The focus of this study has been to plumb social workers experiences regarding their work methods in two institutions regarding unaccompanied children through a perspective of gender. In this study, four semi-structured qualitative interviews has been contrived in purpose to gather in material which has been presented in five themes to ease an analyse focusing of gender. In all the interviews both authors participated with one in charge and one taking notes. One of the main focuses has been the relations between both social workers and their clients and between colleges in the institutions. The other main focus has been the activities, both planed and spontaneous, which the clients been offered, for example football, bowling and boxing.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för Ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de Ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de Ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de Ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun.

Varje år anländer tusentals ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige utan medföljande föräldrar eller legala vårdnadshavare. Dessa Ensamkommande flyktingbarn möter olika svårigheter t.ex. ekonomisk otrygghet och psykisk påfrestning i sin etablering i Sverige. Anpassningsprocessen som sker under och efter asylsökandeprocessen är krävande för de flesta asylsökande ensamkommande barn och utgör utmaningar när det gäller att hantera dessa svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns i ensamkommande asylsökande barns liv efter asylprocessen i Sverige, utifrån deras perspektiv.

This study aims to describe how active guidance counselors can look at the guidance of unaccompanied refugee children by using their experience. The study will focus on advice and the study is based on a qualitative approach in which interviews were conducted with seven guidance counselors. The result shows that there are major differences in how the interviewee?s approach guidance of newly arrived unaccompanied refugee children. There are differences both in terms of the experience of advising newly arrived unaccompanied refugees and in how their role is designed.Also shown are also some similarities; guidance and counseling with newly arrived unaccompanied refugee is described as difficult.

SammanfattningTitel:En kvalitativ studie av Ensamkommande flyktingbarns samt personalens upplevelser av mottagandet i Nybro och Växjö kommun.Författare:Gjelbrim Zymeri och Karolina KielekVarje år kommer ett stort antal av ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets statistik visar att majoriteten av ungdomarna under 2010 som kom till Sverige var från Afghanistan, Somalia eller Irak och att majoriteten av dessa ungdomar var pojkar.Syftet med denna undersökning var att analysera mottagandet av ensamkommande barn med utgångspunkt från personalen samt de ensamkommande barnens upplevelser av och kring mottagandet i två kommuner samt barnens livsvillkor. Kommunerna som vi inkluderade i vår undersökning var Växjö och Nybro. Metoden som vi valde att använda var kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet använde vi oss av kommunikationsteori och identitetsteorin.

Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion.

1990 Sweden ratified the UN Convention on the Rights of the Child, with 54 rights. The Convention on the Rights of the Child does not apply as law in Sweden. However, all countries that have ratified the convention, has an obligation to implement the convention in all decision making and practical management that includes children. The purpose of the study is to examine the implementation of the convention in relation to unaccompanied refugee children on a state, municipal and non-profit level by using three actors. The actors are the Swedish immigration service, Stockholm social service and the NGO Save the Children.

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet..

Identity and immigration                                                                                                            - A qualitative study with unaccompanied refugee children Jennie Hamberg Larsson and Matthew McNeillThe main purpose of this study is to illuminate and describe how unaccompanied refugee children experience changes and reconstructions to their identity after immigration to Sweden. Using qualitative interviews this study looks at how social relationships in Sweden and a foreign background influence the reconstruction of unaccompanied refugee children´s identity. The base for our analysis is identity theory while roll concepts, social identity theory and concepts of ethnic and national identity are used to give deeper insight into the experiences of three unaccompanied refugee children. Important results found included a connection between the way that identity is formed in relationships, especially with significant others, in the country of origin and how reconstruction of identity develops in the new country with new social relationships. Furthermore the results showed how this reconstruction of identity can be linked to different acculturation strategies that incorporate the importance of an ethnic identity and a national identity.Keywords: identity, ethnic identity, unaccompanied children, immigration.

This case study explores the question of implementation and steering in a society of governance. As an empirical example, a reform concerning the reception of separated refugee children in Sweden is used. As of the 1st of July 2006 the responsibility for providing housing for separated children lies with the local governments rather than with the Swedish Board of Migration, aiming to improve the children's situation. However, implementing this amendment has turned out to be a harder task than expected. Traditionally, the relationship between state and local actors is seen in terms of state steering or local self-government.

This research intends to study the media's representation of unaccompanied refugee children on the basis that the media has a power in the construction of society. The focus is on whether children's vulnerability and needs are presented in the media and whether the children?s voices are heard. It is also of interest to study the agents that speak in the media concerning unaccompanied refugee children. The study is based on a theory that social reality is a construction of interaction between individuals and groups. Furthermore the study also incorporate the idea that the media, through its control of language, has power to create discourses which may affect the way different groups in society are looked upon.

Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och Ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer.

De senaste åren har antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökat markant. Detta ställer krav på kommunernas och HVB-verksamheternas (Hem för vård eller boende) mottagande av ungdomarna. Tillsynsrapporter från 2012 och 2013 visar på brister vad gäller omsorgen av målgruppen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal på boende för ensamkommande barn och ungdomar tolkar sitt uppdrag och vad de identifierar som viktiga faktorer för att hantera det. Vidare har syftet varit att lyfta personalens tankar och åsikter om vad som underlättar samt försvårar arbetet.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Studien undersöker 56 journaler från ensamkommandeflyktingbarn som besökt Flyktingbarnteamet i Göteborg. Syftet var att samlakunskap om gruppen Ensamkommande flyktingbarn och deras möte med ensvensk sjukvårdsinrättning. Bakgrundsinformation om barnen ochinformation om insatser som getts på Flyktingbarnteamet presenteras.Barnens hjälpbehov, som det beskrivits av remittenter och av behandlare påFlyktingbarnteamet, analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatetvisade att barnen har ett brett hjälpbehov med posttraumatisk stress, andraångesttillstånd, depression och somatiska besvär men även problemkopplade till vardagen i Sverige som ensamhetskänslor och grubblerier omframtiden. Omkring var tredje barn bedömdes någon gång ha mått så dåligtatt det hade svårt för att berätta om sina problem för behandlaren.