Examensarbetet utfördes på uppdrag av ABB i Ludvika. ABB vill öka effektiviseringen förhanteringen av inkommande gods. Detta för att det mesta sker manuellt i dagens läge och det tarmycket tid och kan resultera i felkällor.Arbetet har två syften. Det första syftet är att förändra del av verksamheten, genom att kommamed ett förändringsförslag när det gäller godshanteringen. Det andra syftet är att jämförastreckkoder och RFID för att se vilket alternativ som passar bäst.För att få fram ett förändringsförslag har vi jobbat med FA/SIM-metoden.Vi har tagit fram ett antal förändringsförslag nedan följer ett urval av dessa:? Ställa krav på leverantörerna att de skall använda streckkoder med rätt standard Code128.? Utforma tydliga och enkla kravspecifikationer för att enklare kunna ta till sig.? Förbättra nuvarande kundrelationer.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge ägare bättre kontrollmöjligheter samt för att hjälpa till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebär en trygghet för företagets intressenter då de vet att informationen är granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att små företag ofta har sämre kvalitet på redovisningen jämfört med stora. En förklaring till detta är att små företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprättas. Brist på internkontroll leder även till att dessa företag är speciellt känsliga för fel och bedrägerier.

Speech Transmission Index (STI) är både en metod för att mäta taltydlighet och en skala som beskriver taltydlighet. Metoden presenterades av H. Steeneken och T. Houtgast 1985 och har därefter fått många användningsområden. STI beräknas utifrån modulationsindex, där modulationsindex är förändringen av modulation genom ett system.

Speech Transmission Index (STI) är både en metod för att mäta taltydlighet och en skala som beskriver taltydlighet. Metoden presenterades av H. Steeneken och T. Houtgast 1985 och har därefter fått många användningsområden. STI beräknas utifrån modulationsindex, där modulationsindex är förändringen av modulation genom ett system.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och generera idéer om vad som bör tas i beaktande då Västerås skall marknadsföra sig gentemot stockholmare. För att uppfylla detta syfte genomfördes fyra olika fokusgrupper, två i Västerås samt två i Stockholm. Fokusgrupperna iVästerås genomfördes med personer som flyttat till Västerås från Stockholm under 2002-2003. I Stockholm genomfördes de med personer som bor i innerstaden samt väntar barn. De slutsatser som går att dra efter genomförande av studien är att personer som har barn är merlockade av att lämna Stockholm än personer utan, samt att Västerås saknar den starka identitet som Stockholm har.

Syfte med denna uppsats är att göra en beskrivning och analys av redovisningspraxis i några idrotts ? och handikappföreningar.Vår metod är litteraturstudie, insamling av information genom frågeformulär och personliga intervjuerSamtliga undersökta föreningar har ordnad bokföring Föreningar har anställd personal som driver den dagliga verksamheten. Vår slutsats är att undersökta ideella föreningar avslutar sina räkenskaper med års/ekonomisk redovisning. Inga av undersökta föreningar använder fullt ut gällande redovisningsnormer. Våra hypoteser har inte fått stöd i empiriska materialet..

År 2002 tog EU och International Accounting Standard Board (IASB) beslutet att alla noterade företag ska följa de internationella reglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde dock att regelverket för de mindre noterade företagen blev alltför komplicerat. Därför beslutade Bokföringsnämnden år 2004, att ändra inriktningen på normgivningen och började arbetet med K-projektet. Här delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende på storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i lagstiftningen trätt i kraft, välja att tillämpa reglerna inom sin aktuella kategori eller fortsätta med nuvarande regler. Denna uppsats inriktar sig på enskilda näringsidkare som tillhör Kategori 1 och har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.

I denna rapport redovisas modellbyggande av ett aktivt stötdämpningssystem till en formulabil. Stötdämparna som har använts i modelleringsarbetet är av MR-teknologi (Magneto Rheological). Dämpningskaraktäristik för MR-dämparna har tagits fram genom tester samt databehandling med mjukvaran Matlab. Genom användandet av modellerings- och simuleringsprogrammet Dymola (Dynamic Modelling Laboratory) med dess olika komponentbibliotek har flera delmodeller skapats för stötdämpningssystemet. Dessa modeller är baserade på fysikaliska relationer och de sätts sedan samman till en hel modell av systemet.

Detta examensarbete har haft som uppgift att undersöka om framtidens utveckling av GIS-funktioner kommer att ske med XML-webbtjänster. Som ett led i denna undersökning har ett antal GIS-funktioner utvecklats som XML-webbtjänster med ESRI: s ArcGIS Server 9.0. Syftet med utvecklingen var att utvärdera ArcGIS Servers stöd för XML-webbtjänster. Med hjälp av XML-webbtjänsttekniken kan distribuerade GIS-applikationer byggas. En övergång från traditionella GIS till distribuerade GIS kan ge många fördelar.

AbstraktRöntgen är ett område där man ställer frågan om processen skulle kunna automatiseras för att göra den enklare för sjuksköterskor. På så sätt ökar antalet patienter som kan röntgas eftersom det skulle gå snabbare. Med hjälp av datorseende och en servostyrd röntgenkamera kan man förverkliga delar av dessa drömmar genom att låta röntgenkameran själv justera sig efter en patient och även flyttas till en vald kroppsdel.Här undersöks och testas open-source biblioteket OpenCV. En prototyp på ett automatiskt system tas fram med syftet att testa OpenCVs funktionalitet och besvara ett antal frågor:Hur kan röntgen automatiseras genom användning av open-source programvarubibliotek med inriktning på bildbehandling?Vilka för ? och nackdelar kan användandet av ett datorseendebibliotek vara?Kan man med dagens teknik utveckla en automatisk lösning som kan göras till en kommersiell produkt?.

BAKGRUND OCH PROBLEM: IAS 19 är en erkänt komplex standard som efter flera tidigare förändringar nu återigen är föremål för omarbetning. En av förändringarna är att korridorregeln som alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster tas bort. Forskning visar att många företag samlat på sig stora pensionsförpliktelser och det kan därför finnas viss skepsis kring förändringen. Därför är det intressant att diskutera effekterna av förändringen.SYFTE: Att diskutera vilka effekter den föreslagna förändringen på IAS 19 kan få på företags finansiella ställning och resultat samt redovisningens förmåga att uppfylla de kvalitativa egenskaperna.AVGRÄNSNINGAR: Uppsatsen fokuserar på den del i utkastet som handlar om korridorregelns borttagande. Undersökningen omfattar bara företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap samt 60 av 227 st.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål.Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.