En stor del av bankernas verksamhet handlar om att tillhandahålla krediter. För att bankerna ska kunna bedöma om de ska bevilja en kredit eller ej kan en kreditbedömning upprättas. Bedömningen har som syfte att bestämma företagets återbetalningsförmåga. Själva kreditbedömningsprocessen är ett komplext område vilket påverkas av flera faktorer. Beroende på det enskilda företagets förutsättningar och den bransch som det verkar inom blir olika faktorer mer eller mindre viktiga.

Bakgrund och problem: De finansiella rapporterna för bankerna och dess analysvärde har kommit att ifrågasättas och aktualiseras i samband med finanskrisen. Eftersom bankernas verksamhet blir allt mer komplex, samtidigt som bankerna utgör ett fundament för ett välfungerande samhälle är vikten av att kunna bedöma stabiliteten i en bank högst aktuell. Värderingen av en banks verksamhet och riskerna kopplade till stabilitet är svårare att bedöma i en bank än för ett icke finansiellt företag. Vikten att identifiera de nyckeltal som kan förutspå stabilitet i den enskilda banken och minska bristen på transparens leder till forskningsfrågan: Vilka nyckeltal har ett högt prognosvärde när det gäller att utvärdera huruvida en bank kan anses vara stabil utifrån ett externt perspektiv?Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att finna nyckeltal som kan användas för att prognostisera stabiliteten i en bank.Metod: För att uppnå syftet med studien presenteras en litteraturgenomgång som karaktäriserar en stabil bank och riskerna kopplade till verksamheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur kulturen påverkar svenska och thailändska förskollärares förhållningssätt till barn och till sitt uppdrag. Studien har genomförts i en svensk och i en thailändsk förskola i Thailand för att kunna uppmärksamma skillnader. För att besvara syftet och frågeställningarna har kvalitativa intervjuer och observationer genomförts. Resultatet av intervjuerna och observationerna har visat att kulturen påverkar förskollärarnas förhållningssätt. Förskollärarna såg sitt uppdrag och förhållningssätt på olika sätt.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.

Intranät bygger på samma teknik som Internet men är begränsat nätverk inom organisationer. Teknologin används dels som ett arbetsverktyg men också för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras på Skandinaviska Enskilda bankens intranät. Grunden för analysen bygger på en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jämlikt förhållande i samhället i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och påverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jämlik kommunikation ska uppstå.

Våra städer växer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser många att vi har både en skyldighet och önskan att bevara naturområden och biologisk mångfald i och kring våra städer. I detta arbete belyses förhållandet mellan dessa två intressen och reflektionen kring hur långt bevarandet av arter ska gå där det till och med kan förhindra att bostäder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mångfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra Bäcklösa i Uppsala hanterar biologisk mångfald. Arbetets syfte var även att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frågan ser ut.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan användas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger från fyra olika förskolor. Resultaten vi fått har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehåller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid är medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekräftar att musik och rytmik är ett utmärkt pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krävs kunskap om vad matematik för förskolebarn är, för att pedagogerna ska kunna upptäcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krävs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att använda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Den första process som möter den akutsökande patienten på en akutmottagning är triaget, vars syfte är att bedöma patientens medicinska tillstånd. Att hänvisa en akutsökande patient till annan vårdnivå är ett komplext beslut, som ska fattas med kunskap, erfarenhet och med respekt för den enskilda patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse i hänvisningssituationen av akutsökande patienter, med Triagehandboken som beslutstöd. Metoden var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige inkluderades i studien.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. .

Studiens övergripande syfte är att jämföra och analysera elevers uppfattningar av två arbetsätt i matematikundervisningen. Arbetsätten är: enskilt räknande i lärobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjälp av intervjuer av tio elever i skolår 5. Elevernas uppfattningar av arbetsätten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgå att många av eleverna har en uppfattning om matematik som räkning, göra många tal och att det är viktigt att det blir rätt, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ?Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt? innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ?mellanrum?. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid.

Att bryta kalk i ett område orsakar stora ?sår? i naturen, därför finns speciella åtgärder som vidtas när ett kalkbrott brutits klart. Det finns en mängd olika sätt att efterbehandla eller återställa ett kalkbrott på beroende på dess förutsättningar. Aspekter att ta hänsyn till är exempelvis hur kalkbrotten smälter samman med omkringliggande natur, hur kalkbrotten efter efterbehandling blir viktiga boplatser för djur och växter samt om kalkbrottet ligger på ett vattenskyddsområde, som fallet är i Ignaberga. Genom litteraturstudier, dokumentstudier, bildanalyser samt fältstudier undersöker denna uppsats Ignaberga kalkbrotts återställningsplan och hur återställningsarbetet fortskrider.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som hände med strukturen i elevernas berättelser efter att de hade fått bygga berättelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en årskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev två berättelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berättelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att bland patrullerande poliser visa, genom en empirisk undersökning, hur yttre krav på att vara effektiv internaliseras av den enskilda polisen och bidrar till en omtolkning av den egna yrkesrollen.Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ studie bestående av sju kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjänst. Undersökningsresultatet analyseras huvudsakligen ur ett struktur/aktörperspektiv, med hjälp av Anthony Giddens och George Herbert Meads teorier.Studien visar att patrullerande poliser i viss utsträckning offrar polisutbildningens legalistiska perspektiv till förmån för arbetslivets krav på effektivitet. Studien visar också att det finns en gemensam uppfattning bland poliserna om att överträdelser av lagen är nödvändiga för att samhället skall kunna fungera. I intervjumaterialet framgår att denna omtolkning av yrkesrollen hör samman med sociala strukturer som omger polisen; allmänhetens förväntningar och gruppens krav på anpassning..