Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Att arbeta som sjuksköterska innebär bland annat att ha en ledarskapsroll, oavsett nivå i organisationen. Det finns många faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskapsroll. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar. I resultatet framkom faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskap; sjuksköterskans personliga egenskaper, kommunikation och samarbete, delegering, tid och utbildning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kompetenser lärare anser känneteckna framgångsrikt ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lärande. För att uppnå syftet söker studien svar på hur män och kvinnor som lärare ser på framgångsrikt ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger några likheter och skillnader i deras syn på framgångsrikt ledarskap. Studien baseras på intervjuer med sex lärare, tre män och tre kvinnor, som är verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lärarna anser känneteckna ett framgångsrikt ledarskap är lyhördhet, flexibilitet och anpassning.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen åtskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta är ej heller av avgörande betydelse, så länge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Det här arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet..

Uppsatsen tar upp huruvida det är hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritära eller om det finns en annan förklaring..

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt.

Syftet med studien är att utröna vilka konsekvenser det får för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara på hur personalansvar påverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna är uppbyggd på. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare påverkar matrisorganisationer.För att analysera det empiriska materialet användes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet.Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med både medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehållsanalys.För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebära en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av män. En anledning till att kvinnor är en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi ämnar undersöka i denna artikel är vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkätfrågor har vi fastställt vilka egenskaper som generellt appliceras på kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om både de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig åt.

Min forskning tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhällen och att det har funnits genom alla tider. Från de mest uråldriga stammarna till dagens moderna samhälle. Problemformulering På vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde på att ämnet var intressant när det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. Några av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen är ett Engagerat ledarskap och att skapa förutsättningar för delaktighet.

Vi har studerat hur ledarskapet och arbetsmiljöarbetet hos ett företag ska se ut för att på bästa möjliga sätt skapa förutsättningar för att medarbetarna ska vara friska och trivas på arbetsplatsen. Utifrån vår teoretiska ram och genom en kvalitativ undersökning av Sparbanken Finns ledarskap och arbetsmiljöarbete, har vi kommit fram till en rad nyckelfaktorer som är av stor vikt för att ledarskapet skall anses hälsofrämjande. Avslutningsvis diskuterar vi hur det hälsofrämjande ledarskapet kan komma att förändras beroende på företagets organisation, verksamhet, historia, lönsamhet och makroekonomiska faktorer..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att belysa hur arbetsplatser kan påverka personalens frisknärvaro genom mätning och uppföljning av denna samt av hälsofrämjande insatser.Vilka effekter kan mätningar av närvaro, resultaten av mätningarna samt interventioner/insatser ge?Vilka tänkbara faktorer kan påverka frisktalen vid en arbetsplats?Hur kan man förstå kopplingen mellan frisktal och ekonomisk lönsamhet?  MetodEn kvalitativ ansats valdes med tanke på uppsatsens undersökande innehåll och karaktär. Studien bygger på en litteraturgenomgång inom för uppsatsen relevanta områden och en undersökning av ett industriföretag.ResultatAktuell litteratur och forskning visar på det positiva sambandet mellan medveten mätning, analys och uppföljning, hälsofrämjande arbetsklimat och ökande frisktal samt ekonomisk lönsamhet och stigande produktivitet. Det undersökta företaget arbetar aktivt på detta sätt och har ökat frisknärvaron vilket har resulterat i stora besparingar och välmående och motiverad personal. Ledarskapet, integrationen av hälsofrågor inom samtliga delar av organisationens arbete samt människosynen och kulturen gör det undersökta företaget till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats - ett företag i tiden.SlutsatsResultatet av den här studien pekar på att mätningar, uppföljningar och insatser kan göra positiv skillnad för ett företags frisktal.