Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan pÄverka möjligheten att utbilda sig i tekniska Àmnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder pÄ att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte Àr anpassad till de elever som har fonologiska svÄrigheter, och att detta kan fÄ avgörande betydelse för deras framtid.I en första delstudie görs en enkÀtundersökning bland engelsklÀrare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister pÄ lÀrarhögskolor nÀr det gÀller utbildningen om lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi.81 % av de 33 lÀrare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fÄtt kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi som hjÀlper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar ocksÄ att flera kommuner inte ger lÀrarna den fortbildning de behöver och att mÄnga lÀrare upplever en vardag med tidsbrist, för fÄ alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.I en andra delstudie belyses framgÄngsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga gÄr fjÀrde Äret pÄ utbildningen till civilingenjör. TvÄ av studenterna har MVG i engelska B frÄn gymnasiet och tvÄ har inte lÀst engelska B.I en tredje studie görs en jÀmförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi pÄ civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om vikten och anvÀndandet av engelska som arbetssprÄk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, dÀr bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfÀllen i en klass i Ärskurs 9 och lika mÄnga kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. För att fÄ reda pÄ elevers Äsikter har en kvantitativ enkÀtundersökning utförts med 83 elever i Ärskurs 9.

SammanfattningHur gör lÀrare i praktiken som fÄr sina elever att anvÀnda engelska som arbetssprÄk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar lÀraren? Dessa frÄgor ville jag försöka fÄ svar pÄ.Mitt syfte var att försöka förstÄ hur lÀrare skapar en lÀrandesituation dÀr eleverna anvÀnder engelska som arbetssprÄk. DÀrför sökte jag upp en lÀrare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in pÄ band. LÀraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

[Sammanfattning saknas].

SammanfattningHur gör lÀrare i praktiken som fÄr sina elever att anvÀnda engelska som arbetssprÄk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar lÀraren? Dessa frÄgor ville jag försöka fÄ svar pÄ.Mitt syfte var att försöka förstÄ hur lÀrare skapar en lÀrandesituation dÀr eleverna anvÀnder engelska som arbetssprÄk. DÀrför sökte jag upp en lÀrare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in pÄ band. LÀraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiÀmne: En analys av tvÄ lÀroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, LÀrarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats Àr att granska tvÄ lÀromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhÄllande till perspektivet engelska som demokratiÀmne. Jag har valt textanalys som metod.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ instÀllningen hos olika engelsklÀrare i Är 6 nÀr det gÀller textproduktion. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning man arbetar med textproduktion (fri skrivning) pÄ engelska. Mina frÄgestÀllningar var: ? Vilken syn har lÀrarna nÀr det gÀller fri skrivning pÄ engelska? ? Hur arbetar man med fri skrivning i engelskundervisningen? ? I hur stor utstrÀckning förekommer fri skrivning i undervisningen? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar gjorde jag en enkÀtundersökning kompletterad med samtalsintervjuer. Underlaget för mitt resultat Àr 22 enkÀtsvar och fyra intervjuer. Mitt resultat visade pÄ att litteraturen och flertalet respondenter Àr överens om att det muntliga och det skriftliga bör samspela för att eleverna ska fÄ en sÄ gynnsam sprÄkutveckling som möjligt.

Kultur Àr ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnÀmnt i de olika lÀroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssÀtt och kulturer i engelsktalande lÀnder och kunna göra jÀmförelser med egna erfarenheter, Àven kÀnna till nÄgot om vardagslivet i nÄgot land dÀr engelska anvÀnds. Det hÀr Àr mÄl som ska uppnÄs i Ärskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om lÀroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstÀmmer med vad styrdokumenten sÀger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika lÀroböcker för att se vilka engelsksprÄkiga lÀnder som representeras, hur de representeras, om eleverna fÄr insikt i den mÄngkulturalitet som finns i vÀrlden och om de Àven kan göra jÀmförelser och fÄ en förstÄelse av talad engelska i olika situationer.

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gÀllande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de nationella proven Àr rÀttvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven bÄde gÀllande det proven mÀtte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock pÄvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rÀttvisegraden Àr viktig för provens existensberÀttigande samt att central, frÄn lÀrare och elever distanserad, rÀttning och bedömning av proven Àr efterstrÀvansvÀrd..

