Betyg och bedömning Àr ett omrÄde som stÀndigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya lÀroplaner och kursplaner tillkommer och det Àr upp till lÀrarna att anamma dem. Det Àr upp till lÀrarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det stÀller krav pÄ lÀrarna för att undervisningen, bedömningen och betygsÀttningen ska bli sÄ rÀttvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har pÄ detta, samt deras syn pÄ den senaste kursplanen i idrott och hÀlsa (Gy11). För att ta reda pÄ detta genomförde jag Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn gymnasieskolor i södra Sverige.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Examensarbetet beskriver hur styrdokumenten (lÀroplaner och kursplaner) för fysik har förÀndrats under den tid som grundskolan har funnits, dvs. frÄn 1962 fram till och med den senaste kursplanen som kom Är 2000. Man kan man se Àr att ansvaret för elevens utveckling allt mer skjuts över pÄ hemmet och den enskilde eleven. Man kan vidare se att kunskapsbegreppet har förÀndrats sÄ att förmÄgan att kommunicera sina fÀrdigheter blivit ett allt viktigare mÄtt pÄ kunskap. Den enskilda skolan och lÀraren fÄr med tiden allt mer frihet att utveckla undervisningen eftersom kursplanernas beskrivning av vilken kunskap som skall lÀras blir allt mer kortfattad.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

BAKGRUND OCH SYFTE:Under vĂ„ra Ă„r som musikstudenter pĂ„ lĂ€rarutbildningen, sĂ„ mĂ€rkte vi bland vĂ„ra klasskamrater sĂ„vĂ€l som vĂ„ra kurslĂ€rare och lĂ€rare ute pĂ„ praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för omrĂ„den som rytmik och kör ? medan mĂ€nnen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade pĂ„ samma sak. Detta lĂ„g till grund för vĂ„r studie, dĂ€r vi ville ta reda pĂ„ hur musiklĂ€rare i omrĂ„det utformar sin undervisning. Vidare ville vi dĂ„ undersöka om det var nĂ„gon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lĂ€rarna ? och i sĂ„ fall vad detta berodde pĂ„.METOD:Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frĂ„gor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklĂ€rare.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.

Syfte med föreliggande arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur specialpedagoger pÄ olika gymnasieskolor tÀnker kring diagnosen dyslexi. UtifrÄn detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger frÄn olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna stÀlldes frÄgor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sÀtt att upptÀcka elever med specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgÄr att de skolor som Àr representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjÀlpmedel till elever som behöver ytterligare hjÀlp för att klara mÄlen som stÄr i kursplanen.I undersökningen framgÄr ocksÄ vikten av att kontinuerligt följa upp och utvÀrdera resultaten av den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen, bÄde pÄ individ- och skolnivÄ. Det Àr framför allt viktigt att uppmÀrksamma lÀs- och skrivsvÄrigheter vid sÄ tidig Älder som möjligt.Genom den hÀr undersökningen har jag kunnat visa pÄ olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berÀttelser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera lÀrares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och mÄlen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har ocksÄ analyserat resultatet pÄ Àmnesprovet i syfte att utforska samband mellan lÀrares attityder till sin utbildning, undervisningens innehÄll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda pÄ vad fem lÀrare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet pÄ nationella Àmnesprovet i Äk3.Hur ser lÀrare pÄ sin egen utbildning i skrivregler?Vad berÀttar lÀrare om undervisningen i svenska i allmÀnhet och utifrÄn aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berÀttar lÀrare vars elever gjort proven angÄende elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har anvÀnt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklÀrare med olika yrkeserfarenhet i Äk3 pÄ fyra olika skolor har intervjuats.

Intresset för Àmnet alkohol och trafik uppkom med den intensiva debatt som förts i media den senaste tiden nÀr det gÀller det ökande rattfylleriet i allmÀnhet och i synnerhet rattfylleriet bland ungdomar. En vanlig dag kör omkring 16 000 personer pÄverkade pÄ vÄra vÀgar. Alkohol i samband med bilkörning Àr en vanlig orsak till dödsolyckor. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka krav som finns frÄn myndigheterna, pÄ hur en trafikskola ska bedriva sin utbildning, och hur trafikskolan anser att de utbildar sina elever i Àmnet alkohol och trafik. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, för att fÄ en bÀttre helhetssyn inom Àmnet och en djupare förstÄelse.