I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur instrumentallÀrare bedriver sin undervisning i förhÄllande till ramfaktorerna: den givna tiden och styrdokumenten. Detta intresserade oss eftersom vi sjÀlva kommer att arbeta som instrumentallÀrare nÀr vi avslutat vÄra studier vid musikhögskolan i PiteÄ. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn ramfaktorteorin eftersom vi sett att det finns mÄnga faktorer som har stor inverkan pÄ undervisningens genomförande. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning som riktades till sÄng- och instrumentalpedagoger i kulturskolan, gymnasiet, folkhögskolan och musikhögskolan. I enkÀten kommunicerade vi pÄstÄenden som relaterade till lÀrarnas syn pÄ kursplanens funktion och eleven i förhÄllande till kursplanen och lektionstiden.

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning pÄ gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gÀrna diskuterar pÄ religionsundervisningen samt att de hellre lÀser om sekter och Afrikas religioner Àn om de fem vÀrldsreligionerna. I den hÀr studien lÀggs fokus pÄ lÀrare som undervisar i kÀrnÀmneskursen religionskunskap A pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lÀrare frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar, vi stÀllde tretton frÄgor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lÀrarna ser pÄ kursplanen, innehÄllet, metoden och religionskunskap AŽs relevans som kÀrnÀmne och dess framtid.

Syftet med arbetet var att belysa vilka didaktiska val som ligger till grund för hur fyra ÀmneslÀrare vÀljer fiktionstexter i undervisningen av svenska som andrasprÄk. Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer som metod för att fÄ en fördjupad och mer nyanserad bild av intervjupersonernas syften och uppfattningar om olika texturval och deras betydelse. Informanterna bestod av fyra undervisande gymnasielÀrare i Àmnet svenska som andrasprÄk. Resultatet av undersökningen visar att de fyra ÀmneslÀrarnas uppfattningar om vilken litteratur som ska lÀsas och varför den ska lÀsas varierar kraftigt. Samtliga lÀrare följer samma kursplan, men tolkar den pÄ lite olika sÀtt.

I bÄde den svenska och den danska kursplanen för historia pÄ grundskolan stÄr det att eleverna ska kÀnna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad Àr kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska och det danska kulturarvet under en tidsperiod dÄ lÀnderna har mÄnga gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk stormaktstid. Undersökningen jÀmför tre svenska och tvÄ danska historielÀroböcker.

LÀxor har alltid varit en del av skolan och synen pÄ lÀxor under Ärens gÄng varierat historiskt. FrÄn början av 1900-talet var lÀxor viktiga för fostran och lÀxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot lÀxor. 1962 skrivs lÀxor in i lÀroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur lÀxorna ska utföras. Inom Lgr80 fÄr lÀxan ett uppsving och en strÀngare ton, men i och med Lpo94 sÄ skrivs lÀxor ut ur kursplanen.

The main goal of this study is to verify how teachers describe the differences between two school subjects Swedish as a first language and Swedish as a second language. Moreover, this investigation focuses on how the two curriculums differentiate from each other. The method that was chosen to carry out this qualitative  investigation was semi-structured interviews whith two teachers, who are presently teaching these two subjects.The results of this study conclude that there are no significant differences in the two curriculums. One of the most important difference that has been found was howewer that it is very important to continue improving the language, for example, conversation about different topics in the classroom, teaching the students in small groups and enhancing their vocabulary.  The findings and results of this study are in accordance with earlier research.Moreover, this study concludes, however, that the differences between the two curriculums of the two subjects named above are based on the methods that help students to improve their language development..

Eftersom internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 2 arbetar med lÀsförstÄelse. Vi undrade vilka lÀsförstÄelsemetoder som anvÀnds och hur styrdokumenten tolkas. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar lÀsförstÄelse som Àmne. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lÀrarna saknar kÀnnedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfÀllen Àr en blandning av beprövade undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte prioriterar tiden för arbete med lÀsförstÄelse.

Det hÀr arbetet Àr ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar pÄ frÄgorna Hur framstÀlls den muslimska familjen i kapitlet islam i lÀroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framstÀllningarna de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller? För detta har en komparativ metod anvÀnts med utgÄngspunkt i lÀroböcker, stÀllda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrÄgor och underliggande frÄgor.De resultat som framkommer hÀri Àr att lÀroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelÀmnar barnen. DÀr fokus ligger pÄ kvinnan. Den hÀr delen, familjen, i de lÀroböcker som anvÀnts, uppfyller de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller.Islam Àr en religion som Àr vÀrldsomspÀnnande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor gÄr mÄnga muslimska barn, dÀrför behövs en förstÄelse för den muslimska familjen bÄde hos lÀrare och hos andra elever.

UtifrÄn kategorierna etnicitet, genus, skola och sprÄk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, Ätta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andrasprÄk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser pÄ sin flersprÄkighet, vilken instÀllning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhÄllande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i Ärskurs ett, men Àr uppdelade i tvÄ grupper vilka skiljer sig Ät vad gÀller instÀllning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat Àr inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekrÀftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") Àr viktig för tjejerna, och att den blir möjlig frÀmst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och BiskopsgÄrden, vilka Àr sÄ kallade ?multietniska? förortsomrÄden i Göteborg.

Studien behandlar hur lÀrare pÄ gymnasiets estetiska program med inriktning musik hanterar vÀrdekonflikter mellan lÀrarens undervisning och elevens livsÄskÄdning i kursen körsÄng A. Fokus ligger pÄ lÀrarnas syn pÄ sitt agerande samt om deras agerande Àr förenligt med lÀro- och kursplanen. För att finna svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra lÀrare som undervisade i kursen körsÄng A deltog. Det vi kom fram till var att lÀrarna ansÄg sig vara sÀkra i sitt agerande vid vÀrdekonflikter. Vi mÀrkte dock att de var sÀkrare vid beskrivningen av situationer som hade uppkommit Àn inför kommande konflikter.

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Mitt arbete handlar om vad elever och lÀrare pÄ högstadiet anser Àr skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag ocksÄ vill veta Àr hur deras Äsikter stÀmmer överens med det som stÄr i styrdokument och litteratur. Med utgÄngspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning pÄ en högstadieskola i fem klasser, tre Ättondeklasser och tvÄ niondeklasser, dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. TvÄ lÀrare i svenska deltog ocksÄ genom att svara pÄ intervjufrÄgor.

Det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rÀtt till information om kursmÄl och krav för varje betygsnivÄ, varför nationella mÄl och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen Àr att söka kunskap om hur karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som pÄverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lÀrande samt hur förutsÀttningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning pÄ omrÄdet redovisas utifrÄn Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lÀrande respektive förstÄelse Àr teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktÀrsÀmneslÀrare genomförs och bearbetas utifrÄn en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete Àr en process som tar tid samt att det innefattar lÀrande av mÄlrelaterat arbetssÀtt. Meningsfullhet inför lÀrandet Àr det som motiverar medan förstÄelse för vad som ska lÀras samt vad som krÀvs Àr förutsÀttningar i ett fungerande förankringsarbete.SvÄrigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men Àven bero pÄ att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsÀttningar och eleverna behöver tydlig vÀgledning genom kursplanen för att kunna förstÄ och hantera mÄl och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnÀra undervisning dÀr eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.