Digitala spel har länge använt sig av terräng, det vanligaste sättet att lagra dessa terränger är med så kallade höjdkartor. Höjdkartor har en stor begränsning, de inte kan innehålla tunnlar.Denna rapport undersöker två alternativ till höjdkartor som arbetar med voxlar. Dessa två algoritmer är Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) och Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998). Syftet med undersökningen är att evaluera dessa algoritmer med avseende på tidseffektivitet, minneseffektivitet och visuell korrekthet för att ta reda på vilken algoritm som öveträffar den andra med avseende på vilken aspekt.De utförda experimenten visade att Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var den mest tidseffektiva av de två, Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998) var mest minneseffektiv och Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var mest visuellt korrekt. Vidare forskning i ämnet skulle kunna göras på terränger som är för stora för enskilda modeller..

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ?käppar i hjulet? för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Svenska kyrkan mötte den nya tid som föranletts av enhetskyrkans uppluckring. Detta har gjorts genom en konkret studie av framväxten av kyrkliga söndagsskolor och barngudstjänster i Västerås stift åren 1900-1916. I början av perioden fanns regelbundna söndagsskolor och barngudstjänster i endast ett fåtal församlingar, men i slutet av perioden fanns sådana verksamheter i nästan en majoritet av församlingarna. Studien visar att de enskilda församlingarna var beroende av resurser för att starta och att hålla igång regelbundna verksamheter för barn. Den organisering och centralisering av församlingsvården som ägde rum i början av 1900-talet var därför en förutsättning för framväxten av söndagsskolor och barngudstjänster. I uppsatsen studeras även de modeller som användes för barngudstjänster och söndagsskolor, samt hur barnens sätt att besöka kyrkan förändrades under samma period..

Under senare tid har trycket på företag från statliga organ, media och vanliga medborgare vad gäller socialt ansvar ökat. Detta har medfört ett ökat intresse från företag världen över vad gäller sociala frågor och företagens egna ansvar gentemot dessa. Vår undersökning var en dokumentanalys av Sveriges tjugo största börsnoterade företag och dess retorik kring corporate social responsibility (CSR). Genom att använda Porter och Kramers teori om strategisk CSR har vi därefter undersökt hur retoriken kring företagens CSR arbete har förts kring frågor som behandlar strategisk alternativt kosmetisk CSR. Genom att kontrollera hur dessa företag valt att föra fram sitt CSR arbete i årsredovisningar och CSR rapporter har vi dragit slutsatsen att det finns mycket arbete kvar att göra för majoriteten av företagen.

Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.

Fritiden är ett väl debatterat ämne i dagens samhälle. Det blir allt mer påtagligt för oss om statens mål och ambitioner för välfärdsstaten och dess befolkning. Fritiden ses som en näringsgren mot detta. Ett föremål för att ytterligare förverkliga människan. Kultur- och fritidsarenan ses som ett möjligt område för människans identitetsskapande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten. Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu..

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i upplevelse av självkänsla, ångest och depression samt att koppla det till prestation hos gymnasieelever. Studien granskar även genusskillnader. Datainsamlingen sker med ett eget instrument för bakgrundsvariabler samt med beprövade instrument för självkänsla, ångest och depression. För att mäta elevernas prestation används elevers enskilda provresultat. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan elevers grad av självkänsla, ångest och deras prestation.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares upplevelser av att vistas i sitt personal-rum där naturrelaterade åtgärder vidtagits samt deras erfarenheter av hälsofrämjande upplevelser i naturen. Metoden som användes för att kunna undersöka forskningsfrågorna var en kvalitativ datainsamling i form av en enkät med två öppna frågor. Resultatet av en kvalitativ innehållsanalys visade att naturens positiva hälsofrämjande effekter upplevdes både inom- och utomhus. Känslan av lugn och ro, återhämtning och välmående upplevdes på grund av enskilda detaljer i personalrummet. Resultatet visade dessutom att deltagarnas positiva erfarenheter i naturen var starkt förknippade med olika sinnesintryck.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt vid tolkning av testamente, att behandla problematiken kring tolkning av testamente samt redogöra för de bestämmelser som inskränker en testators frihet att testamentera bort kvarlåtenskap. Uppsatsen bygger på analyser som genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod där lagar, förarbeten, rättsfall och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente är en strängt personlig rättshandling som uttrycker den avlidnes vilja om fördelning av kvarlåtenskap. Lagstiftaren ställer vissa formkrav för upprättande av ett testamente samt begränsar även i viss mån testationsfriheten. Om ett testamentes innehåll är oklart blir det föremål för tolkning.

BAKGRUND: Barn leker familjeliv på olika sätt, ofta är det mamma-pappa-barn den så kallade kärnfamiljen. I dagens samhälle finns det även samkönade familjer. Med hjälp av forskning och relevant litteratur om familjerelationer har vi undersökt hur familjer levde förr samt hur familjekonstellationer har förändrats. Framförallt har vi fått ta del av barns tankar om familjerelationer.SYFTE: Att undersöka barns tankar kring familjerelationer med fokus på kärnfamilj och samkönad familj.METOD: I vår undersökning har vi använt kvalitativ metod. Vårt redskap är intervjuer både grupp och enskilda intervjuer, 20 barn på en förskola i västra Sverige blev intervjuade.

The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people?s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it.I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche?s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers genusarbete och jämställdhetsarbete i fritidshemmet. Frågeställningarna är: Vilka mål med genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrån könstillhörighet på fritidshemmet? Detta är en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jämställdsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssätt kring genus och jämställdhetsarbete på fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar på ett fritidshem i utkanten av Stockholm.

Syftet med studien är att diskutera hur sex lärare från grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien är gjord utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser där olika definitioner läggs i begreppet. Lärarna i vår studie har uttryckt att de känner sig begränsade inför arbetet med strategier för inkludering.