Sökresultat:
1006 Uppsatser om Enskild stödundervisning - Sida 64 av 68
Kvalitet i förskolan : en studie om förÀldrainverkan ur pedagogperspektiv
Emelie Ek (2009): Kvalitet i förskolan ? en studie om förÀldrainverkan ur pedagogperspektiv.Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle.
Makars pensionsrĂ€ttigheter vid bodelning i anledning av Ă€ktenskapsskillnad. SĂ€rskilt om privata pensionsrĂ€ttigheter och oskĂ€lighetsbegreppet i ĂktB 10:3
Merparten av det svenska folket kan idag rĂ€kna med att vid arbetslivets slut erhĂ„lla viss ersĂ€ttning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sĂ€gas bygga pĂ„ tre delar, dels allmĂ€n Ă„lderspension som tillhandahĂ„lls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsĂ€kringssystemet, dels tjĂ€nstepension som kompletterar den allmĂ€nna pensionen, vilket utgör utfĂ€stelser till viss pensionsrĂ€tt av arbetsgivare gentemot sina anstĂ€llda. Utöver detta kan var och en vĂ€lja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsĂ€kring eller individuellt pensionssparande. Ett sĂ„dant privat sparande Ă€r för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och dĂ€rmed inte Ă€r anstĂ€lld och berĂ€ttigad tjĂ€nstepension. Ăven för dom som genom sin anstĂ€llning erhĂ„ller tjĂ€nstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.
Flöden av rÄmaterial: en studie vid SCA Hygiene Products i
Falkenberg
SCA Hygiene Products i Falkenberg tillverkar barn- och inkontinensblöjor vid de olika produktionsavdelningarna Baby och Inko. Produktion sker frĂ€mst av de egna varumĂ€rkena Libero och Tena. Under de senaste Ă„ren har produktionen av barnblöjor förĂ€ndrats genom att en större andel produceras för kunders egna varumĂ€rken, sĂ„ kallade private labels. Detta har fĂ„tt till följd att antalet ingĂ„ende material har fördubblats under den senaste treĂ„rsperioden. Ăkningen stĂ€ller högre krav pĂ„ utnyttjande av lager och rutiner vid hanteringen.
TillgÀnglighet i den fysiska miljön - intentioner, ambitioner & realitet
Ămnet för den hĂ€r uppstatsen Ă€r att undersöka vilka förestĂ€llningar det finns
om tillgÀnglighet och hur samhÀlleliga strukturer pÄverkar arbetet med att öka
tillgÀngligheten i samhÀllet och vilka konsekvenser det har för berörda.
Följande frÄgor har stÀllts för att kunna utreda detta.
o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka
tillgÀngligheten i samhÀllet och vilken roll har andra aktörer i samhÀllet för
hur dessa implementeras?
o Vilka faktorer pÄverkar den fysiska planeringens förmÄga att hantera
tillgÀnglighet i den fysiska miljön?
Uppsatsen utgÄr frÄn de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och
demokrati i relation till fysisk planering och tillgÀnglighet. Den egna
undersökningen baserar sig pÄ empiriskt material i form av kvalitativ
textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehÄllsanalysen Àr
utförd pÄ tre politiska dokument, varav tvÄ av dem utgÄr frÄn
funktionshinderspolitiken, medan det tredje Àr förarbetet till Plan- och
bygglagen (2010:900) och har dÀrför en tydligare anknytning till fysisk
planering.
Balans mellan arbete och privatliv
Balans mellan arbete och privatliv Àr en viktig och aktuell frÄga bÄde idag och i framtiden. I organisationerna ses balans mest som en hÀlsofrÄga och nÄgonting som framförallt Àr aktuellt för chefer med barn eller sjuka förÀldrar. Dock menar tidigare forskning att frÄgan numera Àven Àr aktuell för ungdomar som beaktar balansfrÀmjande insatser vid val av arbetsplats. Det handlar mer om att arbeta för att kunna leva Àn att leva för att kunna arbeta.Studiens syfte Àr att skapa en övergripande bild av HR-chefers arbete med balans mellan arbe-te och privatliv. Vidare vill vi skapa en förstÄelse för vilka insatser HR utför i dagslÀget och vilka insatser de vill utföra i framtiden för att linjechefer ska kunna skapa balans.