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur högstadieelever anser att sÄngundervisning pÄverkar deras sprÄkinlÀrning i engelska. Syftet var att ta del av elevernas egna uppfattningar och hur de upplever sprÄkinlÀrning i samband med sÄng. Jag har intervjuat fem flickor i Ärskurs 7 till 9 frÄn tvÄ olika kommuner som deltar i musikskolans undervisning pÄ sin fritid. Intervjuerna har skett via telefon och samtliga intervjuer har spelats in. Informanterna berÀttade att de har goda engelska sprÄkkunskaper och att de upplever att de förbÀttrar dessa med hjÀlp av sin sÄngtrÀning.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningssprÄket pÄverkar resultatet nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk. Studien genomfördes i en klass i Är ett dÀr tvÄ grupper fÄtt engelskundervisning pÄ olika sprÄk, ena gruppen via instruktioner pÄ svenska och den andra enbart pÄ engelska, vilket utgjorde min metod.Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fÄtt undervisning pÄ engelska kunde svara pÄ fler frÄgor Àn de som fÄtt det pÄ svenska.  DÄ eleverna Àven kan ha trÀnat olika mycket inför detta test, mÄste jag ocksÄ se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser.Elever som fÄr höra ett nytt sprÄk oftare har ocksÄ fler chanser att lyssna till hur det lÄter och hur man anvÀnder det, och kan pÄ sÄ sÀtt samla information som hjÀlper dem att sjÀlva anvÀnda sprÄket. Min slutsats att undervisningssprÄket har viss betydelse nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk..

Syftet med denna uppsats Ă€r att översĂ€tta och lokalisera samt utvĂ€rdera en chatt frĂ„n svenska till engelska. Chatten utgör en social konversationsmodul, med en virtuell agent i ett matematiklĂ€rspel. Chatten Ă€r implementerad med AIML, som representerar indata- och utdatayttranden med mönster, bestĂ„ende av ord, fraser eller meningar. ÖversĂ€ttningen innebar att översĂ€tta dessa mönster i en ordlista. Denna anvĂ€ndes sedan för att generera en ny AIML-representation pĂ„ mĂ„lsprĂ„ket, det vill sĂ€ga engelska.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jÀmföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nÄ föreskrivna mÄl i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen pÄ gymnasienivÄ ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och nÄgra sprÄkundervisningsmetoder. Faktorer som pÄverkar grammatikundervisningen beskrivs ocksÄ. SjÀlva undersökningen bestod av en genomgÄng av de nationella styrdokumenten gÀllande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielÀrare. Resultatet visar att grammatikens roll inte Àr tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Interkulturell förstÄelse Àr ett centralt begrepp i detta examensarbete. Vi tycker oss ha mÀrkt en ökad fördomsfullhet mot USA i Sverige. DÀrför valde vi att undersöka hur ett antal lÀroböcker för högstadiet i engelska och samhÀllskunskap speglar USA ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har Àven intervjuat fyra lÀrare och delat ut frÄgeformulÀr i tvÄ niondeklasser, för att bredda vÄr förförstÄelse innan huvudundersökningen. Syftet med uppsatsen Àr frÀmst att se hur USA framstÀlls i lÀroböckerna och Àven i vilken grad de hjÀlper lÀraren med att motverka fördomar.

BAKGRUND:Tidigare forskning i Àmnet fokuserar kring lÀrarens roll i elevernas utveckling och att eleverna ska utsÀttas för mÄlsprÄket sÄ mycket som möjligt. Tidigare undersökningar behandlar relationen mellan lÀrare och elever samt hur lÀraren bör vara och inte vara i klassrummet.SYFTE:Mitt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att fÄ eleverna att vÄga prata engelska och utveckla sin muntliga förmÄga.METOD:Jag har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare resonerar kring elevernas muntliga aktivitet pÄ engelskan, och har dÀrför anvÀnt den semistrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Jag har funnit att lÀrarna framhÄller entusiasm och uppmuntran för att skapa god atmosfÀr i klassrummet och för att inbjuda eleverna till att tala engelska. De tycker det Àr viktigt att tala mycket engelska pÄ lektionerna och samtala med eleverna om att vÀgen till ett nytt sprÄk gÄr genom misstag och felsÀgningar. LÀrarna sÀger enigt att eleverna ocksÄ mÄste fÄ en vÀl motiverad mening med varför de ska lÀra sig engelska och varför det Àr sÄ viktigt att kunna..