Sökresultat:
157 Uppsatser om Entreprenöriell motivering - Sida 2 av 11
SĂ€ljare vs. Brottare : motiveras deras prestationer av samma faktorer?
Flera företag har anvÀnt sig av paralleller till idrotten för att motivering sina anstÀllda, vilket inte Àr överraskande dÄ passionen och drivkraften att uppnÄ sina mÄl Àr stark hos idrottare. Uppsatsen Àmnar dÀrför undersöka om det finns likheter hos sÀljare pÄ medieföretag och brottare i en idrottsförening. Dessa organisationer valdes eftersom det ansÄgs föreligga likheter i deras sÀtt att arbeta och trÀna. För att i mesta möjliga mÄn fÄ del av respondenternas tankar kring vad som motiverar dem valdes semistrukturerade intervjuer som metod för insamlig av data. Data analyserades sedan utifrÄn Maslows behovshierarki samt Herzbergs tvÄfaktorteori..
En tolkning av klassiska portrÀttfotografier
Den överlÀgset vanligaste formen av portrÀtt idag Àr portrÀttfotografiet. I
denna studie har jag valt att undersöka tre av tidernas största
portrÀttfotografers bildsprÄk för att pÄ sÄ vis kunna utvinna de röda trÄdar i
deras portrÀttuppbyggnad och sedan applicera dessa pÄ en egen portrÀttserie.
Huvudfokus lades pÄ att ta hÀnsyn till de faktorer och komponenter som pÄverkar
bildens uppbyggnad och hur man sedan kan kombinera dessa. Detta bÄde med hjÀlp
av analysering pÄ nÄgra av dessa fotografers mest berömda portrÀtt samt
kommentarer och forskning pÄ dem. Slutresultatet av denna undersökning blev en
portrÀttserie dÀr jag Àven har skrivit en motivering för varje bilds
uppbyggnad.
Den lÀrosamma leken, datorspel : Hur datorspels interaktiva miljö motiverar lÀrande med direkt Äterkoppling
Denna studies syfte Àr att undersöka hur personer pÄ ett forum upplever att de lÀra sig spelen de spelar, ett fokus ligger pÄ hur mycket de lÀr sig genom spelet och av de som de spelar med. Motivering har Àven varit i fokus dÀr vi har kunnat se flera olika sÀtt som datorspel hjÀlper till vid att motivera lÀrandet och dÀr en förlust inte alltid behöver vara negativ. Det försöks Àven göra en skillnad pÄ sÄ kallade vanliga datorspel och datorspel som Àr framtagna utbildningssyfte. FrÄgorna pÄ forumet anvÀnds sedan för att försöka förstÄ vilka delar av datorspel som lÀrandet sker i och hur de som svarade pÄ forumet sjÀlva uppfattade att lÀrandet har gÄtt till..
Regional utveckling genom entreprenöriellt samarbete : En modell för en organiserad samverkan mellan restaurangnÀring och offentlig sektor
Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.
Utveckling av kvalitetssystem
"Att utveckla en modell som beskriver tillvÀgagÄngssÀttet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."För att besvara min problemstÀllning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anstÀllda i organisationer med kvalitetssystem som Àr eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhÄlla rÄd hur dessa faser skall genomföras pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingÄr i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.I resultatkapitlet framgÄr att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mÀtpunkter och stÀndiga förbÀttringar. Av intervjuerna framkom Àven att det Àr frÄgor som utbildning och motivering som Àr avgörande för hur vÀl kvalitetssystemet skall motsvara förvÀntningarna snarare Àn de hÄrda frÄgorna i form av genomförande.
Belöningssystem eller inte? : en studie av mindre företag i Blekinge
Syfte: Syftet Àr kartlÀgga vilka företag det Àr som tillÀmpar respektive inte tillÀmpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att anvÀnda eller inte anvÀnda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter pÄ vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metodteori. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS.
Kravinsamlingsmetodik : motivering av metodvalet
Det Àr idag fortfarande en stor del av alla IT-projekt som misslyckas och kravhanteringen har fÄtt en större betydelse för om ett IT-projekt ska lyckas eller inte. För att en större möjlighet till att ett IT-projekt ska lyckas anvÀnds kravinsamlingsmetoder, dock Àr det viktigt att rÀtt kravinsamlingsmetod vÀljs till det specifika projektet. Om fel kravinsamlingsmetod vÀljs frÄn början kan detta ledda till en misslyckad systemimplementation. DÀrför har författaren av rapporten valt följande huvudproblemfrÄga att undersöka i denna uppsats: Vilka rÄd rörande metodval kan ges till organisationer som ska implementera och vÀlja en kravinsamlingsmetod? Med hjÀlp av enkÀter och djupare intervjuer har författaren samlat in tillrÀckligt med material för att spegla de svar som framkommit i slutet av rapporten.
Belöningssystem eller inte? - en studie av mindre företag i Blekinge
Syfte: Syftet Àr kartlÀgga vilka företag det Àr som tillÀmpar respektive inte
tillÀmpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva
varför mindre företag har tagit besluten att anvÀnda eller inte anvÀnda
formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller
negativa effekter pÄ vissa faktorer.
Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metodteori. För att fÄ svar pÄ vÄra
frÄgor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört
telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan
sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS.
Slutsatser: De företag som har formella belöningssystem kÀnnetecknas av att de
Àr unga, tjÀnsteföretag, har högutbildade företagsledare och mÄnga anstÀllda.
Motivering av personal Àr det som fÄr mindre företag att införa formella
belöningssystem och önskan om att behÄlla den familjÀra kÀnslan fÄr andra att
inte göra det.
.
