Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: ”Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?”, ”Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?”, ”Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?” Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, årsredovisningar, artiklar samt litteratur inom området använts.

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt då konkurrensen inom olika branscher ständigt ökar. Då det finns en strävan för företag att behålla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvägagångssätt för ett företag att använda sig utav för att uppnå lojalitet bland konsumenter, frågan är dock vad och vilka metoder som kan tänkas bidra till lojalitet. Beroende på vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut då vikten av de olika stegen baseras på konsumenters Engagemang kring en produkt. Utifrån denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns några bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

Syftet med vår uppsats är att belysa de möjligheter och svårigheter som kommuner ser i samband med samverkan dem emellan vid utveckling av informationssystem. Behovet av samverkan mellan kommuner har blivit en nödvändighet för att 24-timmarsmyndigheten ska kunna realiseras, eftersom kommunernas informationssystem ofta finns utspridda över flera kommuner och myndigheter. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom tre kommuner samt Statskontoret och IT Norrbotten. Resultatet av intervjuerna visar på både likheter och olikheter mellan kommunerna avseende möjligheter och svårigheter med samverkan. En slutsats som dragits är att ett aktivt deltagande och Engagemang krävs för att samverkan ska lyckas.

Ett aktuellt exempel på en bransch i stort behov av förändring är fackförbunden, som kan liknas vid tjänsteföretag där service och utveckling blir allt viktigare för att attrahera medlemmar och skapa konkurrensfördelar.Att vara medlem i ett fackförbund har under en lång period varit en självklarhet för många förvärvsarbetare i Sverige. Men under senare tid har förutsättningarna för den fackliga verksamheten förändrats. Delvis beror det på att genomförd höjning av a-kassan, stor generationsväxling på arbetsmarknaden, nya branscher och anställningsformer förändrar intresset för anställda att ansluta sig till fackliga organisationer. Detta samtidigt som allt fler ifrågasätter nyttan av medlemskapet. För att kunna behålla styrkan som förhandlingspart och opinionsbildare behöver fackförbunden attrahera nya medlemmar.Detta är en fallstudie av fackförbundet Unionens pågående förändringsarbete med syfte att identifiera interna förutsättningar för nyskapande av mervärdet.

Hållbar turism anses främst vara småskalig och naturnära och ses gärna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet på turism anses också den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön på platsen varför det påstås att den lokala synen på kvalitet förstärker den hållbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbättrat arbete med hållbar turism bland annat genom dess fokusering på processer, Engagemang, allas delaktighet och ständiga förbättringar..

En avgörande och viktig faktor till hur lärare genomför och planerar sin undervisning är lärares motivation. Faktorer som har inverkan på motivationen är bland annat arbetssituation, kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utsträckning lärare själva kan påverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lärares syn på den egna motivationen och dess påverkan på undervisningen. Detta har gjorts utifrån socialpsykologisk grund med inriktning på kognitiv teori. Metoden som användes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lärare.

Problem: Den svenska sjukvården granskas allt oftare och resultaten pekar ofta på samma sak, resurserna används inte särskilt väl och kunskapen om hur de används saknas. Det finns i ett tilltagande behov av att ändra och förnya arbetssätt samt ta reda på vad patienten verkligen vill, för att utnyttja resurserna som finns på ett bättre sätt samt skapa förutsättningar för att förbättra kvaliteten. Sjukvården står därmed inför nya utmaningar. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om implementering av lean i svensk sjukvård utifrån ett tjänsteperspektiv Frågeställning: Hur fungerar implementeringen av lean i sjukvården och vad är avgörande för att kvalitetsfilosofin ska få fäste i organisationen? Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ fallstudie på Universitetssjukhuset i Lund där vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personal på olika nivåer, utfört en observation och lyssnat till två föreläsningar.

