Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolanskursplan och restaurangbranschens krav genom följande frĂ„gestĂ€llningar: ÖverensstĂ€mmerskolans mĂ„l i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna medföretrĂ€dare sĂ„som Vygotskij. Bourdieus kapital/fĂ€lt begrepp anvĂ€nder vi för att kunna belysa sede olika fĂ€lten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vĂ„r studie har varitatt sĂ€tta oss in i och förstĂ„ skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behovrestaurangbranschen har pĂ„ utbildad arbetskraft.Med utgĂ„ngs punkt i frĂ„gestĂ€llningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.Kursplanens mĂ„l visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en anstrĂ€ngd situation dĂ€r alltförmycket maktpositionering sker grupperna emellan.

Föreliggande uppsats Àr en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya lÀromedlet Perspektiv pÄ historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och lÀromedlet Àr specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nÀmnda lÀromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen föresprÄkar ett sÄdant. Diskursanalysen som anvÀnds utgÄr frÄn Winther JÞrgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har ocksÄ kombinerat denna diskursteori betrÀffande metod med en sÄ kallad genustrappa, som utgÄr frÄn den Edwertz och Lundström sjÀlva komponerat i deras studie, JÀmstÀlldhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras ocksÄ nÄgra av förekommande bilder utifrÄn Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur yrket som lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄverkats av kursplanens omformuleringar mellan Ären 1962 och 2013, samt undersöka hur lÀrarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förÀndrat undervisningen av skolidrotten mellan Ären 1962-2013?Hur har yrket som idrottslÀrare förÀndrats genom Ären pÄ grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie och baseras pÄ intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt skapa en uppfattning om hur nÄgra utvalda lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat Àmnets förÀndring över tid. Studiens huvudfokus ligger pÄ kursplanerna inom Àmnet idrott frÄn Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslÀrare, samt tvÄ fortfarande verksamma idrottslÀrare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förÀndringar har undervisningen i idrottsÀmnet gÄtt frÄn att vara ett rent kroppsövningsÀmne till att bli ett Àmne dÀr teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. IdrottslÀrarens uppgift Àr numera att göra eleven medveten om betydelsen av hÀlsa och vÀlmÄende, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur undervisningen i idrott och hÀlsa bedrivs för barn i behov av sÀrskilt stöd som inte gÄr i den vanliga skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser lektionerna i idrott och hÀlsa ut pÄ de undersökta skolorna?Hur anpassas undervisningen pÄ de besökta skolorna till elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd?Hur arbetar dessa lÀrare med kursplanen?Vad Àr dessa lÀrares syn pÄ att inkludera alla elever i den vanliga skolan?MetodI denna kvalitativa studie har sju lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fem olika skolor intervjuats med hjÀlp av en semistrukturerad intervju som utgÄr ifrÄn studiens frÄgestÀllningar. Skolorna som ingÄr i denna studie hittades via sökningar pÄ Google. Sökorden som anvÀndes var framförallt skola, behandling, autism, Asperger, ADHD och Stockholm.

En kvalitativ studie i form av en dokumentanalys har genomförts av tvÄ lÀromedel i svenska som andrasprÄk för elever som befinner sig pÄ mellannivÄ. Det material som har utforskats Àr bok 2 ur serien Tre gÄnger svenska ? Texter i teman frÄn Almqvist & Wiksell samt bok 8 ur serien Kom igÄng! frÄn Natur & Kultur. Syftet med undersökningen har varit att efterforska hur lÀromedlen lever upp till kursplanen i svenska som andrasprÄk och den aspekt som har valts ut Àr strÀvansmÄlen. I studien undersöks om eleven fÄr möjlighet att utvecklas mot alla strÀvansmÄl och om vissa mÄl betonas mer Àn andra.

VÄrt syfte med arbetet var att undersöka om lÀsning av skönlitteratur kan vÀcka en medvetenhet om och motverka mobbning. Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen Àr en outnyttjad resurs inom skolans undervisning och borde fÄ en mer framtrÀdande roll i undervisningen. Arbetet förankrades i skollagen, LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), kursplanen för grundskolan i svenska och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser bestÄende av totalt 37 elever i Är 4. Den metod vi anvÀnde oss av vid undersökningen var intervjuer.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal Àr en viktig del i bildundervisningen enligt den gÀllande kursplanen i bildÀmnet (2000) och den kommande kursplanen i bildÀmnet (Lgr 11). I kursplanens mÄl stÄr det utskrivet att reflektion och samtal ska ingÄ i undervisningen, trots det Àr mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer sÄ ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lÀrare i Är 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lÀrares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd Ät arbetet samt förstÄelse för vad samtal kan innebÀra för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lÀrarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     UtifrÄn denna studie kan jag inte dra nÄgra generella slutsatser om hur bildlÀrare i allmÀnhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lÀrares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att visa att ordet geni Àr mer Àn bara ett ord utan ocksÄ ett uttryck som bÀr med sig ett system av maktstrukturer som Àr djupt rotat inom konstens historia. Jag vill ocksÄ visa hur begreppet ?det konstnÀrliga geniet ? verkar i bildÀmnet i det obligatoriska skolvÀsendet idag, ur ett pedagogiskt perspektiv.Jag börjar med att undersöka begreppet geni utifrÄn kategorierna; kön, sexualitet, klass, etnicitet, medium, teknik och kontext. I min undersökning jÀmför jag begreppet med grundskolans kursplan i bild och lokala kursplaner i bild. Sedan gÄr jag in pÄ resultatet av en workshop pÄ Konstfack dÀr jag bad sju bildlÀrarstudenter att tolka olika citat frÄn kursplanen.

