Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kärlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frågor. Viktigt under studien har varit att titta på olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat två frågeställningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa ämnen i lärandesituationer? Och hur resonerar några enskilda barn kring kärlek, sexualitet och relationer utifrån barns perspektiv?Den etnografiska fältstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med två barn och en vuxen har genomförts och sedan använts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa ämnen och att pedagogerna arbetar på skilda sätt i lärandesituationer där dessa ämnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga beståndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande i förskolan. Med inspiration från fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolor. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande? Resultatet påvisar att den fysiska inomhusmiljön är en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen så tas utgångspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Koncentrationssvårigheter är något som förskollärare bör ha kännedom om för att kunna möta barnen i förskolan. En pedagogisk filosofi som är aktuell är Reggio Emilia. Därför var syftet med studien att ta reda hur förskollärare på fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor, säger sig arbeta med och förhålla sig till barns koncentrationssvårigheter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och valt intervju med halvstrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fyra förskollärare som alla arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor.

Syftet med vårt arbete är att undersöka samt belysa hur förskollärare arbetar med barns lärande och utveckling i leken samt förskollärares syn på lekens främjande av barns utveckling och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vårt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollärare under arbetets gång och vi valde att använda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att leken är betydelsefull för barns utveckling och lärande samt att förskollärare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivå för att främja barns lärande och utveckling i leken. Resultatet visar även att barn ska få tid till att leka på förskolan och att förskollärare ska finnas tillgängliga för barn i deras lek.

Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger på strävansmål för verksamheten och i Förskolans läroplan, Lpfö 98, finns inga krav på individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas på bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och används i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar har vi arbetat med såväl intervjuer som enkäter.

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material.

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt..

Bakgrund: Barn som besökare på sjukhus accepterades först på 1980-talet då man tidigare ansåg att barnet kunde utsättas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det är viktigt att inkludera barnet i vården. En förälders sjukdom påverkar hela familjen och dagens sjuksköterska ställs därför inför utmaningen att vårda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig är tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet använder för att hantera en situation när dennes förälder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 år) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrågor vi ställde var hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare gör bedömningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare tolkar förskolans uppdrag när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. Förskollärarna i vår studie såg begreppet som omfattande och det visade sig att det går att lägga många olika innebörder i begreppet. I vår studie fann vi även att begreppet kan ha olika innebörder även för en och samma förskollärare.

Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell.

Syfte: Syftet var att utifrån litteratur beskriva barns upplevelser av att ha en förälder med cancerdiagnos, samt att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval och bortfall.Metod: Litteratur publicerad mellan 2003 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på tretton artiklar.Resultat: Tre teman framkom.1) Hur barnens välmående påverkas: Barnen påverkades starkt av upplevelsen men uppvisade sällan kliniska symtom. Vissa barn löpte större risk att må sämre än andra. 2) Livsförändringar och rädslor som påverkar barnens upplevelser: Barnen bar på många rädslor som påverkade deras livskvalité. Livsförändringar bestod av ökat emotionellt och praktiskt ansvar i familjen.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverkabarns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer ochobservationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga?släppa kontrollen? och låta barnen påverka verksamheten mera..

Sammanfattning/ Abstract Elsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv (Participation in preeschool ? about adopting children´s perspective). Problemområde Detta arbete är en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstås utifrån barnens perspektiv. Problemområdet baseras på förskolans värdegrund som den beskrivs i Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslår att förskolan ska arbeta för alla människors lika värde och anpassas till varje barn.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov.För att besvara syftet användes tre frågeställningar: Vad menar pedagoger kännetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar pedagoger att barn påverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsättningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju användes och totalt intervjuades sju pedagoger.  Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsättningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsätt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgänglighet i alla situationer och att ständigt utgå från barnets behov för att främja barnets känsla av trygghet.