Sök:

Sökresultat:

3458 Uppsatser om Enskilda tillgćngar - Sida 12 av 231

Postoperativ smÀrtbedömning - Ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvÄrd Àr otillrÀcklig smÀrtlindring postoperativt. SmÀrta Àr en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den Àr svÄr att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smÀrtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet anvÀndes en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Sk?rmtidens konsekvenser p? h?lsan hos barn 0?6 ?r

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Mindre komplex normgivning inom redovisning i framtiden?

Dagens normgivning inom redovisning Àr komplex dÄ det rÄder flera parallella regelverk vÀrlden över. Regelförenkling Àr ett aktuellt omrÄde bÄde internationellt och i Sverige. För att uppnÄ en förenklad normgivning inom redovisning i Sverige har BokföringsnÀmnden förÀndrat sin inriktning pÄ normgivningen. Företagen ska nu delas in i fyra olika kategorier och sÀrskilda regelverk ska ges ut för vardera kategori. Regelverket för den första kategorin trÀdde i kraft den 1 januari 2007 och omfattar enskilda nÀringsidkare.

Vad gör lÀrare för att bygga relationer till elever och motivera elever till delaktighet i idrott och hÀlsa?

Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.

Redovisning i K1 - Hur upplevs de nya förenklade redovisningsreglerna?

De senaste Ären har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. SÀrskilt har influenserfrÄn den internationella normgivningen varit starkt pÄverkande. BokföringsnÀmnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebÀr en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nÀmnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut Àndrades reglerna för enskilda nÀringsidkaresom omsÀtter högst tre miljoner kronor Ärligen.

Problematiska mönster eller enskilda problem? : En kvantitativ studie av kön och problembedömningar i socialtjÀnstens handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd

I Sverige finns ett anmÀkningsvÀrt stort utrymme för enskilda handlÀggares subjektivitet i bedömningen av socialbidragsklienter. Tidigare studier baserade pÄ vinjettdata tyder pÄ att handlÀggarnas bedömningar av klienternas problem och hja?lpbehov tenderar att reproducera traditionella ko?nsroller. Samtidigt saknas kunskap om betydelsen av kön i bedömningar av riktiga klienter. I den hÀr studien analyseras könsrelaterade mönster i enkÀtdata om 138 handlÀggares bedömningar av psykosociala och hÀlsorelaterade problem hos 471 socialbidragsklienter.

Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

LikvÀrdig utbildning : - En idéanalys av likvÀrdig utbildning i skollag 1985:1100 och skollag 2010:800

Syftet med denna studie Àr att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémÀssigt perspektiv för att redogöra för förÀndringar av begreppet likvÀrdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnÄ syftet söker studien svara pÄ vilka bestÀmmelser som finns i de bÄda lagarna som kan ge möjlighet till likvÀrdig utbildning samt om begreppet likvÀrdig utbildning förÀndrats i skollag 2010:800 jÀmfört med skollag 1985:800. Studien baseras pÄ en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrÄn fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förÀndring skett av begreppet likvÀrdig utbildning genom att mer fokus ligger pÄ individens enskilda behov. För att uppnÄ likvÀrdig utbildning krÀvs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

FörskolelÀrares kontakt med hemmet : Att beskriva barns vardag pÄ förskolan

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som tar upp relationen mellan förskola och hem, med fokus pÄ dedagliga möten som sker dÄ barnen lÀmnas och hÀmtas pÄ förskolan. Syftet med uppsatsen Àr att visahur förskola och hem kommunicerar och synliggöra de svÄrigheter som kan finnas i relationen mellanförskola och förÀldrar. Jag undersöker ocksÄ hur förskolelÀrare beskriver barn och barns vardag pÄförskolan vid hÀmtning och lÀmning, samt vilken information som utbyts i dessa samtal.Med min studie kan jag visa att förÀldrar har en stor tillit till förskolan. FörÀldrar vill gÀrna hainformation om omsorgsdelen i barnens vardag, sÄ som mat och sömn, medan förskolelÀrarna gÀrnavill förmedla den pedagogiska verksamheten och de aktiviteter som barnen gör. De svÄrigheter somfinns i relationen mellan förskola och hem Àr frÀmst kopplade till tid, dÄ bÄde förÀldrar och personalpÄ förskolan kan ha svÄrt att hinna med samtal eller frÄgor vid hÀmtning och lÀmning.

Digital v?rd och fysiska k?er - en studie av n?tl?karkostnadernas p?verkan p? tillg?ngligheten i prim?rv?rden

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Polisens bemötande : Polismannens upplevelse i bemötandet med rattfylleristen

Att bilkörning och alkohol inte hör ihop kan nog de flesta skriva under pÄ. Vad vi kan konstatera via statistik Àr att förare som Äker dit för rattfylla har ökat. I VÀsterbottens lÀn vid polismyndigheten i SkellefteÄ pÄbörjades ett projekt 1999 tillsammans med beroendeenheten samt socialtjÀnsten som kom att kallas ?Skelleftemodellen?. Den gick ut pÄ att erbjuda personer som gjort sig skyldig till rattfylleri hjÀlp och stöd att ta itu med sina alkoholproblem.

En frizon för de högpresterande : En studie om Rosendalsgymnasiets position i Uppsalas gymnasiefÀlt

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Begreppet barnets bÀsta

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.

Klassrumssituationers pÄverkan pÄ frÄgor i matematikundervisningen

Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frÄgor som lÀraren, under matematikundervisningen, stÀller beroende pÄ vilken klassrumssituation som rÄder. Vi ville undersöka om det fanns nÄgra skillnader eller likheter kring anvÀndningen av frÄgor beroende pÄ om lÀraren befinner sig i en helklassundervisning jÀmfört med om lÀraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. MÄnga lÀrare anvÀnder slutna frÄgor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frÄgeteknik för att frÀmja elevers sprÄkutveckling. Forskning visar pÄ att öppna frÄgor frÀmjar elevens sprÄkutveckling dÄ de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig pÄ Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas sprÄkutveckling.

KundvÀrde i byggbranschen : bostadsköpande kunder i byggbranschen

PÄ dagens förÀnderliga marknad med ökande krav frÄn kunder, Àr kundvÀrde ett konkurrensmedel för företagen. Denna studie syftar till att undersöka och analysera vÀrdeskapande processer, gentemot sina kunder, som ett bostadsproducerande byggföretag mÄste ha för att behÄlla sin position pÄ marknaden. Anledningar till att stora företag skall tillÀmpa processer inriktade pÄ kundvÀrde Àr den ökande globaliseringen, konkurrens och förÀndrat kundbeteende. SmÄ företag har traditionellt sett alltid varit tvungna agera utifrÄn kundens marknad. Studien har visat att detta Àr nÄgot de stora företagen bör ta lÀrdom av nÀr det gÀller planering av byggprocesser.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->