Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur tre lÀrare respektive sex elever frÄn gymnasieskolans studieförberedande program ser pÄ litterÀr kanon, samt att utifrÄn deras Äsikter diskutera förhÄllandet mellan erfarenhetspedagogik och litterÀr kanon inom Svenska B. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt enkÀter som screeningmetod och kvalitativa intervjuer som huvudsaklig undersökningsmetod. BÄde de intervjuade lÀrarna och eleverna anser att det Àr viktigt att ha kÀnnedom om den litterÀra kanon, framförallt för att se och förstÄ historiska sammanhang och för att inte uteslutas ur privata diskussioner och offentliga samtal. SÄvÀl lÀrarna som eleverna menar att litteratursamtal Àr ett mycket bra erfarenhetspedagogiskt redskap. Eleverna i undersökningen föresprÄkar en litterÀr kanon och lÀsanvisningar i kursplanen i högre grad Àn lÀrarna. Trots att det medför vissa svÄrigheter - sÄsom att det Älderdomliga sprÄket eller referenserna till en för eleverna ofta obekant verklighet kan försvÄra lÀsningen - menar jag att det Àr fullt möjligt att föresprÄka bÄde en litterÀr kanon och erfarenhetspedagogik, vilket sÄvÀl lÀrarna i undersökningen som styrdokumentens formuleringar visar.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tolkar kursplanerna gÀllande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andrasprÄk B. För att utröna om de kan anses som likvÀrdiga görs jÀmförelser gÀllande hur undervisningen skiljer sig Ät mellan olika lÀrare som undervisar samma kurs och Àven mellan kurserna Svenska B och Svenska som andrasprÄk B. Detta eftersom godkÀnt betyg i kurserna ger likvÀrdig grundlÀggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angÄende likvÀrdighetsaspekten avser undersökningen ocksÄ att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lÀrare pÄ gymnasiet och pÄ Komvux.LÀrarna i Svenska B vittnade om att de allmÀnna formuleringarna i kursplanen ger lÀraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lÀrare, kan skilja sig Ät betrÀffande undervisningstid och innehÄll.

Eftersom internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 2 arbetar med lÀsförstÄelse. Vi undrade vilka lÀsförstÄelsemetoder som anvÀnds och hur styrdokumenten tolkas. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar lÀsförstÄelse som Àmne. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lÀrarna saknar kÀnnedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfÀllen Àr en blandning av beprövade undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte prioriterar tiden för arbete med lÀsförstÄelse.

Det Àr en stor förÀndring för varje elev att lÀmna grundskolan och gÄvidare till gymnasieskolan. Det stÀlls stora krav pÄ att eleverna mÄstevÀlja rÀtt redan frÄn början. Detta innebÀr att elevernas förkunskaper Àrmycket viktiga dels för att fÄ en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god mÄluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som gÄr sitt första Är pÄ detnaturvetenskapliga programmet att fÄ svara pÄ frÄgor om förkunskapernai kemi var tillrÀckliga frÄn grundskolan och hur starten pÄ gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans Är 7-9 samt kursplanen för kemi A pÄgymnasieskolan ska analyseras utifrÄn hur kunskapsmÄlen i de olikaskolformerna möts nÀr eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara pÄ andelen lÀrarleddundervisning, svÄrighetsgraden i kemi pÄ gymnasiet samt om derasslutbetyg frÄn grundskolan mötte gymnasieskolans krav pÄ kunskap..

Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lÀrobok i bild utifrÄn den gÀllande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlÀrare Àr de lÀrare som sÀllan eller aldrig anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar Àven att bildlÀrare anser att det finns sÄ pass lite undervisningsmaterial inom bildÀmnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de fÄ undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden lÀraren vill ha pÄ undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning dÀr en lÀrobok i bild valdes ut och dÀrefter gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn lÀroboken och den gÀllande kursplanen i bild. Resultatet visar att lÀroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnÄendemÄl, men visar Àven att lÀroboken har ett rikt innehÄll..

