Sökresultat:
4939 Uppsatser om Enskilda privata skogsägare - Sida 55 av 330
Hur har strategiarbetet förÀndrats?
De flesta organisationer Àr idag medvetna om att informationssystemsstrategier mÄste utvecklas i ett större perspektiv till organisationens affÀrsstrategiformulering och implementationsprocesser. Detta har pÄ senare Är blivit allt viktigare, dÄ teknikens framfart medför nya möjligheter för organisationer att konkurrera pÄ marknaden. En organisations strategiarbete och strategiformulering pÄverkas direkt eller indirekt av yttre omstÀndigheter. Det kan vara allt ifrÄn konkurrenter, det rÄdande konkurrensklimatet pÄ marknaden till historiska hÀndelser i organisationen eller hos de individer som arbetar med strategiformuleringen. Idag mÄste organsationer oavsett om de Àr inom det privata eller offentliga sektorn, stora som smÄ anpassa sig till den miljö de verkar i och agera strategiskt gÀllande sin IS/IT-strategi för att utvecklas.Syftet med studien Àr att identifiera faktorer som pÄverkar IS/IT-strategiarbetet och genom detta beskriva hur strategiarbetet har utvecklats och kommer att utvecklas.
Ansvarsredovisning i BorÄs Stad ? begrÀnsning eller möjlighet?
Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.
LÀra att lÀra : Folkbibliotekarien som pedagog. En undersökning av den pedagogiska rollens förutsÀttningar pÄ folkbibliotek
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
Tryckt eller elektroniskt? Forskares attityder till elektronisk publicering av vetenskapliga texter
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
Redovisning av effektiv skatt : En kvantitativ studie av koncernerna pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista
Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.
Konsensus och konkurrens mellan kommunalt och kulturellt kapital i Stockholm : En diskursanalys av politik och biblioteksideologi
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
Compassion fatigue : NÀr empation tar slut för sjuksköterskor
Bakgrund: En genomgÄng av aktuellt kunskapslÀge visar att sjuksköterskor har en risk att utveckla compassion fatiguepÄ grund av sitt empatiska engagemang gentemot patienterna. Compassion fatigueÀr dÄ en person som konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en patient blir emotionellt utmattad. Syfte:Syftet med denna studie Àr att belysa riskfaktorer för sjuksköterskor att drabbas av compassion fatiguesamt för att undvika detta tillstÄnd. Metod:En litteraturstudie gjordes med bÄde kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet analyserades och sammanfattades.
Organisering och utmaningar för lÀrande ? Ett smÄföretag i IT-branschen
Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.
Vad Àr ett Àmne? En diskussion kring Àmnesbegreppet inom biblioteks- och informationsvetenskap utifrÄn exemplet historia
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
Det finns ingenting bÀttre Àn att lÀsa en jÀttebra bok : Elevers attityder till lÀsning i Är 9
Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.
Bibliotek utan böcker? En undersökning av hur elektronisk publicering och distribution pÄverkar forskningsbibliotekens verksamhet
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
Redovisningseffekter pÄ Goodwill före och efter IFRS 3
Bakgrund och problem: Redovisningens utveckling har historiskt sett prÀglats utav tvÄ olikatraditioner, den kontinentala och den anglosaxiska traditionen som har olika syn pÄ formen förredovisningen. Inom det anglosaxiska synsÀttet lÀggs det förutom överensstÀmmelse medlagstiftningen stor vikt vid att redovisningen ger en rÀttvisande bild.En av IFRS standarder Àr IFRS 3, vars syfte Àr att skapa överensstÀmmelse med USA:s reglergÀllande företagsförvÀrv för att harmonisera redovisningen internationellt. IFRS 3 innehÄllerbestÀmmelser över hur rapporteringen av företagsförvÀrv skall gÄ tillvÀga.Tidigare ansÄgs vÀrdet pÄ goodwill vara en restpost frÄn övervÀrden som uppstÄtt vidföretagsförvÀrv.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att jÀmföra hur börsnoterade företag inom skogs- ochpappersindustri och IT-företag hanterar goodwill före och efter IFRS 3.AvgrÀnsningar: Författarna avgrÀnsar sig frÄn internt upparbetad goodwill och studienkommer inte heller att omfatta negativ goodwill.Uppsatsen avgrÀnsas till att gÀlla tvÄ till synes skilda branscher, skogsbranschen som har enbetydande andel materiella anlÀggningstillgÄngar och IT-branschen som har en stor andelimmateriella tillgÄngar.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har författarna anvÀnt sig av, dÀr primÀrdata harsamlats in genom 4 intervjuer av revisorer. SekundÀrdata bestÄr av material frÄn litteratur,artiklar, standarder och en översiktlig granskning av Ärsredovisningar.Resultat och slutsats: Författarna anser att det inte finns nÄgra egentliga skillnader mellan deolika branschernas sÀtt att hantera goodwill utan det Àr framförallt skillnaden pÄ vilkentillgÄngsmassa som det förvÀrvade företaget har. Eftersom skogsföretagen generellt förvÀrvarföretag med tillgÄngar i högre grad vilka hÀnförs till materiella anlÀggningstillgÄngar har deautomatiskt ett lÀgre vÀrde pÄ sin goodwillpost.
Finansiell Risk : Har den förÀndrats i sju börsnoterade industriföretag mellan Är 1995 och 2009?
Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har vÀrldsekonomin haft bÄde kraftiga upp- och nedgÄngar, vilket givetvis har pÄverkat företag pÄ olika sÀtt. Företag mÄste oavsett hur konjunkturen ser ut, vÀlja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillvÀxt finansieras med endast interna medel utan mÄste ta hjÀlp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan dÀrmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belÄningsgrad Àr olika företag villiga att ta? Och hur ser dÀrmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förÀndrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan Ären 1995 och 2009.
Metaforer hos Aristoteles och Cicero, en jÀmförelse
Min avsikt med uppsatsen Àr att jÀmföra de bÄda skrifterna betrÀffande? metaforernas antal, totalt och för de enskilda mÄldomÀnerna;? metaforernas kÀlldomÀner;? metaforernas utformning i relation till de stilistiska skillnaderna mellan Aristoteles' förelÀsningar och Ciceros essÀ;? sÄdana skillnader mellan grekiska och latin, som kan ha pÄverkat metaforerna..
U+ME : ?Den nordligaste kulturhuvudstaden nÄgonsin?
I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.