Barns inflytande och delaktighet : En undersökning om hur barn och pedagoger ser pÄ inflytande och delaktighet i förskolan
Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.
KVINNA I TEORI OCH FIKTION : En jÀmförande studie av synen pÄ kvinnan och samhÀllet i Det andra könet och Mandarinerna.
Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.
Fysiska personers beskattning av Internetpoker
Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förÀndrats. Internetpoker Àr en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillvÀxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft Àr Texas hold?em. FrÄgan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas.
"Yes, we can!" : En studie av retoriken i Barack Obamas tal med sÀrskild tonvikt pÄ topos "personlig bakgrund"
Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.
Aktiv DödshjÀlp : En komparativ och filosofisk analys av svensk och hollÀndsk praxis
Denna uppsats behandlar frÄgan om rÀtten till eutanasi och lÀkarassisterade sjÀlvmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen pÄ omrÄdet har jÀmförts med den hollÀndska motsvarigheten, dÄ Holland 2001 blev det första landet i vÀrlden som legaliserade eutanasi och lÀkarassisterade sjÀlvmord.FrÄgan om rÀtten till sjÀlvvalt livsavslut Àr ingenting nytt men Àndock Àr frÄgan kontroversiell och ger upphov till fler frÄgor Àn den kan ge svar pÄ. FrÄgorna som skall besvaras i den hÀr uppsatsen lyder:Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rÀttsliga hÄllningen avseende eutanasi och den hollÀndska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmÄl och konsekvenser bör man ta stÀllning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?I Sverige Àr det inte olagligt att begÄ sjÀlvmord eftersom det Àr ett angrepp mot den egna rÀttssfÀren. SÄledes Àr det inte heller olagligt att hjÀlpa nÄgon att ta sitt eget liv.
Brister i revisionsprocessen: RevisorsnÀmndens sytematiska och uppsökande tillsynsverksamhet
Revision innebÀr att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det Àr revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och dÀrmed kvalitetssÀkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs dÀrefter utav sjÀlvagenomförandet (granskningen) dÀr efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall Àven revisionen dokumenteras med sÄdan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det Àr viktigt att revisionsarbetet hÄller en hög nivÄ vilken i sin tur mÄste övervakas.RevisorsnÀmnden Àr en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkÀnnandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet Àr den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras pÄutav dem sjÀlva utvalda riskgrupper.
MĂ€nniskan och leken : - en begreppsanlytisk studie
Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.
Vad Àr hÀstturism? : en studie av turridning pÄ IslandshÀst i Sverige
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.
"Beigeorangerosa?, ?lÀskigt vatten-blÄ? eller ?röd som blod eller en ros? : En undersökning av skolelevers kunskap om fÀrger och fÀrgord.
Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.
?Ingen stÄr pÄ kö direkt!? Skolpersonals upplevelser av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning
Nolén, Kristina (2015). Ingen stÄr i kö direkt! Skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning. (There are no takers! School Staffs Experience of Work Related Stress in Teaching Pupils with Autism and Learning Disability). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola
ProblemomrÄdet för föreliggande examensarbete Àr skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning.
Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning genom att beskriva, tolka och förstÄ skolpersonals upplevelser samt organisationen av det specialpedagogiska arbetet vid nÄgra grundsÀr- och gymnasiesÀrskolor. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka upplevelser av stress uttrycks av skolpersonal?, Hur pÄverkar relationella aspekter skolpersonalens upplevelse av stress i undervisningen?, Vilket stöd finns och vilket stöd efterfrÄgar skolpersonalen? samt hur upplever skolpersonalen att undervisningen och relationen till eleverna pÄverkas av arbetsrelaterad stress?
Bakgrunden till studien ligger i bland annat studier av Greene et al (2002) och Kokkinos och Davazoglou (2009).