Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

I denna uppsats gör jag en tillbakaöversÀttning av en svensk artikel, som Àr överfördtill engelska, och jÀmför sedan de tvÄ svenska texterna för att uppmÀrksamma demest frekventa sprÄkliga skillnaderna som Àr av vikt för textens innehÄll ochfunktion. I enlighet med artikelns argumenterande stil, som bygger pÄ vÀrdsligafakta, Àgnas diskussion Ät skiftningarna i verbuttryckens stilnivÄ, vÀrdeladdning ochinnebörd, samt de bortfall och tillÀgg som uppstÄtt, och som mestadels rör satskonnektoreroch kulturella aspekter.Resultatet visar att verbuttrycken i stort hÄller samma stilnivÄ i tillbakaöversÀttningen,att i de fall det rör sig om metaforiska uttryck har den konceptuellametaforiken oftast hÀngt med i översÀttningsprocessens bÄda steg fast ibland antagitannan form, och att den engelska mÄltexten i flera fall infört metaforiska uttryckutan motsvarighet i kÀlltexten, vilka sedan bevarats i tillbakaöversÀttningen. Detta Àren orsak till att ungefÀr hÀlften av tillbakaöversÀttningens verbuttryck skiljer sig rentbetydelsemÀssigt frÄn kÀlltextens, och en annan orsak Àr det faktum att mÄltextenantagit mer generella beteckningar som förlorat betydelsedjup vid översÀttningentillbaka till svenska. Vissa satskonnektorer och perspektivmarkörer har fallit bort iden engelska mÄltexten, och andra har lagts till i endera av översÀttningarna, vilketinnebÀr en retorisk förlust respektive vinst för texten. Det har ocksÄ skett kulturellatillÀgg eller bortfall som en följd av texternas olika mÄlgrupper, den svenskarespektive den internationella..

Syftet med följande arbete Àr att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i tvÄ textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i Är 9. LÀromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjÀlp av ett analysredskap som Àr utformat utifrÄn det internationella/interkulturella perspektivet som det Àr uttryckt i de aktuella styrdokumenten. DÀrefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter Àn Good Stuff D:s.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka tvÄ olika lÀromedel i engelska för Ärskurs 9 utifrÄn ett genusperspektiv och hur vÀl lÀromedlen relaterar till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsfrÄgor. VÄra frÄgestÀllningar Àr Hur framstÀlls kvinnor och mÀn utifrÄn ett genusperspektiv? och Hur relaterar lÀromedlen i engelskundervisningen till de jÀmstÀlldhetsfrÄgor som tas upp i LGR11?Vi utgÄr ifrÄn socialkonstruktionism och genusteori och sammanlÀnkar dessa i begreppet doing gender. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys tillsammans med den sÄ kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa tvÄ böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av mÀn och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av bÄda könen.

År 2003 utnĂ€mnde UNESCO Ă„rtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hĂ„llbar utveckling och Ă€ven andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hĂ„llbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla Ă€mnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmĂ„ga att kritiskt granska olika sĂ„vĂ€l ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta stĂ€llning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hĂ„llbar utveckling. Forskning pĂ„ omrĂ„det har dock visat att integreringen i skolans alla Ă€mnen inte har fungerat pĂ„ det sĂ€tt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda pĂ„ om ESD förekommer inom engelskaundervisningen pĂ„ gymnasienivĂ„ (inom Skaraborgs lĂ€n). Den försöker ocksĂ„ att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och mÄlrelaterat bedömningssystem i skolan dÀr eleverna blir bedömda och betygsatta utifrÄn Àmnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehÄllet i dessa styrdokument. Studiens syfte Àr att belysa hur engelsklÀrare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssÀttning i förhÄllande till Àmnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lÀrarnas bedömningsarbete i jÀmförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola dÀr kvalitativa intervjuer har hÄllits med fem engelsklÀrare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lÀrarna, men att de har olika sÀtt att bedöma, dokumentera och anvÀnda sig av bedömning i lÀrandet.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och ge en förstÄelse för förhÄllandet mellan gymnasieelevers inflytande och lÀrande inom engelskaundervisningen. Genom enkÀtundersökning har elever som lÀser Engelska A, -B, och -C pÄ gymnasienivÄ tillfrÄgats vilken grad av inflytande de upplever inom de arbetsformer, lÀromedel och kunskapskontroller som förekommer i engelskaundervisningen, samt hur de upplever att deras lÀrande pÄverkas av dem. Resultaten visar att det inte förekommer nÄgot allmÀnt rÄdande förhÄllande mellan elevers inflytande och lÀrande, dÄ elevernas lÀrande generellt pÄverkas positivt oavsett grad av elevinflytande. LÀrarnas teoretiska utgÄngspunkter, det vill sÀga den teori om lÀrande som lÀraren tar sitt stöd i, kan spela en viktig roll i realiseringen av elevinflytandet. DÄ vi i vÄra resultat kan uttyda en viss tendens i att lÀrarna vÀxlar teoretisk utgÄngspunkt i olika situationer, kan det vara sÄ att de redan förekommande undervisningsaktiviteterna blir styrande för graden av elevinflytande och inte vice versa..

