Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare Ă„r. Är det en sjĂ€lvklarhet att arbetande lĂ€rare ute pĂ„ skolorna arbetar med konflikter pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg anvĂ€nder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstĂ„r? Vad tycker eleverna om lĂ€rarnas sĂ€tt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lĂ€rare? Dessa var frĂ„gor som vi stĂ€llde oss och gjorde dĂ€rmed studier ute pĂ„ tvĂ„ grundskolor för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor..

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angÄende styrd lek i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av pedagogers förestÀllningar om styrd lek, samt för att fÄ en beskrivning av hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten, anvÀndes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare Är. Dessa pedagoger var slumpmÀssigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig Ät. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn pÄ styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Uppsatsen problematiserar Àmnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska Àmnena i grundskolans tidigare Är. VÄra frÄgestÀllningar berör, om och hur de estetiska uttrycken anvÀnds i undervisningen av teoretiska Àmnen samt vilket utrymme de fÄr och vad detta beror pÄ. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Är (förskoleklass ? Äk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur skolÀmnet samhÀllskunskap fungerar i grundskolans tidigare Är. VÄrt huvudÀmne samhÀllsvetenskap och lÀrande har bitvis kÀnts spretigt och inte alltid applicerbart pÄ de yngsta eleverna. Undersökningen bygger pÄ observationer, enkÀter, intervjuer samt bakgrundsforskning med hÀnvisning till den förÀndrade lÀrarutbildningen. Den slutsats vi nÄtt fram till Àr att vi Àr mer Àn tillrÀckligt utrustade för att möta den pedagogiska verklighet som finns i de olika skolverksamheterna. Vi har Àven fÄtt en mer nyanserad bild av framarbetandet av den nya och faktiskt unika lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsÀttningar gÀllande informations- och kommunikationsteknik (hÀdanefter benÀmnt IKT) i grundskolans tidigare Är.    Nedan frÄgestÀllningar har anvÀnds för att ge lÀsaren en bra grund till Àmnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsÀttningar pÄ de tillfrÄgade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjÀlp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrÄgade pedagogerna som undervisar med hjÀlp av IKT?Hur arbetar de tillfrÄgade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrÄgade pedagogerna i grundskolans tidigare Är för attityd till IKT?     I den hÀr studien anvÀndes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare Är intervjuades, med tidigare Är menas frÄn förskoleklass till Ärskurs 6. Utvalda delar frÄn intervjuerna Àr transkriberade. I analysen presenteras teman utifrÄn den kartlÀggning som gjorts av intervjuerna, med hÀnsyn till frÄgestÀllningarna i denna empiri.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

Syftet med examensarbetet Àr att se om eleverna nÀr de slutar Är 6 har de kunskaper i geometri som de förvÀntas ha nÀr de börjar Är 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har anvÀnt i grundskolans tidigare Är. Mina frÄgestÀllningar förvÀntas ge svar pÄ vad eleverna kan, vad lÀrarna anser att eleverna kan, vad lÀrarna förvÀntar sig att eleverna ska kunna nÀr de börjar Är 7 och hur lÀrarna i de tidigare skolÄren har arbetat med matematikFör att ta reda pÄ svaren höll jag intervjuer med matematiklÀrarna pÄ skolan som har grundskolans senare Är, ett diagnostiskt test med alla elever i Är 7 och korta intervjuer med lÀrarna som eleverna hade i grundskolans tidigare Är. Dessutom studerades bÄde nationella och lokala styrdokument för att ta reda pÄ om lÀrarnas förvÀntningar stÀmmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det Àr inget omrÄde inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns nÄgra som eleverna kan relativt bra, namnet pÄ de enkla geometriska figurerna, mÀta strÀckor och att uppskatta lÀngder och areor. LÀrarnas förvÀntningar av vad eleverna bör kunna stÀmmer relativt bra överens med vad styrdokumenten sÀger att de ska kunna men vad eleverna kan Àr lÀrarna inte överens om.En skola i undersökningen utmÀrker sig genom att resultatet frÄn denna skola ligger mycket högre Àn för de andra skolorna.

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Syftet med denna undersökning Ă€r att försöka belysa begreppet estetiska lĂ€rprocesser och ta reda pĂ„ hur bekant verksamma lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r Ă€r med detta begrepp. Undersökningen strĂ€var ocksĂ„ efter att fĂ„ syn pĂ„ om estetiska lĂ€roprocesser Ă€r synlig i klassrummen. Litteratur som jag anvĂ€nt mig av behandlar tidigare forskning kring Ă€mnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har sĂ„ mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska lĂ€roprocesser. Även om viljan finns dĂ€r sĂ„ saknas modet att gĂ„ utanför det traditionella och kunskapen som krĂ€vs.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

VÄrt arbete bestÄr av en empirisk undersökning dÀr vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lÀrare i grundskolans tidigare Är tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsÀtter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla pÄ geografiÀmnets bredd och möjligheter. GeografiÀmnet har en sÀrstÀllning dÄ det Àr tvÀrvetenskapligt och stÄr med ett ben i samhÀllsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fÄtt diskuteras ocksÄ utifrÄn en sociokulturell kunskapssyn.