Övervikten bland barn och ungdomar ökar i samhället och är idag uppe i 15-20 procent. Ut-veckling har lett till att man på internationell, nationell och regional nivå har utformat folk-hälsomål som man hoppas ska kunna bromsa detta. Enligt dessa mål är skolan en viktig arena där man måste arbeta hälsofrämjande. Även skolans styrdokument, genom läroplan och skol-plan, innehåller mål för hälsoarbetet. Rektorer står som ansvariga för skolans verksamhet, bland annat med uppgiften att utarbeta arbetsplaner för hur man på skolan ska nå de uppsatta målen.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare funderar kring och arbetar med genus samt se hur detta återspeglas i den litteratur de erbjuder eleverna. Vi intervjuade sju förskollärare och som komplement gjordes en inventering av avdelningarnas barnböcker. Vi kom fram till att det, i likhet med vad tidigare forskning säger, varierar stort mellan lärarnas Engagemang i frågan och att det inte finns någon tydlig koppling mellan deras tankar kring genus och deras val av böcker. Bara i ett fall syntes en tydlig koppling mellan en medveten genuspedaogik och bokbeståndet..

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, Engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och Engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden.

Emhart Glass är världens främsta tillverkare av processutrustning för tillverkning av glasflaskor, glasburkar mm. Emhart Glass innefattar Emhart Glass Sweden AB som är koncernens producent av tekniskt och kvalitativt ledande glasformningsmaskiner, utrustning för ombyggnationer samt reservdelar. Emhart Glass Sweden AB är uppdelade i två enheter, en i Örebro och en i Sundsvall. Detta examensarbete är utfört under hösten 2005 på Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall. Det finns en allt tydligare insikt om att möjligheterna att nå hög kvalitet är kopplade till den arbetsmiljö och de möjligheter till arbetsutveckling som företaget kan erbjuda.

Emhart Glass är världens främsta tillverkare av processutrustning för tillverkning av glasflaskor, glasburkar mm. Emhart Glass innefattar Emhart Glass Sweden AB som är koncernens producent av tekniskt och kvalitativt ledande glasformningsmaskiner, utrustning för ombyggnationer samt reservdelar. Emhart Glass Sweden AB är uppdelade i två enheter, en i Örebro och en i Sundsvall. Detta examensarbete är utfört under hösten 2005 på Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall. Det finns en allt tydligare insikt om att möjligheterna att nå hög kvalitet är kopplade till den arbetsmiljö och de möjligheter till arbetsutveckling som företaget kan erbjuda. Motivation, delaktighet och Engagemang är tre begrepp som står nära sammankopplade såväl med varandra som med kvalitet och tillfredställelse hos kund och medarbetare.

Uppsatsen hade som syfte att undersöka hur fysisk aktivitet med hjälp av olika arbetssätt går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen i år 6. I studien har vi använt oss av observationer, en kvalitativ metod. Undersökningen bestod av 16 elever i år 6, varav 6 pojkar och 10 flickor. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen om förutsättningar finns. Det krävs både tid, planering och Engagemang hos lärarna för att kunna använda sig av detta arbetssätt..

Syftet med vår studie är att genom ett kulturperspektiv få en förståelse för vad som kan påverka anställdas syn på begreppen ledarskap och Engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats är en uppföljning av en tidigare enkätstudie som genomförts i den studerade organisationen. Då vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, där människan i sitt arbetsutövande förväntas uppträda som maskinens förlängda arm,söker vi också förstå hur detta kan påverka de nämnda begreppen. Vi utgår ifrån kultur som en social konstruktion, det vill säga det är människorna i organisationen som skapar, vidmakthåller och återskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp människor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Grundtanken till denna uppsats bygger på min erfarenhet av två motsatta föreställningar i det svenska samhället. Dels en generell bild av individen som självskapande, fri och subjektiv. En föreställning som, tillsammans med medvetenheten att vår livsstil och vårt samhälles välstånd är på bekostnad av ohållbarhet och orättvisa i världen, också medför ett krav på individens Engagemang och ansvarstagande. För den självskapande, fria individen är den egna handlingen vital i skapandet av personlig identitet, då den förväntas vara ett resultat av den fria viljan. Jämsides, i samma individs självbild, uppfattar jag ett motsatt antagande att individens handling nästan är betydelselös satt i förhållande till vad som behövs förändras för att uppnå större global hållbarhet och rättvisa.