SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att på så sätt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgränserna. Det tog emellertid mer än 40 år för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen på grund av motsättningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sålunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. På grund av ytterligare svårigheter att enas dröjde det ett par år innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgängliggjordes.

Skellefteå Taxisamordning är ett personalägt bolag med 50 delägare. Företaget har ca 170 anställda. Företaget har sedan tidigare haft en statisk webbplats, tanken var att utöka den med en inloggning till en intern del. Det har funnits ett önskemål från ägarna att kunna kontakta chaufförerna på ett enkelt sätt utan att ringa runt till alla när man har en bil som står utan chaufför. Därför önskade taxi ett system där bilägarna kunde lägga upp lediga körpass på den interna webbplatsen (intranätet).

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne.Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd.

Målet med detta examensarbete var att hitta, utvärdera och rekommendera ett nytt uppföljningsprogram för komponenter åt SOS Flygambulans. Genom kontakt med andra flygbolag hittades några olika program. Bland dem valdes två stycken ut som mest lämpade för SOS Flygambulans. Dessa två program var MTrax och CAMS. Med hjälp av demos från tillverkarna av programmen kunde de undersökas och beskrivas.

Detta arbete avser redogöra om och hur kommuner och kommunala bolag använder sig av mobila GIS-appar i det dagliga arbetet. Det ska även ge en allmän beskrivning av hur teknologin fungerar och hur marknaden ser ut.Som det är just nu ökar användningen av smarta mobiler, så kallade "smartphones", hos allmänheten och även företag har börjat köpa in smartphones till kontoren. Även försäljningen av surfplattor har ökat och förväntas öka ännu mer de närmaste åren. Detta medför att marknaden för applikationer har ökat avsevärt. När det gäller användandet av mobila GIS-appar inom kommuner och kommunala bolag verkar marknaden just nu vara ganska liten men intresset ökar.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Hjälp snabbt och enkelt på distans..

Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för små aktiebolag är idag omfattande.EG:s fjärde direktiv lämnar utrymme för medlemsländerna att själva besluta omrevisionsplikten ska beröra även de små bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valtatt avskaffa revisionsplikten är det i dagsläget endast Sverige och Malta som har valt att hållarevisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag.Huvudargumenten för att bibehålla revisionsplikten för små bolag har varit att revisionmedför trovärdighet i årsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ettkomplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnaderför de små bolagen. Då nya internationella regler, som är avsedda för stora bolag, är på väg attimplementeras kommer de små bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader försmå bolag diskuteras även harmoniseringen med de resterande EU-länderna.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard för noteradebolag inom EU. Svenska bolag med frivilliga upplysningar i sina kvartals och delårsrapporter kom attpåverkas genom införandet av IAS 34. Standarden tillkom som ett svar på kapitalmarknadens ökadekrav på bättre information, men också investerares önskan om tätare frekvens iinformationsgivningen. Uppsatsens problemformulering har sin utgångspunkt i frivilligaupplysningars relevans för investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur bolagen valt att redovisa frivilliga upplysningar utöverde uppställda krav som IAS 34 Delårsrapporter och övrig reglering föreskriver. Ämnet frivilligaupplysningar är relativt outforskat i Sverige och på grund av detta är det extra intressant att försökaförstå hur svenska noterade bolag tillämpar frivilliga upplysningar i kvartalsrapporter.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna från 28 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten är i teorin. Forskningsansatsen är deskriptiv då vårt syfte är att beskriva och analysera den information som lämnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

Från och med den 1 januari 2005 skall svenska noterade bolag utforma sin redovisning efter International Accounting Standards (IAS). För värderingen av förvaltningsfastigheter är det IAS 40 (Investment property) som nu mera gäller. Denna ger möjlighet att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde, men att värdera till verkligt värde förespråkas. Att värdera till verkligt värde innebär en principförändring för svenska bolag som tidigare har varit tvingade att göra sina värderingar till anskaffningsvärdet, trots att man inte har tvingats att byta princip har samtliga bolag valt att göra detta. Avsikten med studien är att undersöka hur denna förändring av värderingar kommer att påverka bolagen ur ett finansiellt perspektiv.

Uppsatsen syftar till att besvara vilka de värdedrivande faktorerna är inom onlinespelbranschen, samt att undersöka om onlinespelbolagen är övervärderade. Den empiriska studien omfattar tre bolag; Sportingbet, Betandwin och Unibet. Avgränsningen till dessa bolag motiveras med att de är vägledande företag som bra skildrar utvecklingen och därmed får representera branschen. Det är framförallt två parametrar som författarna finner extra viktiga för att skapa värde i onlinespelbolag, det är spelöverskott och antalet aktiva kunder. För att jämföra bolag inom onlinespelbranschen har författarna därför komponerat två nya relativvärderingsmått; Price/Gross Profit och Price/Active Customer.

Ett mycket debatterat ämne är pensionsområdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta område, trots detta uppkommer det nationella så väl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag är att framställa en rättvis diskonteringsränta vid nuvärdesberäkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, på grund av kunskapsbrist i ämnet, valt att hyra in denna expertis från en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats är att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie är teori och regler utifrån IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrån beslutsteori varit i fokus.För att få svar på vår frågeställning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och två med redovisningsansvariga på börsnoterade bolag. Utgångspunkten för ansatsen har tagits från det abduktiva synsättet eftersom en växelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har påvisat att konsulterna inte såg sig själva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

Bakgrund och problem: I takt med att företag växer och blir större växer också skaran avaktieägare. Det stora antalet ägare och spridningen av ägandeskapet får konsekvenser för ägarnasförmåga att kontrollera företagen. När en investerare placerar tillgångar i ett företag är denfrämsta anledningen att få avkastning på sitt kapital. En aspekt som påverkar utdelningsnivåernaär intressekonflikter: dels den mellan majoritets- och minoritetsägare och den mellan ägarna ochföretagets ledning.Syfte: Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan ägarkoncentration och utdelningsnivåeri svenska noterade bolag på Large och Small Cap under åren 2005 till 2011.Metod: För att genomföra denna studies syfte har en kvantitativ metod används. Data harinsamlats från olika källor för företags ägarkoncentration och utdelningsnivåer.

Noterade bolag som står inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall väljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lägre kapitalkostnad, en bättre ägarstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovärdighet och lägre räntor. Å andra sidan kan ett sämre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovärdighet ifrågasätts. Studien har avgränsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvärde, exkluderat banker och finansinstitut.