Syftet med undersökningen var att undersöka lÀrarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlÀrning i förskola och skola. LÀrarnas utmaningar med att ta vara pÄ de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga pÄ denna i undervisningen. Vidare lÀrarnas utmaningar med flersprÄkiga elever.Studien utfördes pÄ fem skolor av olika karaktÀr: En mÄngkulturell skola. En skola belÀget i ett? högstatusomrÄde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar pÄ projektet ?Engelska spÄret? och en förskola dÀr en engelsksprÄkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Det engelska sprÄket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan pÄ svenskan, bl.a. genom att vara det frÀmsta lÄngivande/lÄnförmedlande sprÄket. Med dessa nya lÄn följer ofta svÄrigheter att anpassa orden till svensk grammatik. MÄlet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlÄnade substantiv böjs i plural pÄ svenska: vilka böjningsformer som anvÀnds, huruvida engelsk eller svensk böjning anvÀnds oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om sprÄkbrukare upplever pluralböjningen som nÄgot problematiskt. För att besvara dessa frÄgor genomfördes en undersökning av sprÄket i bloggar samt en enkÀtundersökning.

Mitt arbete handlar om hur franskstuderande elever i grundskolan skulle kunna anvÀnda sina kunskaper i engelska. Det engelska sprÄket innehÄller en mÀngd romanska ord, d.v.s. ord med franskt och latinskt ursprung. SÄledes finns det mÄnga ord i franskan som eleverna kÀnner igen frÄn engelskan. Min uppfattning Àr att det borde underlÀtta för eleverna i franskinlÀrningen att utnyttja denna företeelse som en inlÀrningsstrategi och en kommunikationsstrategi.

Syftet med vÄr studie var att synliggöra om och hur engelsklÀrare i Ärskurs fyra till sex anseratt undervisningen i engelska utvecklar elevernas muntliga kommunikationsförmÄga. Vi genomfördetre kvalitativa undersökningar i samma kommun genom att anvÀnda oss av en formav fokusgruppsamtal. Det slutgiltiga resultatet visade att lÀrarna som deltog i studien ansÄg attelevens kommunikativa förmÄga Àr den viktigaste kunskapen att utveckla inför framtiden.Trots detta framkom det att mÄnga lÀrare prioriterade bort samtalsövningar i sin undervisning.IstÀllet lades fokus pÄ arbete med lÀrobok och övningsbok, vilket resulterade i att det intefanns tid över till kommunikativa aktiviteter. NÀr lÀrarna fick samtala om sin undervisningframkom det att lÀroboken mÄste kompletteras med andra övningar för att alla mÄl i kursplanenför engelska ska uppnÄs, nÄgot som vi Àven fann stöd för i tidigare forskning..

Med bakgrund i att mÄnga lÀrare anvÀnder lÀroböcker i sin undervisning och att skolan ska lÄta vÀrdegrunden gensomsyra undervisningen sÄ undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de tvÄ vÀrldssprÄken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv dÄ vi ser deras vÀxelverkan i identitetsprocessen som sedan pÄverkar maktstrukturer i samhÀllet. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska lÀroböcker undersöka hur fördelningen i texterna Àr mellan mÀn och kvinnor, mellan olika lÀnder och hur mÀnniskor framstÀlls utifrÄn kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska lÀroböckerna. Metoderna för att uppnÄ detta syfte bestod av en kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehÄllsanalysen att fler mÀn var representerade i bÄda Àmnen och gÀllande lÀnder var europeiska lÀnder och USA i fokus.

BAKGRUND: SprÄkforskarna Àr idag överrens om fördelarna med tidig sprÄkinlÀrning och redan 1991 Ärs lÀroplansbetÀnkande gav direktiven att engelskundervisningen borde pÄbörjas i Är 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att sjÀlva bestÀmma nÀr starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fÄtt till följd att upplÀgget skiljer sig Ät frÄn kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmÄgan stÄr i fokus i kursplanen i engelskas mÄlformuleringar och tala och lyssna Àr de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att undersöka lÀrares, i Är 1-3, tankar om engelskundervisning. FrÄgestÀllningarna jag utgÄr ifrÄn Àr hur lÀrare i Är 1-3 resonerar kring Àmnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag anvÀnt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lÀrarna i min undersökning anser att det Àr lÀmpligt att introducera engelskÀmnet vid den tidpunkt som Àr aktuell pÄ den skola dÀr de arbetar medan nÄgra anser att det kan göras tidigare.

Ett av mÄlen i skolans lÀroplan Àr att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmÄga att kunna anpassa sprÄket beroende pÄ den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man Àr vanligt förekommande i det svenska sprÄket. Att översÀtta detta ord fordrar en förstÄelse av situation sÄvÀl som av register. Undersökningen gÄr ut pÄ att ta reda pÄ hur eleverna hanterar översÀttningen av man och om de vet nÀr situationen fordrar formellt eller informellt sprÄk.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlÀnda elever har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen i engelska i Ärskurs 6 och 9, dels att ta reda pÄ om och i sÄdant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes pÄ en i högsta grad mÄngkulturell mellansvensk skola med hjÀlp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slÄs fast att de nyanlÀnda eleverna lÄg lÄngt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade ocksÄ att eleverna i Ärskurs 6 och 9 hade hög motivation att lÀra sig engelska, men trots detta mÀktade de inte med att studera mer Àn vad de trodde skulle krÀvas för att klara av nÀstkommande lÀxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstÄ och kommunicera pÄ sprÄket, och eleverna i Ärskurs 9 hade dessutom stora svÄrigheter dÄ de skulle skriva uppsatser i Àmnet.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att tvÄ gymnasieklasser fÄtt lyssna pÄ tvÄ olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en dÀr vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fÄtt svara pÄ en enkÀt dÀr de fÄtt vÀrdera en av talarna i dialogen pÄ ett antal punkter, som till exempel trovÀrdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jÀmförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring anvÀndning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. DÄ deltagarantalet i undersökningen var vÀldigt lÄgt kan inga generella slutsatser dras frÄn denna undersökning, men trots det fick undersökningen ÀndÄ ett vÀldigt tydligt resultat.

