Sökresultat:
988 Uppsatser om Engelska lćnord - Sida 65 av 66
Varför nÄddes inte mÄlen i grundskolan? Elevers egna upplevelser av varför de inte nÄdde mÄlen under sin grundskoletid
MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.
Vital tandblekning - en litteraturstudie med inriktning pÄ peroxidernas skadeverkan
I dagens moderna samhÀlle blir vÄrt yttre allt viktigare, sÄvÀl utsida som insida ska mÄ bra. Detta speglar sig Àven i tandvÄrden, dÀr munnens estetik blir lika vÀrdefull som dess funktion. Patienternas ökande intresse och efterfrÄgan stÀller höga krav pÄ oss behandlare, som mÄste kunna tillgodose dessa önskemÄl. Detta krÀver en bred och djup kunskap om sÄvÀl verkningsmekanismer som marknadsutbud.
VĂ„rt syfte med studien Ă€r att ta reda pĂ„: Ăr blekning skadligt för tĂ€nderna? Hur fungerar blek-ning - vekningsmekanismer? Vilka eventuella biverkningar finns? Hur mycket vetenskap finns kring blekning? Hur tillförlitlig Ă€r denna vetenskap?
För att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra en litteraturstudie som baserades pÄ material frÄn PubMed.
UlvsundastrÄket : tvÀrbanan som strukturerande element i en splittrad stadsbygd
I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvÀrkopplingar mellan förorterna. TvÀrbanan, spÄrvagnen mellan stadens södra och vÀstra förorter i det halvcentrala bandet, Àr ett framgÄngsrikt försök att förbÀttra tvÀrförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknÀt. Under den fortsatta utbyggnaden av tvÀrbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. MariehÀll-BrommafÀltet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm Àr ett av 12 stadsutvecklingsomrÄden som enligt Stockholms översiktsplan frÄn 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras omrÄdet av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostÀder i stora delar av omrÄdet.
Film och andra rörliga bilder som lÀromedel?
Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielÀrarnas anvÀndning av rörliga bilder i undervisningen, i olika Àmnen dÀr bÄde gymnasiegemensamma-/kÀrnÀmnen och profil-/karaktÀrsÀmnen finns representera. Undersökningen utgick frÄn antagandet att ovanstÄende förekommer ? men i varierande grad ? och sökte dÀrför reda pÄ hur och varför det rörliga materialet anvÀnds i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var ocksÄ hur lÀrarna fÄr fram det rörliga material, hur de tÀnker kring och arbetar med avsÀndare och kÀllkritik vid sÄvÀl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhÄller sig till den hÀr typen av undervisning.
Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielÀrare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhÀllskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudlÀggning ? pÄ en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.
Södra Hamnen- en stadsdel i Helsingborg, Handbok i fysisk planering
Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Ăresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.
Barnmorskors Äsikter. Om frÄgor inför STI-provtagning
Bakgrund: Förekomsten av STI sÄsom gonorré, hepatit B och C, HIV, AIDS, klamydia och syfilishar under de senaste Ären ökat i Sverige. Studier visar att lÄngt ifrÄn alla som utsatt sig för smitta ellerhar symtom pÄ STI gÄr och testar sig. Dessutom visar studier att vÄrdpersonal ibland nekar individenSTI-provtagning trots att detta inte Àr tillÄtet. För att underlÀtta barnmorskans arbete medanamnestagande vid STI har det utvecklats ett frÄgeformulÀr inför STI-provtagning. Det saknasdock information om barnmorskors Äsikter vid anvÀndandet av frÄgeformulÀret.Syfte: Syftet var att utvÀrdera barnmorskors Äsikter om frÄgeformulÀret ?FrÄgor inför STIprovtagning?pÄ barnmorske- samt ungdomsmottagningar i Göteborg och södra BohuslÀn.
Södra Hamnen-en stadsdel i Helsingborg, Handbok för fysisk planering
Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Ăresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.
UlvsundastrÄket - tvÀrbanan som strukturerande element i en splittrad stadsbygd
I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga
tvÀrkopplingar mellan förorterna. TvÀrbanan, spÄrvagnen mellan stadens södra
och vÀstra förorter i det halvcentrala bandet, Àr ett framgÄngsrikt försök att
förbÀttra tvÀrförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknÀt. Under den
fortsatta utbyggnaden av tvÀrbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och
bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med
varandra.
MariehÀll-BrommafÀltet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm Àr ett av 12
stadsutvecklingsomrÄden som enligt Stockholms översiktsplan frÄn 1999 utgör
stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse.
