Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Background and Problem: The lack of auditor independence is discussed being oneof the reasons to scandals such as Enron and HQ. A pricing strategy that has beendebated impairing auditor independence is low balling. To win a new client in atender process, audit firms supposedly offer an audit fee below cost and then increasethe fee the following years to recover the initial loss. The auditors? future financialinterest in the company due to the initial loss is by some believed to impair auditorindependence, which makes low balling in Sweden a relevant phenomenon to study.Aim of study: This thesis aims to explain if low balling exists on the Swedish auditmarket and if the size of companies affects the results of low balling.Methodology: To achieve the purpose of this thesis, a statistical study wasconducted.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003.

Var och varannan vecka avslöjas en ny företagsskandal i dagspressen och varje gång blir vi lika överraskade. Dessa skandaler har sporrat oss till att undersöka vilka metoder som företag använder för att manipulera sitt resultat samt vad det är som driver dem att utföra dessa handlingar. Den utlösande effekten till en mer kritisk granskning och till ett hårdare regelverk för redovisningen har varit Enron-skandalen. Under år 2002 ansökte energijätten om konkurs samtidigt som de högsta cheferna hade plockat ut bonusar för omkring 750 miljoner dollar. Totalt förlorade Enrons investerare mer än 60 miljarder dollar innan företaget kollapsade.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.

Ett flertal företagsskandaler karaktäriserade 2000-talet, bland annat genom företaget Enron där aktieägarna förlorade stora summor pengar genom att redovisningen manipulerats under ett flertal år. I Göteborg hade tjänstemän gjort privata inköp och lät kommunen stå för fakturorna. Dessa händelser har bland annat lett till att begreppet internkontroll har blivit om än viktigare i dag, för att förebygga att händelser likt dessa upprepas. Internkontroll handlar om en integrerad process inom organisationen där syftet är att se till så att de mål som fullmäktige antagit uppfylls.Syftet med studien är att öka förståelsen för institutionella strukturer som påverkar arbetet med internkontroll i en offentlig organisation genom att, beskriva internkontrollarbete, identifiera institutionella mekanismer i en kommunal organisation samt upprätta en analysmodell för arbetet med internkontroll.Uppsatsen utgår från ett deduktivt upplägg där befintliga teorier används för att förstå en specifik händelse. Vidare används ett aktörssynsätt vilket syftar till att skapa en förståelse för olika processer och samband som beskriver verkligheten.

Idag är diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. Oberoendefrågorna har förts fram i rampljuset efter tätt duggade skandaler, både internationellt och nationellt, där bland annat Enron ? skandalen påträffats. Lagen om analysmodellen infördes i årsskiftet 2001/2002, där syftet med införandet av analysmodellen är att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu när det har gått ett par år sedan analysmodellen infördes, är vårt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi byggt vår undersökning på både en kvalitativ och kvantitativ studie, där den kvalitativa delen består av byråernas åsikter genom att de får besvara vår enkät med egna ord.

Diskussionen om revisorers oberoende är idag mycket aktuell. På grund av bland annat Enron ? skandalen har oberoendefrågorna aktualiserats ytterligare. Från och med 1 januari 2002 har en lagstiftad analysmodell införts som syftar till att revisorn inför varje uppdrag tvingas ta ställning till olika oberoendehot. Denna analysmodell lämnar dock i vissa fall utrymme för revisorns egna tolkningar och därmed kan den uppfattas olika mellan olika revisorer.

Recent accounting scandals, often led by managers trying to improve results and thereby their own bonuses, have severely damaged the publics view of management. In the aftermath of scandals such as Enron, Parmalat and Skandia, demand has increased for Corporate Governance codes and similar regulation. The Swedish code for Corporate Governance came into effect on July 1, 2005. The code requires all Swedish companies listed on the Swedish Stock Exchange (OMX A- and O-list), with a turnover exceeding 3 billion SEK, to disclose a report regarding Corporate Governance, attached to the annual report.The purpose of this paper is to examine whether the new disclosure required by the Swedish Corporate Governance code will have a measurable effect on stock prices. The authors have applied event study methodology examining daily returns around the announcement of the Corporate Governance reports.

The problem area was identified due to the fact that research within internal audit is fragmented and insufficient, simultaneously to internal audit becoming more common in the public debate. Crises and scandals in companies such as Enron in the US and Skandia in Sweden have resulted in new regulations regarding how companies should be governed. These regulations have been established in Sarbanes Oxley Act (SOX) in the US, and in Sweden the Swedish code for corporate governance will be implemented in 2005. The regulations imply that companies must provide sound internal control and to accomplish that, companies should have an auditing and consulting internal audit function. The Swedish code for corporate governance denotes that companies can decide to comply or explain why the code is not complied.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, då företagets revisor hjälpte till att undangömma stora skulder från dess aktieägare, blossade än en gång debatten om revisorers oberoende upp. Några av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta påverkar revisorns oberoende är storleken på arvodet, längden på revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vår studie kartlägger vi andelen utfärdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gången erhållit en GC-varning är mer benägna att byta revisor än andra finansiellt stressade företag som inte erhållit någon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag är mindre benägna att byta revisor om de haft sin revisor under en längre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfärdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gått i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode än de revisorer som inte utfärdar någon varning.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, då företagets revisor hjälpte till att undangömma stora skulder från dess aktieägare, blossade än en gång debatten om revisorers oberoende upp. Några av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta påverkar revisorns oberoende är storleken på arvodet, längden på revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vår studie kartlägger vi andelen utfärdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gången erhållit en GC-varning är mer benägna att byta revisor än andra finansiellt stressade företag som inte erhållit någon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag är mindre benägna att byta revisor om de haft sin revisor under en längre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfärdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gått i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode än de revisorer som inte utfärdar någon varning.

Idag är diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. Oberoendefrågorna har förts fram i rampljuset efter tätt duggade skandaler, både internationellt och nationellt, där bland annat Enron ? skandalen påträffats. Lagen om analysmodellen infördes i årsskiftet 2001/2002, där syftet med införandet av analysmodellen är att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu när det har gått ett par år sedan analysmodellen infördes, är vårt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi byggt vår undersökning på både en kvalitativ och kvantitativ studie, där den kvalitativa delen består av byråernas åsikter genom att de får besvara vår enkät med egna ord.