1995 påbörjades en omfattande inventering av samtliga byggnader i Visby innerstad på uppdrag av länsmuseet på Gotland. Det material som samlades in placerades i en Accessdatabas för att kunna användas av museet, länsstyrelsen på Gotland och stadsarkitektkontoret i Visby. Emellertid hade man vid inventeringens start inte någon klar struktur för att skapa Enhetlighet i materialet och därför blev resultatet en svåranvändbar databas. Tillgängligheten till databasen begränsades också eftersom man var tvungen att göra en kopia till var och en som behövde möjlighet att använda den. Möjligheten att uppdatera informationen i databasen var alltså i stort sett obefintlig, eftersom man då skulle vara tvungen att skicka ut nya versioner till alla användare.

Att designa en generell och utbyggbar mjukvara är inte enkelt, då det krävs en bred kompetens inom många olika områden. Vi belyser i detta arbete en del av problematiken kring design. Utgångspunkten är ett praktikfall vars målmiljö rör processer och integrationer. Huvudfokus ligger på designmönster, men även en bredare genomgång av ämnen så som utvecklingsmetodik, Service Oriented Architecture (SOA), Web Services (WS) och utvecklingsmiljöer presenteras. Arbetet bedrivs i enlighet med riktlinjer från Rational Unified Process (RUP) och slutprodukten är en checklista på tre punkter.

Försvarsmaktens nya inriktning mot ett internationellt verksamhetsfält innebär att anpassningarbehövs/krävs för att uppnå interoperabilitet med övriga samverkande aktörer. För attkunna verka med ett högt tempo, flexibilitet och uthållighet inom ramen förmanöverkrigföring eftersträvas en förenklad logistik på stridsfältet.En del av denna utveckling omfattar ett eventuellt införande av enhetligt drivmedel/bränsle(Single-Fuel Concept). Denna drivmedelskomponent exemplifierar interoperabilitet enligt destrukturer som gäller inom NATO och EU. Uppsatsens syfte är att ta fram styrande faktorersamt beskriva krav för en eventuell implementering av enhetligt drivmedel/bränsle inomFörsvarsmakten. Vidare är uppsatsens målsättning att identifiera problemområden med syfteatt ge underlag för materiel? och organisationsutveckling.

Detta arbete beskriver en kvalitativ fallstudie som utförts för att undersöka hur ett företags produktportfölj samt varumärke kan skrivas in i gränssnittsriktlinjer för att framtida gränssnitt ska designas i Enhetlighet med existerande produktportfölj samt varumärke. Fallstudien utfördes inom robotindustrin där en gränssnittsriktlinje utvecklades. Gränssnittet som var föremål för studien fanns på en handhållen enhet vilken används för att programmera och manövrera en robot. En arbetsgång i 13 steg togs fram, vilken anses kunna appliceras även på andra områden än robotindustrin för att skapa gränssnittsriktlinjer där både varumärke och produktportfölj tydligt framgår. En analys av de framtagna riktlinjerna efter utförd fallstudie, styrkte även denna uppfattning.

SyfteSyftet med denna uppsats är att analysera vilka effekter införandet av internationellt gällande redovisningsregler har på den svenska redovisningen. Detta ska belysas genom studerandet av hur IAS 38 har påverkat redovisningen av varumärken.MetodStudiens kommer att bedrivas med en kvalitativ ansats där datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och skriftliga källor.SlutsatserStudien visar att implementeringen av IAS 38 ej görs på ett enhetligt sätt och att inte samma metoder för att värdera varumärken används av företagen vilket skapar problem med jämförbarheten mellan olika företag. Vidare visar studien att varumärken är en av de vanligaste tillgångarna som identifieras vid förvärv och att företagen oftast överväger en särskiljning av varumärket från goodwill vilket visar att implementeringen av IAS 38 är på god väg. Slutsatser som dras av studien är att det kommer att krävas tid och även en specialisering inom revisionsbranschen för att implementeringen av internationaliseringen ska få full effekt, vilket är att skapa Enhetlighet, jämförbarhet och ett rättvisare värde på företaget på en internationell nivå..

Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriär än att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan då arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen så att denne stannar kvar? Denna studie handlar om känslomässigt engagemang, så kallat affective organizational commitment, och är en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta förskolepedagoger/arbetsledare samt två anställda inom Human Resources (HR) avdelningen på Stockholms stad undersöktes känslomässigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt känslomässigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet.

Sedan en europeisk identitet först nämndes i 1973 års ?Declaration on European identity? har många symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkännage något unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet på europeisk Enhetlighet. Den här uppsatsen analyserar särskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva på integration och sammanhållning. Genom att analysera dem utifrån en pluralistisk mångfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka värden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hänvisar, med olika mycket betoning, på pluralistiska såväl som partikularistiska värden som grund för en europeisk identitet.

