För att lyckas driva en butik som är belägen långt från närmsta tätort så är det viktigt att ha kännedom om vad det är som driver kunder till att åka långa sträckor på ofta dåliga vägar för att ta sig ut till butikerna i fråga. Vid öppnandet av en avlägsen butik är denna kunskap viktig att besitta då det är ett faktum att kunderna utgör butikens livskraft. Utan kännedom om vad som lockar kunderna finns risken att butiken öppnar på helt fel plats eller nischar in sig helt fel och fokuserar på fel faktorer.Denna rapport har som syfte att ta reda på vilka faktorer det är som gör att kunder väljer att åka till dessa avlägsna butiker. Kundens perspektiv är i fokus där deras åsikter kom fram genom enkäter. Butikschefer för två avlägsna butiker har också intervjuats för att få deras syn på saken.

Syfte: Sedan utvecklingen av e-handeln som gjorde det möjligt att köpa och sälja varor via Internet, har den spridit sig snabbt och globalt. E-handeln har varit framgångsrikt vilket kan innebära svårigheter för de fysiska butikerna, vissa branscher är mer drabbade än andra. Bokbranschen är en av de mer utsatta, därför har vi valt undersöka varför denna bransch är utsatt och hur den har påverkats av e-handeln. Vi undersöker även hur prisstrukturerna ser ut och hur butikerna kan kontra hotet från Internetbutikerna.Metod: Den utvalde metoden är kvalitativ genom intervjuer med tre olika bokhandlare Dels har en mindre studie utförts där priser har jämförts mellan Internetbutiker och fysiska butiker. Till vår teoretiska grund har mestadels av källorna bestått av artiklar och rapporter.

Som Göteborgs marknad ser ut idag erbjuder utbudet både en bredd och ett djup. Många butiker ligger tillgängliga i eller med närhet till stadens centrum. Då det inte direkt finns en lucka i marknaden är det metavärdet och produktmixen som avgör valet av varumärke för konsumenten. Tanken med vår rapport är att undersöka möjligheten att expandera den redan existerande butikskedjan Urban Outfitters också till Göteborg. Vi vill därför undersöka Göteborgskonsumentens inköpsbeteende samt vilket som är den bästa lokaliseringen av en butik .

Denna studie syftade till att ta reda på huruvida sångpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sångpedagoger och tre sångelever intervjuades kring sångpedagogrollen, lärare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens påverkanskraft. Intervju användes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda på hur sångpedagoger och sångelever resonerar kring dessa frågor. Respondenternas svar analyserades i förhållande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete.

The aim of this thesis is to answer whether a group of databases dedicated to selling books or a group of databases dedicated to lending books is more efficient. The measurements used to determine the efficiency of the two kinds of databases are Cumulated Gain and precision in modified versions. The inquiry has been conducted thus that the same 18 queries have been put forth to six databases and these results have consequently been judged according to relevance on a 4-graded scale by five respondents. The rankinglevels have then been merged to one average value per respondent and ranking. These values have then been used to determine CG/iCG/nCG and P@n per query, rank 1-10, per database and per group (the groups being STORE (BUTIK) and LIBRARY (BIBLIOTEK).

Denna uppsats kommer att undersöka betydelsen av en specialexponering i en sällanköpshandel. Alla butiker strävar efter att nå lönsamhet, men för att nå lönsamhet krävs att man har en säljande butik. Kraven på förnyelse i butikerna ökat och utgör numer även ett viktigt konkurrensmedel för butiken. Varuplaceringen påverkar i stor utsträckning vad som inhandlas och undersökningar har visat att hela 70-80 procent av alla köpbeslut tas i butik, vilket i sin tur ger stort utrymme för butiken att kunna påverka kunderna. I slutänden kan kundens intryck av butikens skyltning och exponering utgöra skillnaden mellan en säljande och en icke-säljande butik.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan.

Alla butiker marknadsför sig själva på ett eller annat sätt, genom att driva en försäljning av produkter sysslar man även med marknadsföring. Många använder sig även av annonsering i tidningar och tv samt genom Internet för att nå ut till potentiella kunder. Är butikschefers kunskaper inom juridik kring marknadsföring tillräckliga och vilka konsekvenser kan bristande kunskaper inom detta ämne orsaka? I enskilda butiker är det ofta en butikschef/ägare som har det ensamma ansvaret över hur man marknadsför sin butik, utan någon kedja i ryggen som kan lägga upp marknadsföringsplaner och dylikt. Därför har vi valt att ägna denna undersökning åt enskilda butiker, då de är de som bör ha en grundlig kunskap inom detta ämne, för att inte begå misstag och onödiga fel som kunde ha undvikits.