Idag domineras omrÄdet av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av
bostÀder i stora delar av omrÄdet. TvÀrbanan, som idag gÄr mellan Sickla och
Alvik, planeras inom kort förlÀngas norrut i tvÄ grenar via Ulvsunda
industriomrÄde och Bromma flygplats.
Södra Hamnen- en stadsdel i Helsingborg, Handbok i fysisk planering
Sammanfattning
Helsingborg Àr i behov av att vÀxa. Detta beror bl.a. pÄ dess geografiska
placering i centrum av Ăresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna
till innehÄllet vÀxande landsdel Àr framtidsutsikter extra goda. Av den
anledningen förutspÄs befolkningsantalet fortsÀtta stiga och behoven öka.
Södra Hamnen-en stadsdel i Helsingborg, Handbok för fysisk planering
Sammanfattning
Helsingborg Àr i behov av att vÀxa. Detta beror bl.a. pÄ dess geografiska
placering i centrum av Ăresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna
till innehÄllet vÀxande landsdel Àr framtidsutsikter extra goda. Av den
anledningen förutspÄs befolkningsantalet fortsÀtta stiga och behoven öka.
Sovjetiska krigsfÄngar i Norge under Andra vÀrldskriget
Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark
och Norge. Beredskapen i Norge var lÄg nÀr anfallet kom. Detta eftersom att
Norges utrikespolitik hade gÄtt ut pÄ att inte reta upp nÄgon av
stormakterna. DÀrför var den norska regeringen inte beredd pÄ ett anfall
frÄn Nazityskland.
Mellan Ären 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska
krigsfÄngar som sÀndes till Norge.
Tryckta tidskrifters nyttjande : en fallstudie
Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvÀrlden, ville jag göra en fallstudie, dÀr jag utvÀrderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhÄllandevis litet bibliotek ? det i VÀnnÀs ? dels för att fÄ ett överskÄdbart material, men Àven dÄ budgeten brukar var snÀvare pÄ mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur sÄvÀl brukarnas synvinkel ? finns de titlar som de vill ha ? men Àven ur bibliotekets syn ? finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade Àven att undersöka om det fanns nÄgon klar skillnad pÄ nyttjarna i avseende pÄ kön och Älder.
Speglingar av indiska ÄskÄdningar i Andrej Belyjs författarskap
Andrej Belyj Àr ett pseudonym för Boris Bugaev (1880-1934) ? en framtrÀdande gestalt i denryska symbolismens andra generation5 ? poet, romanförfattare och litteraturteoretiker somskildrade spÀnningar mellan öst och vÀst i ryskt medvetande. Han betecknas ofta som mystiker, han var antroposof och innan dess en hÀngiven medlem i det teosofiska sÀllskapet.BÄde teosofi och antroposofi sökte i sina sammanvÀvda lÀror inspiration i Àldre ochösterlÀndska religiösa ÄskÄdningar, framförallt i indiska religioner. Det Àr dessa men ocksÄ andra samverkande inflytanden i Belyjs författarskap som ligger i uppsatsens fokus.Belyj anvÀnder indiska filosofiska och religiösa begrepp, idéer och förestÀllningar relativt sÀllan och i ganska skiftande omfattning och sammanhang. Men de kan, i en eller annan skepnad, hittas i nÀstan alla hans verk, bÄde i hans skönlitterÀra texter och i hans teoretiskaessÀer, frÄn den tidiga 2:a symfonin till hans senare sjÀlvbiografiska skrifter.Alla de begrepp som han anvÀnder har redan i sin ursprungliga kontext ? inom den mÄngfald som indiska ÄskÄdningar uppvisar ? varierande innebörd och tillÀmpning.
Partnering ur ett byggherreperspektiv: incitament för samverkan
Byggbranschen har lÀnge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gÀller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer sÄvÀl frÄn politiker som frÄn Àgare och kunder. En utveckling för att förnya och förbÀttra branschen pÄgÄr sedan en tid tillbaka dÀr ett antal organisationer arbetar med förÀndrings- och förbÀttringsarbete. SjÀlva byggprocessen Àr hÀr av central betydelse dÀr en stor förbÀttringspotential finns.
BefÀster skolan traditionella genussystem?: en diskursanalys av skolböcker i Ärskurs Ätta
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, skolböckerna i Ärskurs Ätta pÄ högstadiet befÀster traditionella genussystem som finns inom vÄrt samhÀlle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhÄlla sig öppna för andra synsÀtt. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt. Det analysverktyg som vi har anvÀnt Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. VÄrt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först vÀlja ut fyra skolböcker i olika Àmnen frÄn en Ärskurs Ättas lÀromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att vÀlja ut ett kapitel ur varje skolbok för nÀrmare analys.