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att på så sätt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgränserna. Det tog emellertid mer än 40 år för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen på grund av motsättningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sålunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. På grund av ytterligare svårigheter att enas dröjde det ett par år innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgängliggjordes.

Miljö och socialt ansvar får en allt större betydelse i det globala samhället och detta har gjort att mängden publik hållbarhetsinformation har ökat de senaste åren. Hållbarhetsredovisningar är inte lika användbara när analyser och utvärderingar av hållbarhetsprestanda ska göras, som årsredovisningar är när företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte någon nationell bestämmelse för hur hållbarhetsredovisningar ska upprättas och detta gör att det blir svårt för intressenter att utvärdera och jämföra. Syftet med studien är att studera jämförbarheten mellan svenska externa hållbarhetsredovisningar som är frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som påverkar jämförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen på jämförbarhet identifieras.

Bakgrund: Franchisekedjors framgång är beroende av att affärsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare på många sätt blir styrda och begränsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundläggande ramarna, få ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central fråga för franchisegivare är således hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hålla sig.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad franchisegivare ämnar uppnå genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstå.Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie av texter som på olika sätt relaterar till franchising.Resultat: Franchisegivare strävar mot att få franchisetagare att fokusera på Enhetlighet, en tillfredställande kvalitet och hög omsättning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka både begränsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som är önskvärda. Personalstyrning, i form av rekrytering är ett mycket viktigt styrverktyg då det är av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rätta attityderna.

När vi inledde vårt uppsatsskrivande var Landstinget i Värmland i färd med att införa ett nytt standardsystem för vårdinformatik. Systemet var Cambio Cosmic, och vi fick uppdraget att utvärdera dess användbarhet.Syftet med uppsatsen är att undersöka om användarna anser att systemet är anpassat till dem. Vi ville även se om systemet Cambio Cosmic brister i användbarheten ur teoretisk synpunkt, samt om några förändringar skulle kunna göras för att förbättra dessa eventuella brister.Utvärderingen utfördes i två steg. Först genomfördes en heuristisk utvärdering av systemet, under vilken vi själva utvärderade Cambio Cosmic enligt elva på förhand fastställda användbarhetsprinciper. Med den heuristiska utvärderingens resultat som bas, utformade vi sedan ett användningstest som genomfördes med sex testpersoner.

Dumpstring är en handling som innebär att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slängda saker, såsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte är att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstånd och i så fall på vilket sätt samt undersöka vilka förutsättningar det finns för dumpstringen att växa och mobilisera sig som en motståndsrörelse. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har därefter analyserats utifrån teorier kring motstånd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstånd mot den rådande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhället. Dumpstrarna utmanar grundläggande normer i samhället genom att tydligt avvika från dessa.Undersökningens resultatet visar även att dumpstrarna går att finna i skärningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstånd och ett organiserat, kollektiv motstånd - en så kallad social rörelse.

Bakgrund och problem: Revisorsbranschen är i dagens svenska samhälle en av få yrkesgrupper som kan anses vara en profession. För att få träda in i denna profession som revisorsassistent, krävs att en individ bland annat genomgått universitetsutbildning inom företagsekonomiska ämnen. Men vad måste denna individ genomgå under sina första anställningsår för att växa in i professionen på bästa möjliga sätt? Tidigare forskning tyder på att nyanställda introduceras genom olika socialiseringsmetoder, som kan förklaras av en organisations struktur. Men på vilket sätt växer nyanställda revisorsassistenter in i revisorsprofessionen?    Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur revisorsassistenter socialiseras in i revisorsprofessionen, genom att tydliggöra samt förklara hur socialiseringsprocessen ser ut inom branschen.Metod: Studien har utgått ifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer.Fokus ligger på hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det påverkarmedarbetarna. Då ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig från varandra ville vise hur medarbetarna påverkas av respektive styrsätt. Handelsbankens styrsätt skapades av JanWallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt motorganisationen och utvecklade istället ett styrsystem som bygger på verkligt utfall och endecentraliserad organisation. Detta ger indikationer på att Handelsbanken använder ett merverksamhetsinriktat styrsätt.

Enligt denna undersökning identifieras läraretiken som en blandning av de tre stora områdena av etiska teorier, det vill säga konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. Läraretik hämtar sin etik från olika områden av samhället såsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta är ett problem då lärarna individuellt måste agera utifrån en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen Enhetlighet i lärares agerande vilket skadar lärares möjligheter till professionalisering. Det noteras också hur avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk förhindrar både etiskt handlande och en eventuell professionalisering.