Sök:

Sökresultat:

4939 Uppsatser om Enskilda privata skogsägare - Sida 15 av 330

Privata sjukgymnaster och naprapaters uppfattning om varandras yrkesroll

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka naprapater och privata sjukgymnasters syn pÄ varandras yrkesroll. Anledningen till att författarna valde just dessa tvÄ yrkesgrupper var, att bÄda grupperna behandlar personer med problem frÄn rörelse- stödjeorganet. Författarna bestÀmde sig för att utföra semistrukturerade intervjuer pÄ tre naprapater och tvÄ sjukgymnaster. All data kodades och av analysresultaten skapades följande huvudkategorier: Resurs, attityder, samarbete och kunskap. Resultatet av studien indikerar pÄ att bÄda grupperna ser varandra som en god resurs och samarbetspartner inom vissa omrÄden.

Skogs pÄverkan pÄ vindkraftsproduktion - en fallstudie av vindkraftverk vid AndersfÀlt.

The purpose of this master thesis is to investigate how nearby forests affect the energy production in wind turbines. To reach the purpose a case study is performed on three wind turbines sited on a field in a north-south line at AndersfÀlt in the municipality of Halmstad, Sweden. Approximately 100 meters south of the southern wind turbine a forest is situated. The case study is divided into three sub studies where the difference in energy production, the affect of the forest and a wind meteorology model, WAsP, is studied. The result show that the forest have a significant influence and that the WAsP-model gives an incorrect result of the energy production in wind turbines sited near a forest..

Arbetet som livsstil : En kvalitativ studie om projektanstÀllda i mediebranschen

ProjektanstÀllningen Àr en av de atypiska anstÀllningsformer som faller under begreppet tidsbegrÀnsade anstÀllningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ 8 djupintervjuer Àmnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfÀr och den privata sfÀren kombineras och inverkar pÄ varandra. Analysen utgÄr frÄn en teoretisk referensram bestÄende av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder pÄ att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnÀt, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lÄng tid arbetat som projektanstÀllda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande.

Resultatenheter i kommuner : KartlÀggning och förklaring av anvÀndandet av resultatenheter i kommuner

Under de senaste Ärtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som anvÀnds inom den privata sektorn, förÀndringen kallas New Public Management (NPM). NPM bestÄr av en samling idéer som Àr lÄnade frÄn nÀringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner Àr resultatenheter, trots att anvÀndandet av resultatenheter i kommuner Àr relativt vanligt samt att det har anvÀnts i Ärtionden sÄ finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. UtifrÄn att privata och offentliga organisationer skiljer sig Ät i sin karaktÀr sÄ Àr syftet att beskriva och kartlÀgga hur kommuner anvÀnder sig av resultatenheter samt förklara varför anvÀndandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som Àr kopplade till omrÄdet. I den teoretiska referensramen presenteras Àven tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader pÄ offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

Att följa förskolebarns utveckling utan att bedöma det enskilda barnet.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar lÀroplanen för förskolans intentioner om att det inte Àr det enskilda barnet som ska utvÀrderas utan att det Àr verksamheten som ska utvÀrderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar pÄ förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att lÀroplanen för förskolan sÀger att det inte ska finnas nÄgra uppnÄendemÄl för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att Àven förskolor upprÀttar individuella utvecklingsplaner med uppnÄendemÄl för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte nÄgra uppnÄendemÄl utan var vÀl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mÄl för.I diskussionen berörs olika sÀtt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framÄt och utmana barnet till utveckling mÄste en bedömning av barnen göras.

Essensen av sjuttio Ärs ledarskapsforskning

Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforsk­ningen mellan Ären 1940 och 2010. Finns det nÄgon skillnad mellan Àldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artik­lar, var de Àr skrivna och av vem. Uppsatsens analys bestÄr av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, fo­kus var innehÄllet i titlarna.

Belöningssystem : Har den nya ersÀttningspolicyn efter finanskrisen pÄverkat motivationen hos de anstÀllda pÄ Skandinaviska Enskilda Bankens distrikt Stockholm Norr?

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn Finansinspektionens nya regelverk om belöningssystem som infördes 2010 se om det har bidragit till en förÀndring i motivationen hos medarbetarna pÄ Skandinaviska Enskilda Bankens distrikt Stockholm Norr.Metod: Datainsamlingen görs i form av en kvantitativ enkÀtundersökning med ett utskick till samtliga medarbetare pÄ de utvalda bankkontoren inom distrikt Stockholm Norr pÄ Skandinaviska Enskilda Banken.Teori: De teorier som anvÀnds i studien Àr Abraham Maslows behovspyramid, David L Stums performance pyramid och Vrooms förvÀntningsteori.Slutsats: Motivationen hos medarbetarna pÄ bankkontoren inom distrikt Stockholm Norr har inte förÀndrats trots en minskning i förmÄner genom den nya ersÀttningspolicyn..

