Sök:

Sökresultat:

4291 Uppsatser om Enskilda markägare - Sida 53 av 287

KontursprÀngning i sprickrikt berg: sprÀngmetodens inverkan
pÄ slÀntstabiliteten

Vid sprÀngning av vÀgskÀrningar i sprickrikt, blockigt och hÄrt berg kan det vara svÄrt att Ästadkomma stabila slÀnter. Detta var ett problem vid byggandet av nya strÀckningen pÄ E4:an Yttervik-TjÀrn söder om SkellefteÄ. Entreprenören lyckades inte med sin kontursprÀngning av slÀnter med lutningen 5:1 utan övergick till att sprÀnga flackare slÀnter med lutning 2:1. Syftet med denna studie Àr att utföra sprÀngtekniska försök och utvÀrdera dessa. MÄlet Àr att finna en sprÀngmetodik för att Ästadkomma stabila slÀnter med lutningen 5:1 i sprickrikt, blockigt och hÄrt berg.

Åldersdiskriminering i svensk kontext - med fokus pĂ„ personer som Ă€r 50 Ă„r och Ă€ldre.

Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhĂ€llsfrĂ„ga. I Sverige och Ă€ven runt om i vĂ€rlden tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste Ă„ren och hur den ser ut i nulĂ€get. Denna studie Ă€r en litteraturstudie som sammanstĂ€ller och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna Ă„ldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om Ă„ldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att Ă„lderdiskriminering förorsakar sĂ€mre sjĂ€lvförtroende, sĂ€mre hĂ€lsotillstĂ„nd, stress samt psykiska besvĂ€r hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stĂ€ngda möjligheter..

Das Experiment : -ett försök att skapa den passiva studentbostaden

Byggandet av passivhus har ökat kraftigt under 2000-talet i Sverige. Dock har det inteutformats och byggts nÄgra studentbostÀder i passivhus form Ànnu. Denna studie gÄr ut pÄatt försöka utforma studentbostÀder som uppfyller de svenska kraven för passivhus. Genomatt vÀlja ut lÀmpligt material och komponenter, t ex. vÀggtyper, platta pÄ mark ochfönstertyper redovisas olika berÀkningar för energiförbrukning.I metoden till berÀkningarna som genomfördes, dÀr resultaten hamnar i jÀmförelse medvarandra, anvÀndes VIP-energy samt PHPP.

En ny nyans av grönt : Stockholms grönstruktur i förÀndring

Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.

Att förstÄ och uppleva hÀlsa - En kvalitativ studie av personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning

Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning beskriver sin förstÄelse och upplevelse av hÀlsa. Vad lÀgger de sjÀlva in i begreppet hÀlsa och hur fÄr de sedan in hÀlsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger Àven i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever pÄverkar deras upplevelse av hÀlsa. FrÄgestÀllningar: ? Vilken betydelse har hÀlsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning? ? Finns det nÄgot som de tycker Àr viktigt för att de ska kunna mÄ bra? ? Har de fÄtt lÀra sig nÄgot om vad man sjÀlv kan göra för att mÄ bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen Àr huvudmetod och det fenomenologiska tankesÀttet har anvÀnts.

OmvandlingsomrÄde för vatten och avlopp i PiteÄ kommun

Som en del i utbildningen SamhÀllsbyggnad pÄ LuleÄ tekniska universitet ingÄr det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Rapporten omfattar 7,5 högskolepoÀng av hela utbildningens 120 högskolepoÀng. Arbetet med att belysa situationen görs med hjÀlp av GIS-programvara.Rapporten belyser viktig miljömÀssig och ekonomisk hÄllbar utveckling av vatten- och avloppsförsörjningen i PiteÄ kommun. Ett antal omrÄden med samlad bebyggelse och varierande grad av fritidshus, enskilda eller samfÀllda VA-lösningar ingÄr dÀrför i en VAutredning.Denna rapport behandlar dock endast ett omrÄde Hemlunda..