I det hÀr arbetet undersöks hur kursplanen, gruppen, individen och lÀrarens kunskapssyn inverkar pÄ det muntliga arbetet i en klass som lÀser svenska A pÄ gymnasiet, dÀr flera elever lider av talrÀdsla. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr analysen bygger pÄ observationer i klassrummet, tolkning av enkÀtsvar och intervjuer med en lÀrare och tvÄ elever. Ett sociokulturellt perspektiv anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att kursplanen pÄ flera sÀtt motiverar muntligt arbete i Àmnet, men att mÄlbeskrivningarna Àr öppet formulerade och lÀmnar stort utrymme för olika tolkningar. Gruppens dynamik och det sociala klimatet i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar arbetet mycket.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om hur lÀrare i nÄgra olika skolor med flersprÄkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssÀtt lÀrarna menar att de har för att forma den enskilde elevens sprÄkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av Àmnet svenska samt lÀrarnas val av arbetssÀtt konstruerade en ensprÄkig sprÄkmiljö. ModersmÄlsundervisning betonades inte nÀmnvÀrt inom verksamheterna. Den sprÄkliga normen sattes frÀmst av lÀraren dÀr skolsprÄk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig frÄn de flesta av elevernas sprÄkmiljö pÄ fritiden. Att lÀrarna anvÀnde monolog vid interaktion med eleverna förstÀrkte Àven den konstruerade ensprÄkiga sprÄkmiljön.LÀrarnas val av arbetssÀtt utformades frÀmst utifrÄn mÄlen i den nationella kursplanen i svenska som andrasprÄk, och utifrÄn det nationella provet i svenska Är 9.Ett hinder för elevernas sprÄkutveckling i svenskundervisningen, enligt bÄde elever och lÀrare, var avsaknaden av en naturlig, svensk sprÄkmiljö.LÀrarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens sprÄkutveckling..

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991).

Bollspel som innehÄll i idrottsundervisningen har frÄn mÄnga hÄll kritiserats för sin stora utbredning. Det övergripande syfte med denna studie Àr att fÄ en inblick i idrottslÀrares verksamhet och tolkning av styrdokumenten med fokus pÄ bollspel. Hur ser deras terminsplaneringar ut samt vad anser de om bollspelets legitimitet och utrymme i idrottsundervisningen för grundskolans senare Är?Studiens konkreta frÄgestÀllningar Àr:* Anser idrottslÀrarna att bollspel har en berÀttigad plats i idrottsundervisningen för grundskolans se- nare Är?* Hur motiverar idrottslÀrarna inkludering/exkludering av bollspel i idrottsundervisningen utifrÄn kursplanen?* Vad anser idrottslÀrarna om bollspelets utrymme i idrottsundervisningen?Den metod och det material som anvÀnts Àr tre kvalitativa samtalsintervjuer med tre verksamma id- rottslÀrare i grundskolans senare Är samt deras terminsplaneringar.Resultatet visar att samtliga idrottslÀrare anser att bollspel har en berÀttigad plats i idrottsundervis-ningen samt att deras frÀmsta motivering till detta Àr aktivitetens popularitet och att det Àr roligt. Id- rottslÀrarnas motiveringar utifrÄn kursplanen har frÀmst anknytning till kunskapsomrÄdet Rörelse men Àven till hÀlsoperspektivet.

Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare undervisar elever som har svenska som andrasprÄk för att de ska kunna uppnÄ mÄlen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. Det hÀr Àmnet anser jag Àr relevant dÄ vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andrasprÄk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta anvÀnder sig av konkret material samt att de gÀrna anvÀnder sig av diskussioner i klassrummet. De pÄtalar ocksÄ att det finns fördelar med att ha flersprÄkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna fÄ ta del av varandras kulturer och traditioner.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stÀmmer in pÄ pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades Àr de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. LÀroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjÀlp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rÀtt till information om kursmÄl och krav för varje betygsnivÄ, varför nationella mÄl och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen Àr att söka kunskap om hur karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som pÄverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lÀrande samt hur förutsÀttningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning pÄ omrÄdet redovisas utifrÄn Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lÀrande respektive förstÄelse Àr teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktÀrsÀmneslÀrare genomförs och bearbetas utifrÄn en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete Àr en process som tar tid samt att det innefattar lÀrande av mÄlrelaterat arbetssÀtt. Meningsfullhet inför lÀrandet Àr det som motiverar medan förstÄelse för vad som ska lÀras samt vad som krÀvs Àr förutsÀttningar i ett fungerande förankringsarbete.SvÄrigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men Àven bero pÄ att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsÀttningar och eleverna behöver tydlig vÀgledning genom kursplanen för att kunna förstÄ och hantera mÄl och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnÀra undervisning dÀr eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.