Sökresultat:
1353 Uppsatser om Ensamstćende mödrar - Sida 34 av 91
Göteborgsmodellen. NÄgra Àldres tankar om Àldreomsorgen i allmÀnhet och Göteborgsmodellen i synnerhet
Syftet med vÄr studie var att lyfta fram de Àldres röster nÀr det gÀller införandet av Göteborgsmodellen. Vi ville undersöka deras upplevelser och tankar kring den nya utformningen av Àldreomsorgen. Vidare ville vi undersöka om Göteborgsmodellen kan beskrivas som salutogen. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat sex Àldre personer som har bistÄnd i form av hemtjÀnst och Àr boende i Göteborgs kommun. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi beskrivit KASAM och det salutogena synsÀttet samt att vi utgÄr frÄn kommunikationsteori och beskriver en relationsbaserad kommunikationsteori.
Support and encounter of patients with ALS and those who are close to them - A litterature review
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr i nulÀget en obotlig sjukdom och sjukdomsförloppet gÄr ofta vÀldigt fort. OmvÄrdnaden mÄste dÀrför vara specifik för dessa patienter. Syfte: Huvudsyftet med denna litteraturstudie var att belysa vÄrdpersonalens stöd och bemötande av patienter med en obotlig sjukdom som ALS och deras nÀrstÄende. Syftet var Àven att belysa hur de nÀrstÄende pÄverkas av att vara vÄrdgivande Ät sin nÀrstÄende med ALS. Metod: För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar.
E-tjÀnster, ett kommunalt dilemma : En studie av de hinder som kan komma att pa?verka anva?ndningen av Skelleftea? Kommuns e-tja?nst fo?r Bygglov
Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.
FramgÄngsfaktorer i nystartade bioteknik- och IT-företag
Syftet Àr att analysera vilka variabler som pÄverkar performance positivt i nystartade BioMed och ITT-företag och i denna process Àven beskriva och jÀmföra hur dessa variabler ser ut i de tvÄ branschgrupperna och hur företagen har utvecklats. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod och har genom ett enkÀtutskick fÄtt empiriskt material frÄn 20 grundare av BioMed-företag och frÄn 30 grundare av ITT-företag. Slutsatserna Àr att i BioMed pÄverkas nystartade företags performance positivt av: grundarens Älder, arbetserfarenhet, branschkunskap, start-up-erfarenhet och ett heterogent nÀtverk. Nystartade ITT-företags performance pÄverkas positivt av : grundarens Älder, utbildningsnivÄ, arbetserfarenhet, branschkunskap, antalet grundare, initial kapitalmÀngd i företaget och att ha affÀrsÀnglar och riskkapitalbolag som kapitalkÀlla. Connects olika insatser fÄr generellt sett inte bra betyg av grundarna och dÀrmed drar vi slutsatsen att Connects betydelse för företagens performance inte Àr stor.
Expressretorik mot en bÀttre vÀrld : Retorisk analys av Amnesty International och Greenpeace anvÀndande av Facebook och Twitter
Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjÀrnor i guiden drar nytta av sin ?stjÀrnstatus? i sina presentationer av restaurangerna pÄ respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna Àr visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sÀgs, bÄde genom text och bild, pÄ respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frÄgestÀllningar jag hade och dÀrmed Àven mot de kriterier Michelinguiden anvÀnder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjÀrnstatus? ? men pÄ lite olika sÀtt. Vissa vÀljer att göra det mer genom bild och andra genom text.
Lokomotivföretag i Norrbotten: en studie om tvÄ ledande företag
I Sverige idag pratas det flitigt om hur företagandet kan förbÀttras och blickarna har i allt större utstrÀckning riktats mot Norditaliens industriella distrikt dÀr företag samverkar i dynamiska kluster och nÀtverk. I fronten för dessa stÄr ett sÄ kallat lokomotivföretag. Karakteristiskt för denna aktör Àr att den Àr mycket framgÄngsrik och Àr djupt rotade i den lokala dimensionen, samtidigt som den Àr ledande pÄ en global marknad. De viktigaste egenskaperna Àr omsorgen för den lokala miljön och den sociala funktionen, gedigna yrkeskunskaper samt betydelse för företagens kompetensutveckling. Syftet med studien var att pÄ ett induktivt, aktörsorienterat metodsynsÀtt studera vad som kan kÀnneteckna ett Norrbottniskt lokomotivföretag och vilken nytta dessa skapar i sin region.