VÄrt syfte Àr att utveckla elevernas ordförrÄd i engelska genom att utgÄ frÄn deras olika inlÀrningsstilar. Med ordförrÄd avses att kÀnna igen och benÀmna ord. Utvecklingsarbetet genomfördes i tvÄ olika förskoleklasser, med totalt 35 elever som var 6 Är, under 7 veckor. Vi började med att ta reda elevernas inlÀrningsstil genom ett frÄgeformulÀr som vi förenklat utifrÄn Rita och Kenneth Dunns modell. Som mÀtmetod har vi anvÀnt oss av ordinventering, den genomfördes i början och i slutet av undersökningen för att se om elevernas ordförrÄd utvecklades, och intervjuer i grupp, för att fÄ reda pÄ hur eleverna upplevde arbetet.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur bruket av engelska ser ut i de tvÄ nordiska sprÄken svenska och islÀndska, samt om det finns nÄgra skillnader i frÄga om förhÄllningssÀtt till engelsk pÄverkan. Inte bara accepterade lÄnord inkluderas, utan Àven mindre etablerat bruk av engelska sÄsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för Àr sÄdant som Àr relativt nytt i sprÄket, vilket hÀr definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat anvÀndas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i anvÀndning efter nÀmnda tidpunkt.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar dÀr den ena fokuserar pÄ hur bruket ser ut och den andra pÄ hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestÄende av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in frÄn elva svenska och lika mÄnga islÀndska bloggar.

The purpose of this study is to contribute knowledge on how pedagogues use play as a way to expose children to the English language. I chose the qualitative method of interviews to conduct my study. The objects of study were four English speaking pedagogues at a preschool with English in their profile. This profile was a major factor when choosing where to carry out the study, as not every preschool in Sweden offers English.The interviews were conducted in English, as all four pedagogues were native English speakers and I did not want a possible language barrier to influence the results. The questions were composed with play as a focal point and a way to expose the children to English.My findings showed that play is an important tool for children to take part of and learn English.

Denna undersökning redogör för svordomsanvĂ€ndningen bland nĂ„gra elever i en grundskola utifrĂ„n autentiska samtal. Med hjĂ€lp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestĂ„ende av ljudinspelningar, besvaras de följande frĂ„gestĂ€llningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jĂ€vlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan anvĂ€nds frĂ€mst som extra beto-ning eller förstĂ€rkning för att framför allt signalera en bakomliggande kĂ€nsla i yttrandet. Även jĂ€vlar har samma signaleringsförmĂ„ga dĂ„ dess frĂ€msta funktion Ă€r att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har frĂ€mst en informa-tionsfunktion dĂ€r de anvĂ€nda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

I detta arbete undersöks ett lÀromedel i engelska 5 för gymnasiet. LÀromedlet Àr publicerat före 2011. DÀrför Àr det undersökningens syfte att analysera hur vÀl lÀromedlet förhÄller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gÀller för Lgy11. Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i sjÀlva lÀromedlet och om detta speglas i lÀromedlets innehÄll och upplÀgg. LÀromedlet undersöks i förhÄllande till styrdokument och forskning inom sprÄkinlÀrningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att lÀromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte Àr författat med hÀnsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta omrÄden som kunskapskraven ska bedöma.

Syftet med min uppsats Àr att göra en jÀmförelse av hur lÀrare ochandrasprÄkselever i Ärskurs 7-9 sÀger sig arbeta med ordinlÀrning ochinlÀrningsstrategier i Àmnena svenska som andrasprÄk, engelska ochmoderna sprÄk (franska, spanska och tyska). Som underlag för minstudie har jag valt att genomföra en elevenkÀt samt lÀrarintervjuer. Denklassificeringsmodell för sprÄkinlÀrningsstrategier jag valt att utgÄ ifrÄnÀr utformad av Rebecca L. Oxford (1990).Trots att lÀrarna redogör för en undervisning som i mÄnga avseendengÄr hand i hand med de teorier som finns om ordinlÀrning visar det sigatt eleverna Àr relativt begrÀnsade i sin anvÀndning avinlÀrningsstrategier. Det jag kommit fram till Àr att lÀrarna mÄstetydliggöra för eleverna varför det Àr bra att anvÀnda sig av strategiersamt hur och i vilka sammanhang de skall anvÀndas.Citatet nedan Àr en fri översÀttning av Henry Adams uttryck ?Theyknow enough who know how to learn? vilket jag anser speglar mittarbete pÄ ett bra sÀtt (Oxford 1990:135)..