Syftet med denna uppsats Àr att studera hur utvalda lÀroböcker i engelska för grundskolan uppfyller lÀroplanens krav pÄ jÀmstÀlldhet och likabehandling samt hur förekomsten Àr av respektive kön, av mÀnniskor med olika utlÀndsk bakgrund, sexuell lÀggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra lÀroböcker i engelska för Är 9, dÀr sÄvÀl bild som text granskades. Resultatet visar att den vÀrdegrund som skolan ska förmedla enligt gÀllande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom lÀromedlen. Religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder omnÀmns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

I uppsatsen förenas tvÄ perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nÀmnare. Syftet Àr att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers sprÄkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men ocksÄ som sprÄkform med ett slags egenvÀrde. Undersökningen har baserats pÄ tvÄ, av mig iscensatta, engelsklektioner i en Ättondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

I denna uppsats undersöks skillnader i tempus mellan en engelsk populÀrvetenskaplig bok och dess svenska översÀttning, Karen Armstrongs A History of God (1993) - Historien om Gud (1995). Uppsatsen syftar dels till att upptÀcka generella skillnader i anvÀndningsomrÄden mellan engelska och svenska nÀr det gÀller specifika tempus, dels till att undersöka huruvida Àndrat tempus kan innebÀra att den semantiska ekvivalensen rubbas. Som teoretisk modell anvÀnds Reichenbachs modell för att beskriva hur tidsrelationer beskrivs i sprÄket med hjÀlp av tempus. Undersökningen visar bl.a. att det finns en tendens till att dÄtidstempus i den engelska kÀlltexten ofta ersÀtts med presens i den svenska mÄltexten..

Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) föresprÄkar en flerstammig klassrumsinteraktion dÀr en monologisk kommunikation med en lÀrare som överfor kunskap till eleverna ersÀtts med en dialogisk kommunikation dÀr elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. DÀrav behöver lÀraren stÀlla sÄ kallade autentiska frÄgor ? frÄgor som söker en tolkning, erfarenhet, Äsikt, kÀnsla eller annan information av den tillfrÄgade och som inte har nÄgot givet rÀtt eller fel svar som den som stÀller frÄgan kÀnner till i förvag. Autentiska fragor i sprÄkundervisningen föresprÄkas ocksÄ av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med fÄ autentiska frÄgor leder till att eleverna lÀr sig en engelska som Àr radikalt annorlunda frÄn den verkliga vÀrldens engelska. Men det Àr inte bara lÀraren som stÄr för alla frÄgor i klassrummet ? Àven lÀromedel stÄr för en stor del av de frÄgor som eleverna stöter pÄ i undervisningen.

Ett bra sÀtt att lÀra sig ett nytt sprÄk sÀgs vara att lyssna, det Àr ju trots allt sÄ vi börjarförstÄ vÄrt sprÄk. Syftet med denna litteraturstudie Àr att studera om höglÀsning kananvÀndas och hur den kan anvÀndas vid inlÀrningen av engelska. Studien bestÄr av Ättaartiklar som handlar om höglÀsning vid inlÀrning av engelska som andrasprÄk.Resultatet Àr indelat i följande teman: OrdförrÄd, kombinera lÀsning pÄ hemsprÄk ochandrasprÄk, boksamtal, gruppstorlek vid höglÀsning, höglÀsarens roll samt ökamotivationen med höglÀsning. Slutsatsen av studien Àr att höglÀsning kan utveckla barnsordförrÄd dÄ lÀsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförrÄd som utvecklas Àrde ord man lÀgger mer tid pÄ.

[Ingen sammanfattning].

AllmÀnheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom omrÄdet onlinespel och engelsk sprÄkutveckling. I Àmnesplanen för engelska i Lgy 11 gÄr det att urskilja att det engelska sprÄket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella omrÄden, som i detta arbete Àr onlinespel. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur ungdomars engelska sprÄkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förstÄelse för lÀrandets villkor utanför skolans undervisning utifrÄn onlinespel.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska presterar pÄ lucktestet i lÀsförstÄelsedelen i nationella provet i engelska jÀmfört med elever med svenska som modersmÄl. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten pÄ lucktestet var mycket lÀgre Àn pÄ lÀsförstÄelsedelen i elevgruppen med annat modersmÄl, medan dessa bÄda resultat överensstÀmde i elevgruppen med svenska som modersmÄl.  En slutsats av resultatet Àr att lucktester inte bara mÀter lÀsförstÄelse, det vill sÀga reception av text, utan Àven formell grammatisk kompetens, det vill sÀga egen skriftlig produktion. Detta stÀller större krav pÄ behÀrskningen av sprÄket i frÄga och tidigare forskning kring tredjesprÄksinlÀrning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjesprÄksinlÀrare problem..

VardagssprÄk och sociala vÀrderingar ligger till grund för det sprÄk som anvÀnds i reklamtexter. Trots att reklamsprÄket har utmÀrkande egenskaper som Àr globala i flera avseenden sÄ finns det ocksÄ kulturella och lingvistiska skillnader vilka försvÄrar standardiseringen av reklamtexter.I den hÀr uppsatsen undersöks engelska och svenska reklamtexter för kosmetika-produkter i syfte att belysa lexikala och pragmatiska skillnader mellan nÄgra engelska reklamtexter för kosmetikaprodukter och deras svenska motsvarighet. Dessutom jÀmförs de svenska översÀttningarna med svenskproducerade reklamtexter för kosmetikaprodukter för att se om det föreligger nÄgra skillnader pÄ lexikalisk, pragmatisk och sprÄkfunktionell nivÄ. Eftersom reklamtexternas syfte Àr att vÀcka lÀsarens intresse och locka till sig köpare, kan en reklamtext behöva anpassas till mÄlsprÄkskulturen i frÄga om ordval, pragmatik, och sprÄkfunktion.Den hÀr studien visar att det förekommer tvÄ olika sorters reklamsprÄk i reklam-annonser i det svenska samhÀllet: svenskproducerade reklamannonser enligt svenskt mönster och översatta reklamannonser som Àr pÄverkade av de aktuella engelska kÀlltexterna. Anledningar som att det inte Àr tillrÀckligt lönsamt att översÀtta slogans, att reklamsvenskan verkar vara bÄde ideationell och interpersonell i sin funktion och att mÄnga engelska ord anvÀnds inom reklambranschen som en form av terminologi bidrar troligtvis till att bÄda texttyperna fungerar i Sverige..

Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken bild som ges av vĂ€rldens engelsksprĂ„kiga lĂ€nder i lĂ€romedel i engelska för Ă„ren 6-9. Undersökningen fokuserade pĂ„ kultursyn och interkulturalitet. Den valda metoden för undersökningen var en textanalys av de texter i lĂ€romedlen som behandlade nĂ„got engelsksprĂ„kigt land. Analysen visade att majoriteten av texterna hade koppling till Storbritannien eller USA och att dessa lĂ€nder skildrades inifrĂ„n genom exempelvis skönlitteratur, tidningsartiklar och berĂ€ttarröster frĂ„n landet i frĂ„ga. Övriga engelsksprĂ„kiga lĂ€nder förekom i betydligt mindre utstrĂ€ckning och skildrades mestadels utifrĂ„n genom faktatexter om landet i frĂ„ga.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

The content of this essay examines high school students? tendencies when it comes to English word use in the Swedish language. 92 students in the first and second grade were handed an inquiry for them fill out. The results and the following discussion are based on the answers? from this inquiry.