För att kunna ge en djupare förstÄelse för jÀmstÀlldhetsfrÄgan i lÀromedel samt hur detta kanpÄverka elever och lÀrare innehÄller den hÀr uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), tvÄ av de vanligaste lÀromedlen i engelska för svenska elever i Ärskurs 7.Böckerna har analyserats utifrÄn tre aspekter: representation av mÀn, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktÀrer samt manliga ochkvinnliga karaktÀrers sysselsÀttningar. GÀllande representationen kunde urskiljas att bÄdaböckerna hade en ojÀmlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktÀrer dÀr samma resultatÀven kunde urskiljas i antal kÀnda mÀn och kvinnor benÀmnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de tvÄ lÀromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar Àn vad Wings gjorde. GenomgÄende kunde analysen visa attkvinnliga karaktÀrer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet Àn de manligakaraktÀrerna, medan manliga karaktÀrer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. GÀllande de sysselsÀttningar som karaktÀrerna Àgnar sig Ät i respektivebok stÀmmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsÀttningarsom tidigare forskning kunnat urskilja.

Det hÀr arbetet har frÀmst koncentrerat sig pÄ att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebÀr samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och lÀromedel för Engelska A. DÀrtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhÄller sig till en kommunikativ sprÄksyn. För att komma ifrÄn de problem som begreppet ?ett vidgat textbegrepp? skapar har hÀr anvÀnts ett nytt uttryck, ?kommunikativa uttryck? eftersom det pÄ ett bra sÀtt fÄngar upp det man vill uppnÄ med det vidgade textbegreppet. Metoden som har anvÀnts för detta har varit att jÀmföra de tre första kapitlen i vart och ett av lÀromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jÀmförts ur tvÄ aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har Äterfunnits i lÀromedlen och lÀrarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken. Arbetet har kommit fram till tvÄ viktiga slutsatser. Den första slutsatsen Àr att mÄnga olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i lÀromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock Àr de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand dÀr för att fördjupa elevernas förstÄelse av texterna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bÀttre Àn flickorna i engelska. Det Àr enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan Àr könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger pÄ 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrÄn en fjÀrdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn Judith ButlerŽs teori om att skillnaderna mellan könen endast beror pÄ sociala orsaker istÀllet för biologiska. Materialet har Àven analyserats utifrÄn de teorier som finns om hur man bÀst lÀr sig ett frÀmmande sprÄk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att genom textanalys granska ett antal lÀroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att dÀrigenom utforska i vilken mÄn ett interkulturellt synsÀtt kommer till uttryck i dessa lÀroböcker. Slutsatserna som dras utifrÄn studien visar att ett interkulturellt synsÀtt betonar ett dynamiskt möte, dÀr mötet leder till en djupare förstÄelse av sig sjÀlv och andra. För att mötet skall vara framgÄngsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av lÀroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga vÀrlden, Àr konstruktionen av ?de andra?, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ?oss?.

Syftet med vĂ„rt arbete var att ta reda pĂ„ vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick frĂ„n undersökningar som gjorts inom detta omrĂ„de. Vi ville ocksĂ„ undersöka vad lĂ€rarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska Ă€r EPÅL- projektet (Engelska PÅ LĂ„gstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i Ă„r 1.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sprÄkbegÄvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke pÄ just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om bÄde begÄvning och sprÄkbegÄvning. HÀr presenteras vad som kÀnnetecknar ett begÄvat respektive sprÄkbegÄvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som Àr viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras Àven kopplingar till skolans styrdokument.I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lÀrare ser pÄ begÄvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frÄgestÀllningar: BegÄvade barn ? vilka Àr det? Vad behöver de begÄvade barnen? BegÄvade barn i engelskundervisningen ? hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begÄvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas sÄ att de begÄvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begÄvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter pÄ vad som Àr bÀst för de sprÄkbegÄvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbÀttras.I diskussionen framgÄr att resultatet av intervjustudien inte gÄr helt hand i hand med den forskning och litteratur som Àr relevant för studien.