Studiens syfte har varit att beskriva och förklara hur pedagogerna i förskolan förbereder och genomför föräldrasamtal . Fokus har legat på de svårigheter man upplever och vilka medvetna och omedvetna strategier som används. De samtal som avses är i första hand ?de andra? samtalen, alltså alla dessa samtal som förs förutom de obligatoriska utvecklingssamtalen. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och bygger på tio semistrukturerade intervjuer med pedagoger i förskolan.Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv för att analysera vilka språkliga och fysiska verktyg pedagogerna använder.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..

Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt. Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt. Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt? Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt. I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda.

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor har följande resultat uppnåtts: Då skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda människor kan låta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid är så tydliga. Ofta går också bekvämlighet före eftertanke dvs. det sekundära behovet sätts i fokus mer än det primära behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

Titel: Lokal balans? En kvantitativ innehållsanalys av BT:s lokalsidor ochpersonliga intervjuer med lokalredaktörer på Borås Tidning.Författare: Therese Gustafson och Kristina KällströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera nyhetsvärderingsprocessen på små lokalredaktioner.Metod: Kvantitativ innehållsanalys med kod- och analysschema samt sex personliga intervjuer.Material: Artiklar på Borås Tidnings lokalsidor under perioden 4 april till 19 april 2007 samt intervjuer från fem reportrar på Borås Tidning.Huvudresultat: Vår innehållsanalys resulterade i 296 artiklar från Borås Tidnings lokalsidor som har kodats och analyserats. Resultatet av innehållsanalysen och de sex intervjuer vi gjort med lokalredaktörer på BT:s lokalredaktioner visar att samtliga lokalredaktioner använder sig av mediedramaturgi för att väcka lokalinvånarnas intresse och behålla deras uppmärksamhet. Det handlar om att erbjuda lokalinvånarna som bor i lokalsamhället en form av identifikation. Det de känner igen tar de följaktligen lättare till sig.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie är att undersöka om och hur läsförmågan på en skola sjunkit. Ett annat syfte är att undersöka vad detta fått och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar på de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av Säljös och Vygotskijs teorier om lärande, det vill säga lärande i det inlärningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers läsförmåga förändras, förändras också den sociala miljö som karaktäriserar inlärningsklimatet.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 för att erbjuda ekonomisk rehabilitering för privatpersoner samtidigt som borgenären skall främjas. Syftet med studien är att utreda eventuella faktorer, som enskilt eller i kombination, med hög sannolikhet leder till bedömningen att kvalificerad insolvens föreligger och om så är fallet, huruvida det dessutom är skäligt att bevilja skuldsanering. En sådan bedömning görs alltid från fall till fall, men vissa likheter hos fallen bör ge liknande utfall eller mönster, annars saknas sannolikt en viktig systematik och objektivitet i bedömningen. Studien berör endast förhållanden i Östergötlands län. Kronofogdemyndigheten (KFM) i Norrköping besöktes och beslut som tagits i enskilda fall studerades, dvs.

Örnsköldsvik kommun vill förbättra luftkvalitetssituationen i tätorten. Både trafiken och uppvärmningssystemen är betydande källor till utsläpp av luftföroreningar. För att minska utsläppen från trafiken förespråkar kommunen dels en ändrad dragning av E4, och för att minska utsläppen från uppvärmningssystemen planeras fjärrvärmenätet att byggas ut. I dagsläget går E4 genom centrum. Genom att bygga en förbifart i form av en tunnel vid sidan av centrum förväntas trafiken i centrum minska med ca 30%, och därigenom minska utsläppen och risken för att överskrida miljökvalitetsnormer (MKN).

Målet med detta arbete har varit att undersöka potentialen för skördardata (pri-filer) när det kommer till prognostisering av sortimentsutfall från avverkningar. Det gjordes genom regressionsanalys, där data från Sveaskogs beståndsregister utgjorde de förklarande variablerna och data från pri-filer utgjorde responsvariablerna. Arbetet hade i huvudsak tre analysmoment: undersökning av beståndsregistrets noggrannhet, samt hur väl arbetets prognoser stod sig mot facit (pri-filer) och dels mot Sveaskogs egna prognoser via VALS. Totalt utgjordes data av 42 trakter med tillhörande beståndsdata innan avverkning och de traktspecifika pri-filer som skapades under avverkningarna. Det påvisades avvikelser, stundtals stora avvikelser, mellan beståndsregistret och pri-filer. Avvikelserna redovisades inte per hektar, p.g.a.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur några pedagoger i sin praktik använder och uppfattar de tre framgångsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lärandemiljö. Dessa framgångsfaktorer är pedagogens etiska förhållningssätt, organisatoriska förmåga samt förmåga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gäller att skapa och medverka till goda lärandemiljöer. Pedagogen är verkligen dirigenten för goda lärandemiljöer..

Vårt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka hur eleverna uppfattade samtalets betydelse för förståelsen i matematik. Undersökningen genomfördes på två olika högstadium i år 7 och 9. Vi startade vår undersökning med förintervjuer med eleverna. De fick sedan under några lektionstillfällen jobba med problemslösning i smågrupper. Under dessa tillfällen så observerade vi utvalda elever och sedan avslutade vi undersökningen med enskilda djupintervjuer med berörda elever.

I framtiden är det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergång från central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krävs ett upprätthållande av balans i styrningen, vilket är något som är centralt i den här studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att få utvecklas efter egna lokala förutsättningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete kräver tydlighet och stark ledning innebär det även en decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebära en decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen.