Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmÄlsunder-visningen Àr utformad och hur modersmÄlslÀrare och elever uppfattar modersmÄlsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolÀmnen. Som underlag till vÄr undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmÄlslÀrare och deras elever pÄ tvÄ skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrÄn relevanta teorier för vÄr undersökning. För att uppnÄ vÄrt syfte stÀllde vi följande frÄgor: 1. Hur bedrivs modersmÄlsundervisningen? 2. Hur planerar lÀrarna sin undervisning? 3. Vilken funktion anser lÀrarna att modersmÄlsundervisningen har för elevernas lÀrande i andra skolÀmnen? 4. Vilken koppling gör eleverna mellan modersmÄlsundervisningen och lÀrandet i andra skolÀmnen? VÄrt resultat har visat att de modersmÄlslÀrare, som Àr bekanta med och följer kursplanen för modersmÄl Àr mer medvetna om vilken stor roll modersmÄls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolÀmnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

AB Svenska Spel innehar ett statligt reglerat monopol pÄ den svenska marknaden för vadslagning pÄ idrott (undantaget trav- och galoppsport). Ny teknik hotar emellertid spelmarknadsregleringen dÄ en ny alternativ spelmarknad etablerats pÄ Internet. Syftet med uppsatsen Àr att analysera den svenska marknaden för sportvadslagning samt undersöka huruvida marknaden har förÀndrats i och med framvÀxten av en global Internetspelmarknad. Metoden som anvÀnds Àr att jÀmföra spelvillkoren hos Svenska Spel med tvÄ aktörer pÄ den interaktiva spelmarknaden för att dÀrmed söka svara pÄ huruvida Svenska Spel tar ut ett överpris för sina produkter. Dessutom görs en jÀmförelse över tiden, det vill sÀga en analys av huruvida Svenska Spel har bemött den tilltagande konkurrensen.

Syftet med min studie Àr att belysa arbetet med skönlitteratur ur elevernas perspektiv gÀllande de tvÄ gymnasiala Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Fokus ligger pÄ elevernas upplevelser av det skönlitterÀra arbetet inom vartdera Àmnet och presenteras som likheter och skillnader mellan de tvÄ Àmnena. Studien har genomförts via en enkÀtundersökning dÀr tre undervisningsgrupper i Àmnet svenska fÄtt representera Àmnet svenska och tvÄ undervisningsgrupper i svenska som andrasprÄk fÄtt representera det Àmnet. Utfallet presenteras utifrÄn Àmne och ger resultatet att andrasprÄkseleverna i studien tenderar att i högre grad vara nöjda med undervisningen. AndrasprÄkseleverna tycks Àven uppleva att skönlitteraturundervisningen Àr anpassad efter deras förutsÀttningar och intressen i högre grad Àn de elever som lÀser Àmnet svenska.

Magisteruppsats i svenska sprÄket, 15 hpSV2140 VT 2015Handledare: Elisabet Engdahl.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Studiens syfte Àr att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsÀttningar för meningsskapande i idrott och hÀlsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts Àmnesdiskurser i idrott och hÀlsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts kÀllor.TvÄ olika kÀllor anvÀnds för att uppfylla studiens syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena kÀllan bestÄr av lÀrares synpunkter pÄ ett utkast till kursplanerna i Lgr11 frÄn hösten 2009. Den andra kÀllan innefattar fÀrdiga kursplanen för idrott och hÀlsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lÀrare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

FrÀmlingsfientlighet, rasism och nazism har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer i de svenska medierna. SÄ gott som varje vecka möts vi av hÀndelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgÀng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsÀttningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begÄr brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas sÄ har Àven kampanjer mot frÀmlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har vÀckt mina tankar och som lÀrare Àr en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag anser att skolan hÀr har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning fÄr möta ett demokratiska synsÀtt.

Kursplanen för Àmnet svenska framhÄller i mÄnga passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I Àmneskommentaren för svenskÀmnet anvÀnds ordet identitet vid tre tillfÀllen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat dÀr elever och lÀrare gemensamt diskuterar exempelvis mÄluppfyllelse krÀver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att frÄga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjÀlp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftsprÄket strukturerar, men ocksÄ att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehÄllsskategorier.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka vÀrderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stÀmmer överrens med lÀrarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lÀrare har jag fÄtt fram en bild av bÄde vÀrderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av lÀroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstÄ elevernas vÀrderingar bÀttre har jag anvÀnt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta pÄ sig hela ansvaret nÀr det gÀller överförandet av samhÀllets vÀrden..