Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvÀrlden, ville jag göra en fallstudie, dÀr jag utvÀrderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhÄllandevis litet bibliotek ? det i VÀnnÀs ? dels för att fÄ ett överskÄdbart material, men Àven dÄ budgeten brukar var snÀvare pÄ mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur sÄvÀl brukarnas synvinkel ? finns de titlar som de vill ha ? men Àven ur bibliotekets syn ? finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade Àven att undersöka om det fanns nÄgon klar skillnad pÄ nyttjarna i avseende pÄ kön och Älder.

Andrej Belyj Àr ett pseudonym för Boris Bugaev (1880-1934) ? en framtrÀdande gestalt i denryska symbolismens andra generation5 ? poet, romanförfattare och litteraturteoretiker somskildrade spÀnningar mellan öst och vÀst i ryskt medvetande. Han betecknas ofta som mystiker, han var antroposof och innan dess en hÀngiven medlem i det teosofiska sÀllskapet.BÄde teosofi och antroposofi sökte i sina sammanvÀvda lÀror inspiration i Àldre ochösterlÀndska religiösa ÄskÄdningar, framförallt i indiska religioner. Det Àr dessa men ocksÄ andra samverkande inflytanden i Belyjs författarskap som ligger i uppsatsens fokus.Belyj anvÀnder indiska filosofiska och religiösa begrepp, idéer och förestÀllningar relativt sÀllan och i ganska skiftande omfattning och sammanhang. Men de kan, i en eller annan skepnad, hittas i nÀstan alla hans verk, bÄde i hans skönlitterÀra texter och i hans teoretiskaessÀer, frÄn den tidiga 2:a symfonin till hans senare sjÀlvbiografiska skrifter.Alla de begrepp som han anvÀnder har redan i sin ursprungliga kontext ? inom den mÄngfald som indiska ÄskÄdningar uppvisar ? varierande innebörd och tillÀmpning.

Byggbranschen har lÀnge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gÀller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer sÄvÀl frÄn politiker som frÄn Àgare och kunder. En utveckling för att förnya och förbÀttra branschen pÄgÄr sedan en tid tillbaka dÀr ett antal organisationer arbetar med förÀndrings- och förbÀttringsarbete. SjÀlva byggprocessen Àr hÀr av central betydelse dÀr en stor förbÀttringspotential finns.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, skolböckerna i Ärskurs Ätta pÄ högstadiet befÀster traditionella genussystem som finns inom vÄrt samhÀlle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhÄlla sig öppna för andra synsÀtt. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt. Det analysverktyg som vi har anvÀnt Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. VÄrt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först vÀlja ut fyra skolböcker i olika Àmnen frÄn en Ärskurs Ättas lÀromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att vÀlja ut ett kapitel ur varje skolbok för nÀrmare analys.

The estate of Rydboholm is situated in the municipality of ÖsterĂ„ker, north of Stockholm, Sweden, and has a long history dating back to the 14th century. Rydboholm was the home of several families of great national importance, such as the Finsta and Vasa clans. However, since the 1500s, the noble family Brahe was the most influential; leaving its mark on the castle and surroundings. The gardens of Rydboholm consist of two parts; The first is from the baroque era, dating back to the 1660s, and the second is an immense landscape park completed around the year 1800 by Magnus Fredrik Brahe. During his travels through Europe, Magnus Fredrik Brahe was influenced by the new English-style gardens and he brought a large collection of literature on the subject back to Sweden, still kept in the library of Rydboholm.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) och graviditet Àr en kombination förknippad med risker hos mor och barn ochdet Àr av största betydelse att hÄlla blodsockret inom normala nivÄer för den gravida kvinnan. Kvantitativastudier visar att kvinnor med T1D har en hög grad av Ängest, depression och negativa tankar under graviditet.För att pÄ ett djupare plan bÀttre förstÄ upplevelser under graviditet hos kvinnor med T1D krÀvs kvalitativastudier. Syfte: Syftet Àr att genom en metasyntes analysera och integrera resultat frÄn kvalitativ forskning kringupplevelser under graviditet hos kvinnor med typ 1 diabetes (T1D). Metod: En metasyntes baserad pÄ dentolkande metaetnografin genomfördes. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

Under de senaste Ärtiondena har det pÄgÄtt en förtÀtning och en alltmer ökad utbyggnad av vÀrldens stÀder. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och vÀrmebalans rubbats. PÄ bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar vÀrme frÄn solens strÄlar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder Àven snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader pÄ 12oC jÀmfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmÀtas i stora amerikanska stÀder. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens VÀrmeö eller Urban Heat Island som Àr den engelska termen. I Sverige förvÀntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.