Svenska nöt - och lammköttsproducenter har länge varit pressade av det utländska köttet som idag har 50 % av marknaden. För att förbättra dessa siffror har LRF tagit fram en livsmedelsstrategi med målet att växa med en procent om året till skillnad från två procent minskning som varit fallet de senaste åren. Problemet idag är att LRF inte har tillräcklig kunskap om vilka mervärden som finns representerade i butik samt hur man ska utnyttja dem som finns på bästa sätt. Denna uppsats ska söka svar på vilka mervärden som idag finns i butik samt i vilken utsträckning de förekommer. Med hjälp av forskningsfrågorna: Vilka detaljer av nöt och lamm säljs det mest av i butikerna? Hur är dessa detaljer märkta med mervärdesinformation? Vad har mervärdesmärkningen för samband med priset på varan? För att öka förståelsen för vad begreppet mervärde står för inleds litteraturstudien med en genomgång av detta samt LRFs egna modell för mervärde.

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts.

Bakgrund och problem: Vid kommunikation av CSR är en av företagens viktigaste intressenter, de anställda, många gånger bortglömda eller förbisedda i processen. Dessa intressenter har potentialen att bli starka förmedlare av ett företags hållbarhetsarbete om de bara tilldelas de rätta redskapen i kombination med fullständig information. Den interna kommunikationen är av stor vikt för att samtliga medarbetare skall känna engagemang och tillhörighet gentemot gemensamma mål, men många gånger är det svårt att uppnå fullständig integrering av denna kommunikationsprocess.Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen av hållbarhet från ledning ned till butik och se huruvida det föreligger några brister eller problem i denna. Vidare är syftet att skapa en uppfattning om vilka kanaler ledning använder sig av i den interna kommunikationenAvgränsningar: Fokus ligger på den interna kommunikationen av hållbarhet och kommer inte på djupet att diskutera den externa. Endast butiker i Göteborgs innerstad har inkluderats i undersökningen likaså ett huvudkontor.Metod: Enkäter till fyra butiker samt intervjuer med två hållbarhetsansvariga på huvudkontor och två butikschefer har legat till grund för undersökningen.

I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Syftet med uppsatsen är att studera om det uppstår ett gap mellan ett företags identitet/profil och konsumenternas image av företaget vid differentierandet av endast en butik ur mängden. Detta arbete är i huvudsak byggt på en fallstudie som fokuserat på fallet Åhléns. Forskningsrapporten har genomförts genom en analys av företagets identitet och eftersträvade profil samt en sammanställning av den insamlade empirin. Den insamlade empirin består av konsumentintervjuer som genomförts med en kvalitativ ansats. Respondenterna har delats in i två grupper, de som huvudsakligen handlar på Åhléns City butik samt de som handlar på övriga Åhléns butiker.

Syftet med den här studien är att undersöka hur kedjeföretag inom mode utbildar sin butikspersonal inom personlig försäljning och hur personlig försäljning används i säljprocessen i kedjebutiker inom dammode. I den teoretiska referensramen beskrivs sambandet mellan personalen i butiken och den service som en butik kan erbjuda. Utöver detta beskrivs begreppet personlig försäljning samt säljprocessen och hur man som säljare kan arbeta utifrån den. Slutligen förklaras begreppet personalutbildning samt hur personalen inom ett företag lär sig utifrån den pedagogiska processen. Resultatet från vår marknadsundersökning har vi fått fram genom intervjuer med butikschefer på Bik Bok, Vero Moda och Lindex i Jönköping och Borås.

Problem: Egna märkesvaror, EMV, har på senare år tagit upp konkurrensen med de mer traditionella märkesvarorna, LMV, och därmed befäst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV är ett komplement till LMV där de kan erbjuda snarlik kvalité till lägre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV är betydligt mer lönsamma för detaljister än LMV men för att detaljister skall kunna sälja dessa varor till lägre priser och därmed erhålla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lämnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje år som går har andelen EMV i butik ökat och vi ställer oss därför frågande till hur detta kan komma att påverka detaljister.