Syftet med denna undersökningen Àr att med hjÀlp av kritisk textanalys, tidigare forskning och moralpsykologiska teorier undersöka hur begreppen etik och moral anvÀnds av lÀroplanens vÀrdegrund, de övergripande mÄlen och kursplanen för religionskunskap och vidare se hur detta kan relateras till det som moralpsykologi för fram idag. Att analysera lÀroplanens texter och skolverkets kommentarmaterial med hjÀlp av moralpsykologiska teorier, hjÀlper denna studie till att identifiera tydliga kontraster mellan den svenska skolpolitikens försök till social förÀndring och den vetenskapliga grunden som, denna förÀndring vilar pÄ..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur yrket som lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄverkats av kursplanens omformuleringar mellan Ären 1962 och 2013, samt undersöka hur lÀrarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förÀndrat undervisningen av skolidrotten mellan Ären 1962-2013?Hur har yrket som idrottslÀrare förÀndrats genom Ären pÄ grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie och baseras pÄ intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt skapa en uppfattning om hur nÄgra utvalda lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat Àmnets förÀndring över tid. Studiens huvudfokus ligger pÄ kursplanerna inom Àmnet idrott frÄn Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslÀrare, samt tvÄ fortfarande verksamma idrottslÀrare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förÀndringar har undervisningen i idrottsÀmnet gÄtt frÄn att vara ett rent kroppsövningsÀmne till att bli ett Àmne dÀr teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. IdrottslÀrarens uppgift Àr numera att göra eleven medveten om betydelsen av hÀlsa och vÀlmÄende, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur elever upplever muntlig framstÀllning inom Àmnet svenska. Dessutom vill vi fÄ lÀrares syn pÄ hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat Ätta elever, hÀlften pojkar och hÀlften flickor, samt tvÄ lÀrare i Är 5. I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.I kursplanen i svenska stÄr det att eleverna ska ? utveckla en sprÄklig sÀkerhet i tal och skrift och kan, vill och vÄgar uttrycka sig i mÄnga olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tÀnkande, lÀrande, kontakt och pÄverkan?.

Den senaste forskningen inom svenska som andrasprÄk föresprÄkar genrepedagogik, för att eleverna bÀttre ska förstÄ vad sprÄket gör för arbete Ät oss, beroende pÄ val av genre. Detta skapar en större sprÄklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nÄ genre- kompetens anvÀnds cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lÀrande i klassrummet. För att som lÀrare lÀttare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvÀrt om lÀromedelsförfattare ocksÄ tog ett mer tydligt avstamp i bÄde forskning och kursplanernas krav pÄ sprÄkkompetens. Den hÀr under- sökningen Àr en analys av ett lÀromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för lÀs och skriv inom C-kursen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gÀller innehÄll och utformning beroende pÄ en skolas geografiska lÀge. För att fÄ svar pÄ det anvÀnde jag mig av följande frÄgestÀllningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut pÄ skolorna? Vilka svÄrigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehÄller de om de finns? Hur ser skolan pÄ att frÀmja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslÀrare. TvÄ av intervjuerna gjorde jag pÄ en innerstadsskola i Stockholm och en intervju pÄ en skola belÀgen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplÀgg och berörde mina frÄgestÀllningar.

SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare upplever möjligheterna att förverkliga friluftsundervisning mot bakgrund av dess position i Àmnet idrott och hÀlsa i den nya lÀroplanen Lgr 11. Med följade frÄgestÀllningar till hjÀlp:- Hur ser idrottslÀrarna pÄ uppbyggnaden av nya kursplanen för idrott och hÀlsa?- Hur ser idrottslÀrarna pÄ friluftslivets position i nya kursplanen för idrott och hÀlsa, Lgr 11 i jÀmförelse med Lpo 94?- Hur ser idrottslÀrarna pÄ möjligheten att förverkliga friluftsundervisning i relation till den nya kursplanen, Lgr 11?- Arbetar hela skolan tillsammans för att eleverna ska uppnÄ mÄlen inom friluftsliv? MetodStudien Àr gjord med en kvalitativ forskningsansats för att fÄ en ökad förstÄelse inom det valde omrÄdet. Studie innehÄller intervjumaterial frÄn fem utvalda idrottslÀrare som jobbar pÄ skolor runt om i storstockholmsomrÄdet. Detta val Àr delvis strategiska dÄ jag fick kontakt med idrottslÀrarna genom mina studiekamrater.

Syftet med undersökningen Àr att ÄskÄdliggöra hur gymnasielÀrare i matematik samtycker nÄgra utvalda förÀndringar i gymnasiereformen Gy 2011, frÀmst i förhÄllande till kursen Matematik 1.Vi har undersökt detta genom intervjuer med sex matematiklÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i Uppsala. Tanken med undersökningen Àr inte att svara pÄ frÄgan hur den svenska lÀrarkÄren tÀnker kring dessa förÀndringar, utan att fÄ fram en mÀngd olika Äsikter och tankar för att belysa hur det kan se ut. Detta hoppas vi kan fungera som ett avstamp inför framtida forskning. Det framkommer i studien att lÀrarnas Äsikter gÄr isÀr bÄde sinsemellan och mellan lÀrare och Skolverket och regeringen, men att man Àven samtycker pÄ flera punkter bland de förÀndringar som gjorts i Gy 2011..