Problembakgrund: Marknaden för profilklÀder bestÄr idag av mÄnga aktörer, företag medfokus pÄ enbart profilklÀder och företag som huvudsakligen fokuserar pÄ yrkesklÀder. Detskapas en viss problematik inom profilbranschen som ligger i hur företag vÀljer att profilerasitt företag. KlÀder som skulle kunna fungera som profilplagg finns tillgÀngligt i helakonfektionsbranschen och detta leder till en stor och splittrad profilklÀdesmarknad. DÄaktörerna Àr mÄnga och dÀrmed ocksÄ företagens val av profilering blir det alltmer viktigt förföretag att hitta nya idéer och lösningar för att följa med i konkurrensen. Uppdraget ochutgÄngspunkten i studien har varit att redogöra hur en framtida utveckling avkonfektionsföretaget BlÄklÀders profilsortiment skulle kunna se ut.Syfte: VÄrt övergripande syfte med studien Àr att undersöka och kartlÀgga BlÄklÀdersprofilsortiment.

Sammanfattning (English below) Jag har alltid tyckt om naturen och haft en förestÀllning om att all vÀxtlighet som inte Àr tydligt anlagd, som en grÀsmatta eller en rabatt, Àr nÄgot som naturen Ästadkommit av sig sjÀlv. Mina ögon öppnades för alternativen nÀr jag för första gÄngen hörde begreppet ?naturlik plantering?. Det hÀr arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lik naturen naturlika planteringar egentligen Àr, om de Àr planerat naturlika eller nÄgot som anvÀnds som utfyllnad. Syftet Àr ocksÄ att ge en indikation pÄ vilken status den naturlika planteringen har. Arbetet bestÄr av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.

Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I tvÄ tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste Ären. I glest befolkade omrÄden Àr betydelsen av ett tillrÀckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar bÄde kommersiell och offentlig service, med risk för allt lÀgre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar pÄ att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstÀrkas.

A boom in horticulture characterized the 18th century in Sweden and SkÄne. Parks and gardens were gradually built out to become, at the end of the 18th century, large and comfortable facilities which responded to European parks. During the late 1700s the new fashion came to Sweden. In Sweden it was named ?the English style? which directly refers to the English expression ?Romantic style?.

ABSTRACT Titel: Den svenska mÀklartjÀnsten Àr inte dyr ? en jÀmförelse med England och Holland NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Veronica Sandström och Matilda Edin Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2011 ? 03 Syfte: AllmÀnheten har idag en övervÀgande negativ bild av den svenska mÀklarkÄren. MÀklarens arvode i form av provision Àr uppenbart en av orsakerna till det dÄliga ryktet. Syftet med denna uppsats Àr utifrÄn detta att öka förstÄelsen för den svenska mÀklartjÀnstens innehÄll och vÀrde. Ytterst vill vi genom att informera stÀrka branschens rykte och Àndra allmÀnhetens uppfattning om fastighetsmÀklare.

  I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhÄllningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhÀllets utveckling. Kan vi kalla renhÄllningsverketmodernt? Om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt? Min ambition i denna uppsats Àr att undersöka det moderna samhÀllets framvÀxt och detta kommer att exemplifieras utifrÄn den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, dÄ renhÄllningen i staden gick frÄn att vara en privat angelÀgenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan hÀr kan vi slÄ fast att ett större offentligt ansvar Àr en del av det moderna projektet, eller det moderna samhÀllet.

3.1. Avslutande diskussionDe resultat jag kommit fram till i min undersökning av lĂ€roböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger nĂ„got större utrymme Ă„t striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sĂ„gs som ett hot mot det rĂ„dande borgerliga samhĂ€llet. Dock fĂ„r dessa strider en större betydelse för varje decennium. Åström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och lĂ€roböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den Ă€ldre svenska historien.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.