Humor Àr en högt uppskattad form av kommunikation mellan mÀnniskor, oavsett kön, kultur eller Älder. Det Àr en mÀnsklig egenskap som kÀnnetecknas av personens förmÄga att skratta Ät egen rÀkning, förmÄga att förstÄ och berÀtta skÀmt, vitsar och roliga historier. Det Àr en persons förmÄga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glÀdje och nöje möta vardagen. Om humor anvÀnds positivt kan den vara en stor tillgÄng för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, rÄder stor brist pÄ litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Svenska elevers lÀsförmÄga har försÀmrats sedan mitten pÄ 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och anvÀnda olika lÀsstrategier har minskat kraftigt och andelen elever som rÀknas som svaga lÀsare har ökat med fem procentenheter pÄ tre Är. I intervjuer sÀger nÄgra lÀrare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjÀlpa eleverna att utveckla dessa lÀsstrategier. En annan lÀrare sÀger att hon inte vill förstöra elevernas rena lÀsupplevelse genom att fÄ eleverna att samtala om de skönlitterÀra texter de lÀser. Samtidigt fÄr lÀrare mindre tid till lektionsplanering och Àven detta sÀger lÀrarna pÄverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet i grundskolans senare Är. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet kompletterar varandra vÀl. Resultaten visar ocksÄ att styrdokumenten i hög grad pÄverkar pedagogerna i deras dagliga arbete, nÀr det gÀller lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stÀmmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som bÄde statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, nÀr det gÀller krav pÄ mÄluppfyllelse..

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

I september 2007 reviderades kursplanen i Idrott och hÀlsa i momentet simning och uppnÄende mÄlet i simning i Ärskurs 5 blev förtydligat. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva vad lÀrare har för syn pÄ simundervisningen i skolan samt se om revideringen av kursplanen i momentet simning inneburit nÄgon förÀndring i simundervisningen. Jag har anvÀnt mig av intervjuer som metod dÀr tre intervjupersoner deltog. Studien grundar sig pÄ grundskolans tidigare Är och Àr utförd i en kommun i Norrbotten. Undersökningen visar att samtliga pedagoger som deltagit i undervisningen anser att simning Àr ett viktigt moment och en viktig kunskap som man har nytta av hela livet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

FrÄgorna jag stÀller i mitt forskningsarbete utgÄr frÄn pojkars bristande intresse för skönlitteraturlÀsning. Problemet har uppmÀrksammats sÄvÀl i massmedia som inom skolvÀrlden. Syftet med min uppsats Àr att undersöka varför fyra pojkar Àr ointresserade av att lÀsa skönlitteratur, vad de lÀser, nÀr de lÀser och var de lÀser. Arbetet innefattar Àven frÄgestÀllningen om de vet varför skönlitteraturlÀsning ingÄr i skolans uppgifter och vad som Àr positivt med lÀsningen. De didaktiska frÄgorna varför, var, nÀr och vad utgör en grund för min frÄgestÀllning.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra pojkar i grundskolans Är 8.

Barn la?r sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och fo?rsta?else skapas vid samtalande och lyssnande utifra?n det som la?sts eller skrivits. Litteratursamtal inneba?r samtal om sko?nlittera?ra texter, da?r eleverna genom arbetssa?ttet fa?r mo?jlighet att arbeta tillsammans och reflektera o?ver det la?sta.

Efter att ha lÀst kurser i didaktisk matematik har jag fÄtt ett ökat intresse för Àmnet och för hur lÀrarna arbetar med problemlösning i undervisningen. Under mina perioder av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag flera gÄnger upplevt att kunskaperna kring arbetet med problemlösning i matematikundervisningen varit bristfÀllig och att undervisningen dÀrför skulle kunna utvecklas. Flera undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom bland annat matematiken. Problemlösning Àr ett brett omrÄde att arbeta med och eleverna mÄste kunna mÄnga olika moment och strategier för att bemÀstra förmÄgan. Syftet med uppsatsen har pÄ grund av detta varit att ta reda pÄ hur lÀrare i en liten kommun i VÀstra Götaland definierar problemlösning i matematiken och vad detta kan innebÀra för elevernas undervisning och i lÀngden ocksÄ deras resultat.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Syftet med arbetet var att undersöka huruvida elevernas lĂ€sförstĂ„else i engelska förbĂ€ttrades genom att anvĂ€nda skönlitteratur. För att undersöka detta anvĂ€nde vi oss av kortare noveller och texter, som i majoritet lĂ€stes i lĂ€xa, övningshĂ€ften, samtal och diskussioner med eleverna, antingen enskilt eller i helklass. ÖvningshĂ€ftena var till för att överskĂ„dligt kunna se om förbĂ€ttringar skedde hos eleverna i frĂ„ga om lĂ€sförstĂ„elsen och dĂ€rmed Ă€ven om deras analytiska förmĂ„ga förbĂ€ttrades. Dessa mĂ€tningar utfördes regelbundet och med kortare texter under hela praktikperioden. Samtalen och diskussionerna anvĂ€nde vi oss av för att förvissa oss om ett eleverna aktivt deltog samt om eleverna förstod vad vi lĂ€ste och gjorde, men inte minst för att motivera eleverna för uppgifterna.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrandeprocessen med fokus pÄ motivationsarbetet i grundskolans tidigare Är kan se ut men ocksÄ försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lÀrande.Denna studie bygger pÄ en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat pÄ sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna frÄn pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev Àr en viktig del i att motivation ska uppstÄ och vÀxa fram.Resultatet av intervjuerna frÄn eleverna tyder pÄ att ett lÀrande som tar sin utgÄngspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..