Studiens syfte Àr att undersöka vilket faktaurval författare till lÀroböcker i gymnasiekurserna religionskunskap 1 och Religionskunskap A gör i sin beskrivning av de abrahamitiska religionerna. PÄverkar detta urval elevers kunskap om de olika abrahamitiska religionerna och följer lÀroböckernas innehÄll kraven i respektive kursplan.Studien granskar fyra olika lÀroböcker och om lÀroböckernas innehÄll följer kunskapskraven i kursplanen för religionskunskap. DÄ en ny kursplan infördes höstterminen 2012 medför detta att studien Àven kommer att jÀmföra böcker som tillhörde den föregÄende kursplanen och den rÄdande. Metoden som anvÀnds i studien Àr en komparativ textanalys med en hermeneutisk teoretisk utgÄngspunkt.Det som kÀnnetecknar den goda lÀroboken Àr att den ska vara nyanserad och beskriva innehÄllet utifrÄn olika perspektiv, samt vara problematiserande och allsidig. Studiens resultat visar att det finns en brist i lÀroböckerna att anlÀgga olika perspektiv, ofta beskrivs ett generaliserande innehÄll. .

Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, förÀldrars, lÀrares och slöjdlÀrares perspektiv. Syftet med denna studie Àr att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser pÄ varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda pÄ om mÄlen i lÀroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och förÀldrar, men Àven vad lÀrare och slöjdlÀrare anser och sÀger om Àmnet. Vi har börjat vÄrt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia.

Syftet med studien Àr att undersöka musiklÀrares bedömning i Àmnet musik i Ärskurs 6 i relation till kursplanens mÄl för musikÀmnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för Ärskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som Àr vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ocksÄ varierade perspektiv pÄ begreppet kunskap, vilket Àr de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som anvÀnts i undersökningen Àr den kvalitativa intervjun, och fyra i nulÀget aktiva musiklÀrare i Ärskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Debatten kring skolan har varit intensiv de senaste Ären allt sedan svenska skolresultat börjat sjunka i internationella resultatjÀmförelser. Samtidigt som vi jÀmför oss allt mer med andra lÀnder ökar globaliseringen, kommunikationerna och samhÀllsutvecklingen. Allt gÄr mycket snabbare och samhÀllsutvecklingen Àr idag nÀstan omöjlig att förutspÄ. Med tanke pÄ att det tillkommit en ny lÀroplan med nya kursplaner för bÄde grundskolan och gymnasiet de senaste Ären Àr det intressant att undersöka hur dessa kursplaner svarar upp till dessa samhÀllsförÀndringar. TÀnkbart Àr att det krÀvs nya förhÄllningssÀtt och synsÀtt pÄ utbildning och till kunskap. Denna uppsats undersöker om det finns nÄgon skillnad mellan kursplanen för geografi i Lpo94 och Lgr11.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera hur undervisningen i specialidrott pÄverkas av om lÀraren har en lÀrarutbildning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser undervisningens innehÄll och genomförande ut beroende pÄ om lÀraren har en lÀrarutbildning eller inte? Hur uppfattar de bÄda lÀrarkategorierna sin utbildning och bakgrunds betydelse för att kunna bedriva specialidrotten? Hur arbetar de bÄda lÀrarkategorierna för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen för specialidrott?MetodI studien anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex olika lÀrare i Àmnet specialidrott, varav tre har en lÀrarutbildning och tre inte har. LÀrarna representerar Àven tre olika idrotter, dÀr varje idrott representeras av en lÀrare frÄn vardera kategorin.ResultatStudien visar att likheterna mellan de tvÄ lÀrarkategorierna Àr att undervisningen till största del Àr praktisk dÀr innehÄllet och momenten ser likadant ut, uppvÀxten och erfarenheter pÄverkar deras lÀrarroll, de vet vad som krÀvs av eleverna för att de ska uppnÄ sina mÄl med sitt idrottsutövande, för att uppfylla mÄlen i kursplanen jobbar de med Àmnesintegrering och lokala kursplaner finns för specialidrotten.

BakgrundVi utgÄr frÄn litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen pÄvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lÀrandet. Detta betonas Àven i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgÄngspunkt vi utgÄtt ifrÄn Àr Vygotskij och SÀljö.SyfteSyftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskaper om hur ett antal lÀrare resonerar kring sitt sÀtt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lÀrare resonerar kring anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av öppna intervjufrÄgor för att fÄ innehÄllsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar pÄ en mÀngd olika sÀtt med skön-litteratur.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.

BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.

Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 Ärs lÀroplan inhÀmta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, sprÄk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krÀvs det att lÀroböckerna tar upp frÄgor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhÄllanden pÄ ett korrekt och mÄngsidigt sÀtt. En granskning gjord av Statens Institut för LÀromedel (SIL) 1990 betrÀffande hur de samiska förhÄllandena behandlas i lÀromedel i de samhÀllsorienterande Àmnena visade pÄ stora brister ? samerna var i stort sÀtt osynliga i dessa lÀroböcker.

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lÀrare mÄste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hur ett antal lÀrare i svenska tolkar och arbetar med ett av mÄlen frÄn kursplanen i detta Àmne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förstÄelsen för vad det innebÀr att arbeta efter nationellt stÀllda mÄl och kriterier öka. För att Ästadkomma detta intervjuades fem lÀrare, alla frÄn samma skola, angÄende deras syn pÄ uppnÄendemÄlet att kunna lÀsa, reflektera över och sÀtta in i ett sammanhang nÄgra skönlitterÀra verk och författarskap med betydelse för mÀnniskors sÀtt att leva och tÀnka. Resultatet av intervjuerna visar pÄ en viss spridning i hur mÄlet uppfattas dÄ alla lÀrare exempelvis inte menade att mÄlet i sig innebar nÄgot krav pÄ lÀsning.

Studien Àr en lÀromedelsanalys dÀr fem böcker för Ärskurs 7-9 undersöks. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀroböckerna följer den nya lÀroplanen som kom Är 2011 dÀr det stÀlls högre krav pÄ att eleverna ska kunna problematisera och diskutera ÀmnesinnehÄllet Àn i tidigare lÀroplaner. Studien Àr begrÀnsad till ett av de fyra lÄngsiktiga mÄl som ges i den nuvarande kursplanen i geografi. Den valda punkten handlar om att eleverna ska kunna vÀrdera olika miljö- och utvecklingsfrÄgor utifrÄn övervÀganden kring etik och hÄllbar utveckling. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ textanalys dÀr jag stÀllt tre frÄgor till lÀrobokstexterna vilka handlar om miljö- och utvecklingsfrÄgor.

MÄlet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av innehÄllsanalys ta reda pÄ hur svenska samhÀllskunskapsböcker ger förtrogenhet till vÀrdegrundstÀnkande. I de svenska styrdokumenten fastslÄs det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande kring vÀrdegrundsfrÄgor. FrÄgestÀllningen för detta arbete Àr: Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhÀllskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat tillvÀrdegrunden, enligt kursplanen för SamhÀllskunskap A? Tre lÀroböckerböcker i samhÀllskunskap har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som bygger pÄ styrdokument och didaktiska modeller.Denna uppsats har kommit fram till att det finns skÀl att fundera kring det lÀromedlen förmedlar. Det saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet tillvÀrdegrundstÀnkande.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslÀrare ser pÄ sitt Àmnes roll i ett mÄngreligiöst samhÀlle, samt hur de ser pÄ de förÀndringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla lÀroplanenernas krav pÄ objektivitet. MÄnga lÀrare menar att Àmnet har utökats med nya moment, sÄsom religion i förhÄllande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har dÀrför enligt en lÀrare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lÀrare i undersökninge sÀger att man försöker behandla alla religioner rÀttvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gÀller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnÄ neutralitet..

Sammanfattning Betyg och bedömning Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar pÄ tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kunskapskrav och kursplaner anvÀnds i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frÄgestÀllningar undersöks: 1. PÄ vilket sÀtt anvÀnds kunskapskraven och kursplanen i bedömningen pÄ SFI? 2.

Elever ska lÀra av skönlitteratur. SÄ stÄr det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare pÄtalar vikten av att lÄta barn lÀsa och bli lÀsta för. Mitt arbete kan ses som en strÀvan att kartlÀgga vilken roll skönlitteraturen spelar pÄ en skola, i Ären 1-6. Syftet har varit att fÄ fram pedagogernas syn pÄ skönlitteratur i undervisningen samt att fÄ en insikt om hur de konkret anvÀnder sig av skönlitteratur.