Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode männen för Ensamkommande flyktingbarn och ge en förståelse för vad uppdraget innebär. Jag ville ge en inblick i de gode männens situation och inställning till uppdraget. För att ta reda på detta ställde jag frågan: Vad innebär det att vara god man för ensamkommande barn med avseende på professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode män för Ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjälp av några teorier och begrepp som jag fann relevanta.

Det kommer ungefär 3000-4000 Ensamkommande flyktingbarn till Sverige per år. Många kommer från Afghanistan och Somalia. De här barnen har ofta upplevt krig och/eller fattigdom. Att som barn komma ensam till ett nytt land med en annan kultur, språk och levnadssätt är en utmaning och blir för många en fysisk och psykisk påfrestning. Det gör dessa barn till en utsatt grupp i samhället och därför är trygghet viktigt för dessa barn.

Studiens huvudsyfte är att utforska HVB-personalens känslomässiga påfrestningar i samband med bemötandet av Ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien är baserad på fenomenologisk ansats, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av Ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som både givande och krävande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men även språk- och kulturkompetens betonas.

SAMMANFATTNING Den här studien handlar om barn/ungdomar som måste lämna sitt land på grund av förföljelse, krig och våld, dessa barn tvingas många gånger att fly ensamma utan vårdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För detta ändamål har vi valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsmetod där vi använder oss av tolkning som redskap. Vi har utgått från både en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebär att identitetsskapandet är resultatet av den mellanmänskliga interaktionen och KASAM som är ett salutagen perspektiv detta innebär att fokus ligger på tre hälsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera är att språket och det nya sociala nätverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekräftande av deras självbild.

Titel: Att stå i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras behov. En kvalitativ studie om behoven bland dessa barn och ungdomar.Författare: Lotta Nilsson Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka behov som finns bland Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige både som nyanlända och efter utflytt från HVB-hem. Det har också varit att jämföra deras behov med de tänkta behov som formar mottagandet i Sverige.Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga män från Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare på Länsstyrelsen och lärare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar på att behoven varierar mellan informanterna men att behovet av tillhörighet och längtan efter familjen i hemlandet är något som förenar samtliga. Vad som också blir tydligt är hur olika behov påverkar individens val och förmåga till koncentration och fokus.

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar somsocialsekreterare upplever inverka på deras handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frågeställningar är; Vilka organisatoriska omständigheter möjliggörrespektive begränsar socialsekreterares arbete med Ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angående organisatoriska förutsättningars inverkan påhandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts där urvalet bestod av socialsekreterare som på heltid arbetar medEnsamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vår studie utgått från är organisationsteori, begreppethandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

The purpose of this study was to examine how some social workers in Sweden describe the social work with unaccompanied children. Emphasis was on the role of culture in social work with the unaccompanied children. I wanted to examine how the social workers describe their view on social work with unaccompanied. I also wanted to examine how the social workers describe their view at their own and the unaccompanied children?s cultural backgrounds influence on the social work with the unaccompanied.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter det finns för Ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestämmelser, att få sin asylansökan prövad här. Syftet är också att undersöka huruvida Sverige, när vi följer Dublinförordningens bestämmelser i hanteringen av asylärenden rörande Ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de åtaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. Frågeställningarna är: Hur ser möjligheterna, baserat på uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 år, som omfattas av Dublinförordningen, att få stanna i Sverige? Vilka faktorer påverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av ämnet i media någon betydelse för möjligheten att påverka asyllagstiftningen? Följer vi våra åtaganden gentemot Barnkonventionen om vi återsänder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras på fem fallstudier rörande fem Ensamkommande flyktingbarns asylärenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för ämnet aktuella, tidningsartiklar, samt för ämnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrån ett rättsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vår undersökning visar att det finns mycket begränsat utrymme att göra undantag från Dublinförordningens bestämmelser och följaktligen små möjligheter för Ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestämmelser att få sin asylansökan prövad i Sverige.

Syftet med min studie är att öka kunskapen kring Ensamkommande flyktingbarns psykosociala hälsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ändamålsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mål med stödgrupper för barn och ungdomar, dels Ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frågeställningar är följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har Ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang.

I denna uppsats vänder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med Ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien är att skapa förståelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs åsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgångspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien återfinns kring en förförståelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund många gånger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmålande av invandrare som främmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger på en kvalitativ ansats där empirin baseras på intervjuer.Resultatet påvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrämjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utläsa flertalet motsägelser däribland att ansvaret för integrationen åläggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvändigheten av ett ömsesidigt bemötande.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med Ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de Ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen.

Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR Ensamkommande flyktingbarn  Författare:      Brask, SandraRagnarsson, SofieHandledare:    Drugge, Gunnel Örebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete 21-40 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009    Sammanfattning Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vårdnadshavare. Många kom från Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och jämföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för Ensamkommande flyktingbarn. Frågeställning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hälsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nätverk och identitetsutveckling.

The purpose of this study was principally to illuminate and describe how the alteration in law (1994:137) about the reception of asylum seekers and others has been implemented at some different authorities in Sweden, according to separated children; children who have fled to Sweden without their parents or other adult guardians. Beside this I want to, as a part, describe how the child perspective looks like at the authorities. The study refers to illuminate and describe the first time for the separated children in Sweden, which means from the arrival and about one year ahead. Qualitative interviews have been used as a method to especially investigate how the subjects of my interview understand their commission according to the separated children, how the practice situation looks like for and according to the separated children in relation to existing laws and instructions and finally how my subjects of interview think about the above mentioned alteration in law (1994:137), which means distribution of responsibility between Swedish authorities.My study showed that there were implementation problems according to the alteration in law (1994:137). The intentions to make it better for the separated children through the law alteration don't work in a good or satisfying way in the practice situation..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..