Sök:

Sökresultat:

1088 Uppsatser om Enklare revisionsförfarande - Sida 63 av 73

Leveransprecision och ledtid : tvÄ nyckeltal för styrning av virkesflödet

Inom olika industrigrenar har under ett flertal Är ett kvalitetstÀnkande vuxit fram. För skogsindustrin har detta inneburit att virkesflödet och dess styrning blivit allt viktigare. skogsindustrin arbetar idag med leveransplaner för att planera drivning och leverans efter industrins behov. Denna process Àr komplex, och för att styra denna anvÀnder sig skogsföretagen av leveransprecision som nyckeltal, dvs leveransutfall i förhÄllande till planerad leverans. A v olika orsaker kan styrning efter detta nyckeltal vara kostnadskrÀvande.

Automatiserade kostnadsberÀkningar för plattformningsverktyg

I dagsla?get saknar Thor Ahlgren AB underlag fo?r att pa? ett enkelt sa?tt kunna kalkylera och uppskatta priset fo?r ett pressverktyg. Na?r fo?retaget fa?r en fo?rfra?gan fra?n kund anga?ende huruvida de kan producera en detalj ma?ste de a?terkomma med en offert till kunden da?r ett pris fo?r verktygskostnaden a?r inkluderad. Innan ett pris kan offereras till kund ma?ste Thor Ahlgren AB kontakta en verktygsmakare fo?r prisfo?rslag pa? verktyget och denna process kan variera i tid.Syftet med arbetet a?r att fo?rkorta eller eliminera denna process och pa? sa? vis kunna offerera pris fo?r konstruktion av ett pressverktyg snabbare.

I vÀntan pÄ K3 - En studie gÀllande K2-regelverket

Bakgrund och problem: BokföringsnÀmnden bestÀmde sig 2004 att Àndra inriktning isin normgivning, detta eftersom reglerna för de mindre företagen var alltför omfattandeoch komplexa. Bakgrundet till att det blivit sÄhÀr Àr att grundtanken i svensk lagstiftninginnebar att alla företag skulle följa samma regler. Den nya norminriktningen leddefram till att ett nytt regelverk togs fram, K-projektet som innehÄller avsnitten K1, K2,K3 och K4 för olika företagsformer. K2-regelverket kunde börja tillÀmpas frÄn Är 2008,det har varit sparsamt med undersökningar gÀllande om företag valt att tillÀmpa regelverketeller inte. KPMG har dock försökt kartlÀgga detta vilket visade att regelverketanvÀnts av ytterst fÄ företag.

GIS-verktyget i kyrkogÄrdens tjÀnst : historisk studie av en kyrkogÄrds förÀndring - En metodstudie

Att lÀsa och tolka olika former av information om omvÀrlden har lÀnge varit en stor del av vÄra liv och att framstÀlla kartor Àr inget nytt fenomen. I dagens samhÀlle sker en stÀndig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det pÄ ett bra sÀtt. Geografiska informationssystem (GIS) Àr datoriserade verktyg som anvÀnds för att hantera geografisk information, det vill sÀga information som Àr knuten till ett geografiskt lÀge. Traditionellt har man anvÀnt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ÀmnesomrÄden och forskning inom omrÄdet har en lÄng historia i Sverige som Àven haft betydelse internationellt. GIS har dÀrmed en bred anvÀndarkrets och Äterfinns inom ett flertal tillÀmpningsomrÄden.

Vidden av kommunikationsförmÄgan i matematikundervisningen : En studie av problemlösningsmetoder med elever i Är 3

Bakgrund: I grundskolans lÀroplan synliggörs tydligt att eleven i matematikundervisningen skall utveckla olika förmÄgor och att dessa Àr centrala. En av dessa Àr kommunikationsförmÄgan, som Àr sÀrskilt betydelsefull genom att den sammanlÀnkas till alla de övriga, sÄsom de som gÀller representation, resonemang och problemlösning. Av denna anledning har kommunikationsförmÄgan i matematik och medvetenheten kring och utvecklingen av denna hos lÀrare och elever undersökts i denna studie. En grundförutsÀttning Àr att individuell fÀrdighetstrÀning i lÀrobok Àr otillrÀckligt. Elever bör tidigt fÄ möjlighet till exempelvis arbete i grupp med ett matematiskt problem, dÄ de i tal och skrift kommunicerar matematiska begrepp och metoder.

Implementering av IAS 40 : En studie av effekterna av IAS-standarden pÄ onoterade fastighetskoncerner

 Problem: Dagens höga frekvens av grÀnsöverskridande handel krÀver homogena regelverk inom mÄnga olika omrÄden, Àven inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemslÀndernas redovisningsprinciper beslutade EuroparÄdet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen frÄn den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhÄlla en ökad transparens av information och att öka jÀmförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlÀtta för investerare och verka för en vÀlfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillÀmpa IAS/IFRS istÀllet för de svenska reglerna som blir vÀldigt tydlig för fastighetsbolagen Àr att förvaltningsfastigheter ska vÀrderas antingen till verkligt vÀrde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvÀrde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvÀrde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Nya generationens borstvals : Ett arbete med att utveckla en vals som anvÀnds i ett system för underhÄlla friktionsvÀrdet pÄ flygplatsers landningsbanor

Denna rapport handlar om kÀrnan i ett borstsystem som anvÀnds pÄ flygplatsers landningsbanor för att upprÀtthÄlla ett standardiserat friktionsvÀrde. Att utföra borstningen för att upprÀtthÄlla friktionsvÀrdet medför Àven att landningsbanan blir fri frÄn diverse hinder och upprÀtthÄller en jÀmn yta, dvs. att det inte finns nÄgon smuts som kan skada maskineri. Valsen Àr kÀrnan i systemet. Arbetet genomförs för att Mase Brush Sweden AB vill fortsÀtta att driva marknaden framÄt och ta fler marknadsandelar.MÄlet med detta arbete Àr att sÀnka vikten pÄ den befintliga valsen samt underlÀtta produktionen för att sÀnka kostnaderna för Mase Brush Sweden AB.

