Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever.

Bakgrund: I Sverige drabbas vuxna av i genomsnitt en till två förkylningar per år och barnminst dubbelt så ofta. Totalt betalade Försäkringskassan ut 4 656 667 vab-dagar (vård avbarn) under år 2010. Probiotiska bakterier i tarmen konkurrerar med sjukdomsframkallandeorganismer och reducerar dess förekomst i tarmfloran. Om probiotika kan användas för attminska eller åtminstone förkorta sjukdomstiden skulle det vara en enkel metod till en relativtlåg kostnad vilket sparar tid, pengar och lidande för alla parter.Syfte: Syftet med denna systematiska översiktsartikel var att undersöka huruvida ett dagligtintag av probiotika skulle kunna skydda mot eller lindra förkylning, feber ochinfluensasymtom.Sökväg: Litteratursökning i databaserna PubMed och Scopus har genomförts. Sökord somanvändes i olika kombinationer var: probiotics, effect, common cold, fever, flu, influenza,respiratory diseases, lactobacillus och bifidus.Urvalskriterier: Inklusionskriterier vid litteratursökningen var humanstudier i RCT-form därinterventionen varit dagligt bruk av probiotika.

Bakgrund: Enures är en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgång i en ålder då man kan förvänta sig att barnet är torrt. Enures är vanligt men det råder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bäst resultat. Enures påverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt är familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns och föräldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som använts vad gäller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 17 artiklar identifierades med hjälp av en sökning på Pubmed och CINAHL.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Anthony Burgess roman A Clockwork Orange är en dystopi som speglar ett samhälledär ungdomens demoralisering och statens försök att motarbeta denna bara leder tillytterligare våld. Romanen har diskuterats flitigt genom åren, inte minst efter StanleyKubricks filmatisering Clockwork Orange och de våldsamma scener som förekommeri denna. Författarens intention med romanen var att lyfta fram de problem isamhället som han ville belysa och ett av Burgess viktigaste redskap var det fiktivaslangspråket nadsat som spelar en central roll för romanen som helhet samt för attvisa hur man kan använda språket för att påverka läsarna och deras intryck.Syftet med uppsatsen är att jämföra originaltexten med dess svenska översättningmed fokus på nadsat. Denna komparativa studie försöker besvara frågan hur mansom översättare kan återge ett fiktivt slangspråk. I analysen undersöks CajLundgrens svenska översättning av nadsat i A Clockwork Orange (2013) med fokuspå ekvivalens.

Detta är en undersökning kring sätt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfältet håller ett nytt förhållningssätt på att växa fram. Det är en designpraktik som utgår från brukarens position och som involverar brukaren som en fullvärdig deltagare i designprocessen redan från början. Området tillhör en engelskspråkig diskurs och benämns än så länge med sitt engelska namn:participatory design.Undersökningen utgår från frågeställningenHur kan man, med utgångspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssätt för att involvera barn i designprojekt som rör deras närmiljö? Och vidare, genom den frågeställningen kommer undersökningen även att närma sig frågan: Hur beskriver barnen på Jordbro parklek sin närmiljö ur ett designperspektiv?Informanterna i undersökningen är barn som alla är bosatta i Jordbro som är en förort till Stockholm.

AbstractI denna undersökning tolkas motståndsstrategier i Ulrike Meinhofs skrivna texter.Undersökningsmaterialet består av engelska översättningar av tre krönikor publicerade i denVästtyska tidsskriften konkret under året 1968: ?Counter-Violence?, ?From Protest toResistance? och ?Setting Fire to Department Stores?.Syftet är att tolka Meinhofs syn på motståndsstrategier i de tre krönikorna. Detta görsgenom att först tolka det deskriptiva innehållet i krönikorna; det vill säga vad texterna säger.Tolkningarna görs både kronologiskt och komparativt utifrån vilken typ av motståndsmetodsom beskrivs, motståndsmetodens syfte eller riktadhet, samt värderingen av en specifikmotståndsmetod och dess resultat eller konsekvenser. Den komparativa tolkningen utgörsvidare av en fokusering på krönikornas potentiella skillnader, olikheter eller förändringar.Syftet är också att utifrån den kronologiska och den komparativa tolkningen diskuterakrönikornas performativa funktion; det vill säga vad texterna gör.Uppsatsen är teoretisk och anknyter till en genusvetenskaplig, metodologiskutgångspunkt som innebär att teori och metod inte skiljs åt. Uppsatsen omfattas också av ettepistemologiskt ställningstagande som innebär att gränsen mellan forskningens subjekt ochobjekt ifrågasätts och diskuteras.

Bakgrund och syfte:Alla elever förutsätts klara betyget godkänd i grundskolan. Svenska, engelska och matematik har fått en särställning som kärnämnen. Betyget godkänd krävs för att få plats på ett nationellt gymnasieprogram. Många elever lämnar nu grundskolan utan komplett betyg. Det finns anledning fråga sig hur man resonerat i skolutredningen bakom dagens målstyrda skola (SOU 1992:94) angående elevernas förutsättningar och om uppfattningen förändrats jämfört med betänkandet som initierade grundskolan i Sverige (SOU 1948:27).

Eleven kan välja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna språk inför åk 6. Det är en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess påbörjades det andra språket i åk 7. Språkvalet är dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebär att de kan välja bort ämnet moderna språk och istället läsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). Språkvalet ställer på grund av den här valmöjligheten höga krav på grundskolan.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Bakgrund: Sexualitet är viktigt för alla individer då det ingår i människans fysiska och mentala behov. För äldre personer oavsett sexuell läggning (hetero? bi? homosexuell) är sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hälsosamt liv. Forskning visar att många äldre saknar just kärlek och en fysisk nära kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen då de saknar kunskap inom detta område.

Sprickor i två nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. Många kunniga inom området har skrivit om problemet. De har också genomfört beräkningar och jämfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav på säkerhet som man förväntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring beräkningen av tvärkraftkapaciteten, utan någon ingående analys av sprickbreddskriterier. Därför har detta examensarbete koncentrerat sig på sprick-breddberäkningar med hjälp av BBK 94 och jämfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar går hand i hand med framsteg inom spännbetong och konsolutbyggnadsmetoder.

 Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen.

Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen.

Sverige är ett land med hög datortäthet. Relationen mellan människa och dator ärdärför något som är essentiellt och påtagligt på arbetsplatser och utbildandeinstitutioner. För att datoranvändaren skall kunna utnyttja datorn som arbetsredskappå ett optimalt sätt måste användaren också involvera sig själv i en språkligkommunikation med det operativsystem som finns i datorn. De vanligasteoperativsystemen bygger på ett grafiskt användargränssnitt, där användareninteragerar med operativsystemet via en metaforisk skrivbordsmiljö.Undersökningen i uppsatsen utgår från de hjälptexter som finns integrerade i ett avde vanligaste operativsystemen, nämligen Windows 7. Syftet med undersökningenär att undersöka hur den hjälptext som är integrerad i Windows 7 kommunicerar sittinnehåll till datoranvändaren.