Den enes död, den andres bröd ? En undersökning av begravningsbranschen med extra fokus pÄ Fonus

Aktörerna i begravningsbranschen verkar inom ett vÀldigt kÀnsligt omrÄde, dÀr det Àr viktigt att allt gÄr rÀtt till, och att ingen kÀnner sig lurad. Kunderna Àr emotionella vilket gör att ett extra ansvar vilar pÄ begravningsbyrÄerna. Trots det Àr det en sluten bransch, utan statlig tillsyn och dÀr de enskilda aktörerna i mÄngt och mycket kontrollerar sig sjÀlva.Fonus, det överlÀgset största begravningsföretaget i Sverige, gick i mitten av 00-talet igenom en svÄr ekonomisk kris, som man dock lyckades vÀnda pÄ vÀldigt kort tid. Bland annat genom avveckling av verksamheten i Danmark och Finland, och en omfattande omorganisation av verksamheten i Sverige. Vi har tittat nÀrmare pÄ Fonus och ser i dag en organisation som Àr spretigare till sin bolagsstruktur.

Liten butik i en mindre stad : Butiksmiljöns betydelse för enskilda klÀdesbutiker

Det Àr vÀlkÀnt att stora kedjor etablerar sig allt mer pÄ marknaden. Det blir dÄ viktigare för de smÄ enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klÀdbutiker studerats och hur de med hjÀlp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien dÄ dessa har större möjligheter att pÄverka och skrÀddarsy sina miljöer för att pÄ sÄ sÀtt sticka ut ur mÀngden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingÄr exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det Àr dessa tre delar som Àr utgÄngspunkterna för rapportens innehÄll.

Kundvalsmodellen : En ökad valfrihet, men pÄ vilka villkor?

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjÀnstsföretag som etablerat sig pÄ marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen Àr konsumtion, individualisering och allmÀn vÀlfÀrd. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr informanterna har gett oss en berÀttelse hur de som anstÀllda eller som chefer för hemtjÀnst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse kring hur den privata hemtjÀnsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig pÄ marknaden. Genom att till viss del ocksÄ undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förstÄelse över hur denna pÄverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta nÀrmare pÄ hur man konkurerar med varandra i mÀnniskovÄrdande organisationer.Litteratur som anvÀnds Àr Baumans teorier kring vÀlfÀrdsstaten och konsumtion.

Privat kapital till Cleantechmarknaden - vÀgar mot en grönare framtid

ForskningsfrÄgor: Vilka olika investeringsalternativ finns för privatpersoner attinvestera i Cleantech och kan dessa alternativ utvecklas gynnsamtför sÄvÀl privata investerare som Cleantechmarknaden?Vilken instÀllning har marknadsaktörer till att arbeta för en sÄdanutveckling?Metod: Studien Àr av kvalitativ natur och baseras frÀmst pÄ primÀrdatafrÄn de intervjuer som genomförts med elva olika marknadsaktöreroch intressenter, vilka presenteras i arbetet. Studien utgÄr frÄn denvetenskapliga metoden fronesis som föresprÄkar etik och praxisvilket medför ett stÀndigt utbyte mellan det generella och det merkonkreta. Fronesis gÄr ut pÄ att skapa sig en förmÄga att reflekteraöver hur vi kan Àndra pÄ företeelser som förbÀttrar vÄrlevnadsstandard.Teoretiska begrepp: För att besvara forskningsfrÄgorna och följa studiens utvaldavetenskapliga metoder, krÀvs ett antal teoretiska begrepp. Studienhar tvÄ huvudsakliga parter i Ätanke - Cleantechmarknaden Ä enasidan samt privata investerare Ä andra sidan.

Hur ges incitament för privata aktörer att öka byggandet av hyresrÀtter?

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

Arbetsskyldighet, förflyttningar och avstÀngningar enligt avtalsbilagan AllmÀnna bestÀmmelser

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka valda delar av AllmÀnna bestÀmmelser, AB. AB Àr en avtalsbilaga till det centrala huvudavtalet mellan parterna inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. I uppsatsen undersöks AB:s regler om arbetsskyldighet, förflyttning och avstÀngningar. Resultatet visar att arbetsskyldigheten kan sÀgas vara mer begrÀnsad inom den kommunala och landstingskommunala sektorn Àn pÄ den privata arbetsmarknaden. I allmÀnhet anses arbetsskyldigheten omfatta hela kollektivavtalets tillÀmpningsomrÄde i varje given bransch.

Utformning av synlig regnvattenhantering i privata trÀdgÄrdar och bostadsgÄrdar

VÀrlden stÄr inför ett klimat i förÀndring. Redan idag mÀrker vi av dessa förÀndringar och dÄ frÀmst i form av temperatur- och nederbördsförÀndringar. Den nederbörd som faller över en, av mÀnniskan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i vÄra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte Àr ekologiskt hÄllbara sÄ Àr de dessutom underdimensionerade och uttjÀnta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstÄr vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvÀmningar och brÀddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhÀlle som Àr ytterst vÀderberoende och sÄrbart.

SĂ€nkning av aktiekapitalet: vad blir effekten

Syftet med denna uppsats har varit att se över konsekvenserna av det nya förslaget som lagts fram gÀllande en sÀnkning av minimikapitalet. Kravet pÄ minimikapital gÀller för Sveriges mest förekommande associationsform, nÀmligen aktiebolag. KÀnnetecknet för den hÀr associationsformen Àr dels att aktieÀgarna Àr fri frÄn personligt betalningsansvar och dels att det finns ett krav pÄ ett lÀgsta startkapital, för privata aktiebolag ligger det för nÀrvarande pÄ 100 000 kr. Regeringen har nu kommit med ett förslag pÄ att minska aktiekapitalet i privata aktiebolag i syfte att underlÀtta för nybildandet av smÄföretagandet. DÀrför har uppsatsens vikt legat pÄ privata aktiebolag.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->