Sociala medier i rekryteringsprocessen

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna Àr en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framvÀxt, har bidragit med en annan form av information som har fÄtt arbetsgivare att vilja anvÀnda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sociala medier, dock finns det minst lika mÄnga nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats Àr att öka medvetenheten hos arbetsgivare om anvÀndandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn tvÄ problemformuleringar; hur anvÀnder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med anvÀndandet av sociala medier för arbetsgivare nÀr de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick frÄn en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan lÄg till grund för vÄr empiriska insamling.

SkuldsÀttningsgradens effekt pÄ lönsamhet : En kvantitativ studie betrÀffande bolag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm

Lönsamhet utgör fundamentet för samtliga företags fortlevnad. Det finns en rad faktorer som kan tÀnkas pÄverka företags lönsamhet. Bland dessa faktorer Äterfinns kapitalstruktur, tillika skuldsÀttningsgrad. Viss forskning finns att tillgÄ frÄn sÄvÀl vÀstvÀrlden som utvecklingslÀnder betrÀffande skuldsÀttningsgradens pÄverkan pÄ lönsamhet. Likafullt medför marknadsskillnader mellan lÀnder att utlÀndska resultat inte kan anses generaliserbara till den svenska marknaden.

Resursplaneringsstöd för tÄgtrafik : Analys av SJ AB.s operativa hantering av lok och vagn

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.

En undersökning av sambandet mellan djurvÀlfÀrd och utsöndring av kryptosporidier hos unga kalvar i tvÄ besÀttningar

Stress pÄverkar immunförsvaret och den fysiska hÀlsan samt individens vÀlfÀrd och dess psykologiska hÀlsa men verkningsmekanismerna Àr fortfarande relativt outforskade. Det finns indikationer pÄ att djur med lÀgre vÀlfÀrd Àr mer stressade och dÀrmed kÀnsligare för infektion samt har svÄrare att göra sig av med infekterande agens Àn djur med högre vÀlfÀrd. MÄlet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan vÀlfÀrdsfaktorer och utsöndring av patogenen Cryptosporidium spp. hos unga kalvar. Utöver detta avsÄgs att skapa en modell dÀr parametrar frÄn vÀlfÀrdsbedömning anvÀnds för att förutse utsöndring vilket i framtiden kunna ge en mer riktad provtagning i besÀttningar dÀr smitta misstÀnks. Sextiofem kalvar, mellan en och Ätta veckor gamla, frÄn tvÄ svenska besÀttningar undersöktes och bedömdes i studien.

Immunterapi mot melanom - Àr adoptiv immunterapi framtiden?

Melanom Àr en av de mest immunogena (immunstimulerande) tumörformerna och immunterapi har dÀrför varit en behandlingsform som studerats för att undkomma de svÄra biverkningar som erhÄlls vid de konventionella behandlingsmetoderna, som cytostatika och strÄlning. Det finns mÄnga olika strategier för att inverka pÄ och aktivera immunförsvaret och flera immunterapier finns redan godkÀnda och anvÀnds idag för behandling av melanom. Flera av dessa terapier verkar dock genom att generellt stimulera immunförsvaret vilket resulterat i betydande biverkningar samt haft förhÄllandevis liten effekt mot tumörerna. Endast en liten andel (som högst 6%) har uppvisat en sÄ kallad fullstÀndig respons, det vill sÀga blivit helt fria frÄn tumörer vid dessa behandlingar. Adoptiv immunterapi gÄr ut pÄ att man ?trÀnar? och aktiverar patientens egna T-celler in vitro att kÀnna igen och angripa tumörceller och Äterinjicerar dem sedan, vilket resulterat i en mer riktad behandling med flera gÄnger högre effektivitet mot tumörerna jÀmfört med andra immunterapier och man har nÄtt upp till en fullstÀndig respons pÄ 22 %. Det Àr en komplex metod med flera olika steg dÀr utvecklingsmöjligheter finns.

Dimensionering av monopÄle för grundlÀggning av vindkraftverk till havs: Baserat pÄ finita elementanalyser

Vindkraft Àr en förnyelsebar och utslÀppsfri naturresurs. En fortsatt global utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft Àr att vÀnta. Fördelar med vindkraft till havs Àr bÀttre vindförhÄllanden och lÀgre krav pÄ hÀnsyn till landskapsbild och nÀrboende, vilket medför att vindkraftverken kan byggas större och dÀrmed kan vinden utnyttjas mer effektivt. För havsbaserade vindparker krÀvs en lösning för grundlÀggning som Àr rationell och anpassningsbar. Vid dimensionering av konstruktioner till havs Àr det viktigt att ta hÀnsyn till den cykliska belastningen frÄn vind och vÄgor konstruktionen utsÀtts för.

Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostÀder

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

Återvinning av fosfor frĂ„n avloppsvatten som behandlas med biologisk fosforrening : En studie i att fĂ€lla ut Struvit ur rejektvatten frĂ„n rötat bio-P-slam

Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->