Energigrödor för större fjÀrrvÀrmeverk : faktorer som styr inköp och prissÀttning

Detta arbete syftar till att fÄ en bild av hur delar av bioenergimarknaden kan se ut. Vad styr priset och vad Àr bra att veta om man funderar över att sÀlja energigrödor eller biobrÀnslen till ett blivande eller befintligt kraftvÀrmeverk. I den hÀr undersökningen har jag valt att avgrÀnsa mig till halm och flis. Det visar sig att transport och val av hantering Àr de kritiska punkterna för ekonomin. För halmbalar Àr transport med lastbil och tÄg det lönsammaste alternativet och skiljer sig marginellt vid de olika transportavstÄnden.

Åter till kompost! : en teoretisk genomgĂ„ng och jĂ€mförelse mellan olika komposteringsmetoder

Varje Är försvinner enorma mÀngder odlingsbar mark som direkt följd av erosion, försaltning, kompaktering, försurning och kemisk förorening av jorden. Att tillsÀtta organiskt material, t.ex. i form av kompost, Àr ett sÀtt att motverka denna utveckling. Kompostering Àr ocksÄ en viktig metod för att ta tillvara vÄrt ökande matavfall. I den hÀr uppsatsen beskrivs mekanismerna bakom den biologiska nedbrytningen som sker i en kompost.

Miljö- och humanpÄverkan av svavel som fungicid vid ekologisk Àppelodling

Svavel som fungicid Ă€r sedan lĂ„ngt tillbaka mycket kĂ€nt och anvĂ€nds mycket runt om i vĂ€rlden. Det fĂ„r anvĂ€ndas i mĂ„nga olika grödor och Ă€ven i ekologisk odling, dĂ„ den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som Ă€r en litteraturstudie vill jag försöka fĂ„ svar pĂ„ om svavel som fungicid har en pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan och miljön. Preparatet Kumulus DF Ă€r godkĂ€nt i Sverige med svavel som verksamt Ă€mne och innehĂ„ller 80 vikt-% elementĂ€rt svavel. DĂ€rför har bruksanvisning och sĂ€kerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkĂ€nnande av ett vĂ€xtskyddsmedel. Svaren pĂ„ frĂ„gan Ă€r att det elementĂ€ra svavlet i sig inte har nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniska och miljö.

Interface vatten : stad - Södra Hamnen i Lysekil

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena.

Klimatanpassning pÄ en strategisk planeringsnivÄ

Framöver kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del pÄ den globala uppvÀrmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smÀlter snabbare vilket höjer havsnivÄn. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att pÄ olika sÀtt pÄverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivÄ leder till att kustomrÄden i högre grad drabbas av översvÀmningar och erosion.

Tillbyggnad Nationalmuseum

Projektet ger ett förslag pÄ en tillbyggnad till National Museum i Stockholm. Tillbyggnaden rymmer konserveringsateljéer, magasin och kontor. Projektet behandlar förutom programmet ocksÄ en parkplanering och förslag pÄ utformning av kustlinjen pÄ Blasieholmen. UtgÄngspunkten i projektet har varit att ett Nobel Centrum ska byggas pÄ östra Blasieholmen, och att det dÄ inte blir mycket plats över till parken. Byggnaden och parken har formats av detta, och försöker skapa starka kvaliteter bÄde för stadsrummet och för de anstÀllda och besökande pÄ National Museum.

Med "ansvar" som mÄl, medel och sjÀlvbild : Retoriseringen av ?ansvar? i svensk, politisk retorik 1991?2013

En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Ökad nĂ€rhet i mataffĂ€ren : Hur nĂ€rproducerad mat vinner mark i globaliseringens tidevarv

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

FörÀldrasamverkan i introduktionsklassen - fem grundskolelÀrares syn pÄ förÀldramöten och digital dokumentation

I denna undersökning Àr syftet att undersöka huruvida de intervjuade lÀrarna erbjuder förÀldrar till nyanlÀnda möjligheter till samverkan. Eftersom förÀldrasamverkan Àr ett sÄ brett omrÄde ligger fokus pÄ förÀldramöten och webbaserade lÀrplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lÀrare som undervisar i introduktionsklasser pÄ högstadienivÄ. Analysen utgÄr ifrÄn hermeneutiska principer och lÀrarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt lÀroplan och skollag. Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande förÀldrasamverkan i flera av de undersökta fallen.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->