Under lÀrarutbildningen utvecklades mina idéer om varierande undervisningsmetoder för problemlösning. DÄ jag utförde min praktik fick jag uppleva hur arbete i en matematikverkstad kunde stimulera högstadieelevernas intresse för problemlösning samt stödja deras förmÄga att lösa problem. Trots utveckling av varierande undervisning i matematik visar utvÀrderingar att ?enskild tyst rÀkning? fortfarande Àr dominerande pÄ matematiklektionerna. Enligt rapporter frÄn bland annat skolverket skapar sÄdan tyst rÀkning ointresse för Àmnet och misslyckande för mÄnga elever.

Det hÀr examensarbetet handlar om orkestermusiker tillika instrumentallÀrare, och hur de ser pÄ samspelet mellan yrkena. Arbetet har tvÄ vinklingar; hur musikern pÄverkas av lÀraren, och hur lÀraren pÄverkas av musikern. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex informanter som alla jobbar bÄde som strÄkmusiker och pedagoger. De har olika bakgrund, och olika erfarenhet av undervisning. Som teoretisk bakgrund anvÀnder jag ett förhÄllningssÀtt dÀr mÀstarlÀran, och lÀraren som coach stÄr i centrum.

Arbetets utgÄngspunkt Àr den svenska utvecklingen mot en vÀlfÀrdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förÀndrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till förÀldrarnas förmÄga att tillgodose dessa behov var lÄg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. FörÀldrarna försökte hÀvda sina egna intressen och organiserade sig i förÀldraföreningar under MÄlsmÀnnens Riksförbund som frÄn 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhÀlle. Arbetets frÄgestÀllningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Syftet med min uppsats Àr att beskriva effekterna av att det införs en skattereduktion pÄ hushÄllsnÀra tjÀnster. I uppsatsen har det anvÀnts bÄde teori och empiri för att försöka att beskriva en enskild hÀndelse. Jag försöker att beskriva vad effekterna blir nationellt, om det Àr skillnader i olika regioner samt vilken mÄlgrupp som berörs av skattereduktionen. För att kunna göra det pÄ bÀsta sÀtt var det nödvÀndigt att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. AnvÀndningen av primÀrdata och sekundÀrdata har krÀvts för att kunna ge en heltÀckande bild över effekterna av skattereduktionen.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen pÄverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktÀr analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl anvÀndes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet.

MÀnniskor har olika förutsÀttningar för att hitta i sin köksmiljö beroende pÄ vilket hÀlsotillstÄnd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försÀmrat arbetsminne pÄ grund av att de fÄtt diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger mÄnga köksluckor ingen information om innehÄllet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende pÄ vad som anvÀnds. Denna studie handlar om att hitta olika former av ÄtgÀrder i köksmiljöer för att lÀttare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att anvÀnda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gÄ att fÄ reda pÄ vilka ÄtgÀrder som kan fungera.

Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan anvÀndas i ett klassrum för de lÀgre Äldrarna. Att arbeta utifrÄn ett literacy-perspektiv innebÀr att ta fokus frÄn de tekniska fÀrdigheterna och skapa meningsfulla lÀrandesituationer dÀr elevers sprÄkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat pÄ lÀrares arbetssÀtt utifrÄn ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas Àven upp lÀrandeteorier, traditionell skriftsprÄksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgÄtt frÄn flera framstÄende forskare inom omrÄdena och satt deras tankar i relation till varandra.

Detta examensarbete riktar in sig pÄ arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan Àr gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig pÄ programmeringssprÄket Ruby. Det har en egenskap som grundar sig i att upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlÀtta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstÄr med för mycket kod Denna egenskap var nÄgot av det som inspirerade mig att fortsÀtta arbeta med ramverket, dÄ jag anvÀnt mig av det innan, och pÄ sÄ sÀtt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanstÀlla en webbapplikation i ramverket kÀndes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra nÄgot som jag kÀnde saknades pÄ webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att trÀff as och diskutera i forum. Denna reflektion innehÄller alltsÄ min tankegÄng, min frÄgestÀllning, mitt arbetssÀtt, problem jag har stött pÄ, lösningar pÄ problemen och tidsplanering relaterat till detta ? mitt examensarbete för Webbproduktion pÄ Blekinge Tekniska Högskola. Reflektionen innehÄller ocksÄ en ordlista som förklarar vissa termer som jag anvÀnder mig av i texten..

I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa mÀn och kvinnor i sÄng, om sÄngpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever nÄgon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger pÄ intervjuer med tvÄ sÄngpedagoger; en man och en kvinna, samt med tvÄ av deras respektive elever. Studien visar att sÄngpedagogerna vÀljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlÀrning Àn om fysiska olikheter. Samma övningar anvÀnds för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Denna studie gÄr ut pÄ att se hur tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare pÄ IVIK arbetar och stöttar sina elevers sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lÀrare och elever samt observationer.Resultatet visar att tvÄ behöriga svenska som andrasprÄkslÀrares undervisning bÄde har likheter och olikheter. InnehÄllsmÀssigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsupplÀggen kan i viss mÄn skiljer dem Ät. NÀr det gÀller stöttande av elevernas sprÄkutveckling, brinner lÀrarna för sina yrken och gör allt för att hjÀlpa eleverna att utvecklas.Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andrasprÄkslÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas sprÄkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsÀttningar.

Arbetet som ambulanssjuksköterska i en pre-hospital vÄrdmiljö innebÀr omvÄrdnad av patienter som Àr allvarligt skadade eller svÄrt sjuka. Medvetslösa patienter betraktas som en utmaning, dÀr tillstÄndet Àr allvarligt och förknippas med hög mortalitet. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att pre-hospitaltvÄrda patienter vid medvetslöshet. I denna intervjustudie deltog Ätta ambulanssjuksköterskor.Data har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i sex kategorier: Att vÀrdera teamarbete och ta ansvar för den medvetslösa patienten, att arbeta med trygghet utifrÄn behandlingsriktlinjerna, att agera utifrÄn varje vÄrdsituation med riskmedvetenhet, att skapa en god relation till patient och nÀrstÄende, att arbeta under tidspress i en begrÀnsandemiljö och att utvÀrdera utförd arbetsinsats och vidareutveckla kunskaperna. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna arbetar i team, omhÀndertagandet sker individuellt utifrÄn varjepatient och eventuella ÄtgÀrder utgÄr frÄn behandlingsriktlinjerna.

UtgÄngspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvÀrderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen pÄ elevenkÀter och kvalitativa intervjuer med lÀrare. VÄr undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvÀrdering Àr att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina Äsikter. Resultatet visar Àven pÄ att det Àr viktigt att eleverna ges tid att utvÀrdera och att de tydligt ser resultatet med utvÀrderingen. Tydliggörandet Àr nÄgot lÀrarna upplever som svÄrt.

Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Det som stÄr i fokus Àr att finna och studera nÀrmare faktorer och komponenter som enligt det sociokulturella perspektivet motverkar inlÀrning och skapandet av kunskap. För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts, dÀr fyra gymnasieelever har djupintervjuats individuellt. Dessa elever har valts ut med tanke pÄ deras uppvisat svaga skolprestationer utifrÄn ett betygsperspektiv. Ett sociokulturellt teoretiskt ramverk har anvÀnts som ett genomgÄende teoretiskt betraktelsesÀtt för studien.