Studien undersöker läromedlen PM och Livsviktigt, som används i religionskunskap och i social och emotionell träning (SET). Och fokuserar på hur dessa belyser existentiella frågor i jämförelse med de riktlinjer som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet är att se hur dessa läromedel svarar mot Lgr 11 och om läromedlen tar upp de områden som Lgr 11 säger ska ingå i undervisningen. För att nå information om detta genomfördes en innehållsanalys av läromedlen som används i religionskunskap och SET undervisningen. Läromedlen jämfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma områden som styrdokumentet.

Detta examensarbete handlar om hur man kan försöka stärka elevers uppfattning om begreppens betydelse och praktiska användning inom matematik. För att genomföra denna undersökning valde vi att arbeta med geometri. Genom teoretiska diskussioner och praktiska övningar behandlades begreppen omkrets och area av olika geometriska figurer. Den tidigare forskningen visar att det är viktigt att läraren tar hänsyn till elevens förkunskaper och sedan utgår från dessa. I vår undersökning har vi velat få eleverna att sätta ord på sina tankar och ventilera eventuella problem så att vi tillsammans kan lösa dem, därigenom ska en ökad förståelse i matematik uppstå.

Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Rapporter från bland annat skolverket visar att intresset för matematik har minskat under de senaste åren, samt att eleverna har svårigheter med att klara godkänt i ämnet. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas synpunkter till matematikundervisningen, med fokus på lärarna, lektioner, förståelse, läxor och läroboken. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade elever på två gymnasieskolor i Boden och Älvsbyn, för att få deras synpunkter på matematiken. Resultatet av våra intervjuer med eleverna visar på att lärare har stor betydelse för hur eleverna uppfattar matematiken. Eleverna tyckte att läraren måste kunna göra matematiken intressant och vilja att de ska lära sig.

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus.

Skolan är den största institutionen i barn och ungdomars liv och därför har man som lärare en fantastisk möjlighet att påverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krävs dock att utlärning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom åren har undervisningen gått från monolog till dialog och när nu social samhällsintegration smyger sig längre ner i åldrarna bör detta beaktas av lärarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande där eleverna fick svara på frågor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning säger kring ledarskap gjorts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad förskollärare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken används i verksamheten och hur detta kan kopplas till läroplanen. Undersökningen bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen består av fem verksamma förskollärare, vars ålder och arbetserfarenhet varierar.Resultatet visar att pedagogerna främst använder barnlitteratur vid högläsningsstunder, då barnen ska vila. Lässtunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ?läser? i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra.

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts på uppdrag av Jämtkraft AB på kraftvärmeverket i Lugnvik. Anläggningens vattenkrets fylls på med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lämnar också kretsen som vattenläckage vilket resulterar i stora energiförluster. På kraftvärmeverket i Lugnvik lämnar största delen av dessa läckageflöden via två utblåsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. Från dessa utblåsningstankar dumpas ångan på anläggningens tak och läckaget i vätskefas späds med kylvatten till en utloppstemperatur på 40°C till avlopp.

Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

En rekrytering påverkas främst utifrån kandidatens intryck, presentation och arbetserfarenhet, där rekryteraren bildar sig en uppfattning vid en intervju. Telefonsamtalets påverkan på rekryteringsprocessen är intressant då kandidaten har en möjlighet att sticka ut från mängden. Hur stor påverkan är beroende på rekryterarens uppmärksamhet, kandidatens förberedelse och vilken personlighet som förmedlas i samtalet. Forskning visar att personligheten extraversion korrelerar positivt till kandidatens prestation i arbetslivet. Syftet med denna studie var att ta reda på telefonsamtalets betydelse i rekryteringsprocessen.

Pettersbergsskolan har sedan början av ?90 talet år tillbaka varit att betrakta som en problemskola. Oro, skadegörelse och våld har kommit och gått i vågor. Så vad kan man göra åt problemet. Kan man genom en djupare förståelse av bakomliggande faktorer arbeta mer effektivt mot det beteende som ungdomar med svaga sociala band och låg självkontroll visar upp? En del av skolans problembild hör samman med det bostadsområde som den får sina elever från.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.

?Det är dålig uppfostran? är ett examensarbete skrivet av Jenny Spik och Alexander Villafuerte. Studien undersöker utifrån ett föräldraperspektiv hur föräldrarnas tillvaro påverkats utav en ADHD-diagnos på deras barn. Syftet med studien är att försöka hitta en förståelse kring hur detta påverkar familjelivet men framförallt föräldrarna. Med teorier om stigmatisering, avvikande och normaliseringsprinciper som verktyg har författarna till studien försökt att analysera data.Semistrukturerade intervjuer har använts vid insamling av data för denna studie.

Syftet med uppsatsen är att skapa en modell som kan förklara yield spread hos företagsobligationer. För att få en modell som nära återspeglar verkligheten inkluderas både företagsspecifika och makroekonomiska faktorer. Vi utgår från en kvantitativ studie och tillämpat en multipel regression på paneldata innehållande 24 bolag för att förklara yield spread hos företagsobligationer. Den teoretiska referensramen består av forskningsartiklar från främst USA men även Europa som behandlar riskkomponenter hos yield spread. Empirin är kvartalsvis redovisnings- och handelsdata under tidsperioden 2001-2005 som samlas in från finansiella databaser och behandlas med regressioner.

Genom närläsning av ämnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger är detta en undersökning som har fokuserat på varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och därefter lägga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpåverkan, vilka skönlitterära texter som skulle belysas. Synen på hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig åt beroende på den gemensamma hållningen att låta elevernas intressen och erfarenheter stå i centrum. Under läsningen var den vanligaste inställningen att låta eleverna läsa enskilt hemma.