Du mÄste anpassa dig, annars fÄr du skylla dig sjÀlv! : En kvalitativ studie av högstadieelevers identitetsskapande i en ofrivillig grupp.
Syftet med vÄr studie Àr att genom kvalitativa intervjuer söka förstÄelse för hur elever i en högstadieklass pÄ en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi anvÀnder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet pÄverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har anvÀnt oss av Àr intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har anvÀnt oss av denna metod Àr för att söka förstÄelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar Àr att identitetsskapande hos eleverna pÄverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna.
Implementering av samverkan. FrÄn projekt till löpande verksamhet
Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och ÄterberÀttelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sÄdant projekt kan gÄ till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien Àr att utifrÄn begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och pÄ vilket sÀtt det pÄgÄende innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterÀr fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.
Twittrande och kvittrande : Finns det skillnader i sprÄkanvÀndandet mellan mÀn och kvinnor pÄ Twitter?
Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga anvÀndare skriver pÄ Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger pÄ sprÄkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vÀgs Àven Twitter som forum in i analysen. Kategorierna Àr utformade för att identifiera typiska sprÄktendenser pÄ Twitter. JÀmförelser mellan hur kvinnor och mÀn anvÀnder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets Àr exempel pÄ kategorier som analyseras.
Muntlig klassrumskommunikation i Ärskurs fem
Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna sĂ„ att de kan ta aktiv del isamhĂ€llet genom att kommunicera. Syftet med studien Ă€r att undersöka den muntligakommunikationen mellan lĂ€raren och eleverna i fyra olika klassrum i Ă„rskurs fem.FrĂ„gestĂ€llningarna vi utgĂ„tt frĂ„n i vĂ„r undersökning Ă€r följande: Ăr det lĂ€raren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att stĂ€lla en frĂ„ga ellerkonstatera nĂ„got? Har dialogen i klassrummet tvĂ„ eller flera deltagare? Vad Ă€r detför frĂ„gor som stĂ€lls och hur fördelas de mellan lĂ€raren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ och kvantitativ studie dĂ€r metoderna bestĂ„rav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lĂ€rarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att stĂ€lla öppna frĂ„gor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.
Felin hypertrofisk kardiomyopati : patofysiologi och behandling
Schimpanser hÄlls i fÄngenskap av mÄnga anledningar. I mÄnga fall Àr deras miljö för undermÄlig för att tillfredsstÀlla ens deras mest basala behov. Som respons pÄ detta utvecklar de ofta ett stört beteende som yttrar sig i stereotypier och annat psykologiskt onormalt beteende. Schimpanserna pÄverkas frÀmst av brister i den sociala kontakten och allra mest av en störd relation till modern. Andra viktiga faktorer Àr brist pÄ mental och fysisk stimulans.
En analys av fosforhaltens förĂ€ndring i samband med syrebrist i djupvattnet vid tvĂ„ stationer i Egentliga Ăstersjön
Denna uppsats handlar om vad som hĂ€nder med fosforkoncentrationen i djupvatt- net vid tvĂ„ olika stationer i Ăstersjön nĂ€r syrgaskoncentrationen förĂ€ndras. Mitt syfte var dels att se om fosforhalten ökat och om detta tycks ha samband med minskade syrgashalter. För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor anvĂ€nde jag mig av data frĂ„n SMHI: s databas SHARK. De tvĂ„ stationer som jag analyserat data ifrĂ„n Ă€r BY 15, Gotlandsdjupet, och BY 31, Landsortsdjupet. Dessa bĂ„da stationer ligger i Egentliga Ăstersjön och har ett vattendjup pĂ„ 225 m respektive 440 m.
God morgon makthavare : Hur manliga och kvinnliga makthavare framstÀlls i Nyhetsmorgon respektive Gomorron Sverige
Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.
Vad formar en lokal folkhÀlsopolicy? : En kvalitativ studie om policyprocessen i en mellansvensk kommun
Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.
Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ onkologisk v?rd i livets slutskede : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.