Om matematisk problemlösning och hur det kan stödja elevers kommunikativa förmÄga : Ur ett lÀrarperspektiv
Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur lÀrare arbetar med problemlösning och hur elever kan utveckla den kommunikativa förmÄgan genom arbete med problemlösning. Studien har en kvalitativ inriktning och genomfördes med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem verksamma matematiklÀrare som arbetar kontinuerligt med problemlösning.Resultatet visar att lÀrare anvÀnde sig av flera olika tillvÀgagÄngssÀtt i arbetet med problemlösning sÄ som olika parsammansÀttningar, Ipads och smÄ whiteboards. Studien visade Àven pÄ att lÀrarna ansÄg att elevers kommunikationsförmÄgor kan utvecklas i arbetet med problemlösning. Trots att samtliga lÀrare ansÄg att elevers kommunikationsförmÄgor utvecklas vid en undervisning som bygger pÄ problemlösning skilde deras arbetssÀtt och motivering till arbetsÀtt nÄgot.
Servicekvalitet pÄ lyxhotell : Ur ett lednings- och personalperspektiv
Service quality occurs in service encounters where both customers and employees come together in an interaction. It is therefore important that the staff give their best because the interaction usually takes place in real time, which is referred to as the moment of truth.The aim of this study was to find out how luxury hotels are working to ensure good service quality, and how the staff are motivated to deliver this service. We wanted to examine this from a management perspective, and an employee perspective. Information was gathered through various interviews, where the staff at the Hotel KĂ€mp in Helsinki and at the Sheraton Hotel Stockholm participated.Survey results show that employee motivation, training and empowerment have a significant impact to provide service in high quality. The results also show that the surveyed hotel, to certain level work in the same way, but it reveals some differences even when both hotels are part of the same concern..
Genrekunskap i skolan och pÄ Internet En attitydundersökning om rÀttskrivning i olika kontexter
Denna uppsats undrsöker om skolungdomar har olika attityder nÀr det gÀller rÀttskrivning i skolan jÀmför med pÄ Internet och vilka orsaker som kan ligga bakom dessa eventuella skillnader.Den ena metoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning som Àr kvantitativ sÄvÀl som kvalitativ för att utröna attityd, samt eventuell motivering. Detta genom att lÄta respondenterna, i detta fallet gymnasieungdomar, gradera frÄn 1-5 hur mycket de anstrÀnger sig för att skriva korrekt i ett flertal olika kontexter. Efter varje graderingsfrÄga hade de möjlighet att med egna ord beskriva anledningen till sina attityder. EnkÀtundersökningen följdes upp av en intervjuundersökning med elevens svensklÀrare. Intervjun sökte att analysera elevernas svar utifrÄn ett peagogiskt perspektiv, samt diskutera genreundrvisning i skolan.
Ett universellt sanningskriterium i en pluralistisk verklighet : Ann-Louise Erikssons och Jayne Svenungssons strÀvan efter en nödvÀndig omöjlighet
Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsÀgelse ett sÄdant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras tvÄ svenska teologers sÀtt att behandla denna problematik. BÄda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsÀgelse som det skapar pÄ tvÄ olika sÀtt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsÀgelsen tillÄts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hÀmtar frÄn sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsÀgelsen genom att istÀllet lyfta fram en motivering som hon hÀmtar inom det postmoderna tÀnkandet hos filosofen Lévinas.
Kemi i dagens skola, tid för laborationer?
Syftet med detta arbete Ă€r ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i Ă€mnet kemi, samt att undersöka om detta material Ă€ger möjligheten att öka elevens intresse för nĂ€mnda Ă€mne. Ăven en undersökning gĂ€llande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta omrĂ„de genomfördes.Det framtagna materialet har provats pĂ„ en elevgrupp och vĂ€rdet pĂ„ de deltagande elevernas uppfattning och intresse har faststĂ€llts med hjĂ€lp av tvĂ„ enkĂ€tundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkĂ€tundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. JĂ€mförelsen av resultat frĂ„n Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna Ă€r högre Ă€n hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar dĂ€r kemi ingĂ„r visar sig vara markant lĂ€gre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lĂ€rartĂ€thet och klasstorlek..
Trusten - skattesubjekt i Sverige? : The Trust - recognizable for Tax Purposes?
I uppsatsen utreds om det utlÀndska institutet trust kan vara ett skattesubjekt inom den svenska skatterÀtten. I sitt eget hemland Àr truster ofta inte att betrakta som ett eget skattesubjekt utan dÀr behandlas trusters förvaltare som dess Àgare och dÀrmed Àven som skattesubjekt vid beskattning av trustinkomst, förmögenhet m.m.NÀr truster figurerat i svenska rÀttsfall har ofta trusten, utan nÀrmare motivering, liknats vid en stiftelse. RegeringsrÀtten har ansett en utlÀndsk stiftelse vara en utlÀndsk juridisk person och en i Sverige begrÀnsat skattskyldig person. Kan Àven trusten vara ett skattesubjekt? Genom att undersöka det civilrÀttsliga stiftelsebegreppet har upptÀckts att stiftelsebegreppet Àr lÄngt ifrÄn enhetligt.
Hur nÄr man eleven?:
Fyra bas- och ensemblelÀrares syn pÄ individualisering
I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklÀrare nÄr instrumentalelever med olika förutsÀttningar och personligheter genom att göra lektionerna sÄ motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsÀttningar, Älder, personligheter och befann sig pÄ varierande musikalisk nivÄ. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelÀrare pÄ kommunala musikskolan om hur de skulle gÄ till vÀga om de skulle undervisa dessa elever. NÀr intervjuerna var gjorda jÀmförde vi informanternas tankar om individualisering med vÄra egna för att sedan framstÀlla lektionsförslag för de fyra eleverna. NÀr vÄra lektionsplaneringar var klara utvÀrderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.