Ett hjÀlpmedel för företag som Àr under mycket diskussion just nu Àr sÄ kallade "Web 2.0"-verktyg. Det Àr en teknologi som har sina rötter i sociala medier som exempelvis Wikis och bloggar. Tetra Pak Àr ett stort svenskt företag som Àr under inledningsfasen av sin implementering av teknologin. Tack vare information som givits frÄn anstÀllda pÄ Tetra Pak gavs deras bild av Web 2.0 och hur deras strategier för implementeringen sÄg ut. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vilka de viktigaste faktorerna Àr som stora företag behöver vid implementeringen av Web 2.0 för att personalen skall anamma teknologin.Nyttan och problemen med Web 2.0 Àr mÄnga men grundar sig i hanteringen av kunskap inom en organisation.

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka organisationsförÀndringen ?Skalbarhet och specialisering? som Àgde rum inom IT-konsultföretaget HiQ Stockholm AB, under perioden 2005 till 2007. Det som intresserade oss Àr hur HiQŽs ledning planerade och genomförde organisationsförÀndringen samt medarbetarnas upplevelser kring arbetsprocessen. Studiens problemformulering lyder, hur kan en organisationsförÀndringsprocess skildras i ett IT-konsultföretag? HiQŽs organisationsförÀndring bestod i att införa en till hierarkisk nivÄ, i avsikt att göra organisationen mer lÀtthanterlig för ledningen, men Àven för att skapa en mer specialiserad verksamhet.

Lantbruks- och livsmedelsbranschen Àr branscher dÀr marknaden stÀndigt förÀndras, vilket krÀver flexibilitet och effektivitet hos berörda företag. LantmÀnnen Àr en kooperativ förening, som försöker möta dessa marknadsförhÄllanden genom att bli lönsammare, effektivare och större. DÄ en kooperativ förening Àgs av dess medlemmar, som har en röst vardera, kan en vÀxande organisation medföra svÄrigheter för medlemmarna att sÀtta sig in i verksamheten och pÄverka organisationen. Stora komplexa organisationer kan medföra att kontakten mellan medlemmar och ledning försÀmras samt att medlemmarna tappar förtroendet för ledningen. LantmÀnnen har upplevt att detta problem har drabbat Àven dem, dÄ ett missnöje bland medlemmarna uppstÄtt samt fÄ vÀljer att medverka vid diverse medlemsaktiviteter.

Verksamhetsprocesserna Àr de vÀrdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjÀrta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att lÄta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden lÄta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstÄ, kostnader kommer att minska och högre kvalitet pÄ leveranser kommer att uppstÄ. Men för att lyckas med detta sÄ gÀller det att begrÀnsa alla problem och utmaningar som kan uppstÄ. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer sÄsom olika belöningssystem osv, utanför spelvÀrlden sÄ uppnÄs ett högre engagemang och motivation hos de som anvÀnder sig av dessa spelmekanismer.Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnÄ genom anvÀndningen av modeller/metoder som stöd för POVU.

De flesta företag har visioner. En visions syfte Àr att fungera som en kompass som vÀgleder individer och grupper sÄ att de lÀttare kan fokusera pÄ företagens mÄl. Visioner har en förmÄga att inge hopp om en bÀttre framtid, en framtid som Àr tillrÀckligt attraktiv att den anses vara vÀrd hÄrt arbete för att en dag nÄ dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att pÄminna om vad som Àr viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nÀstan alla anstÀllda vid företag har svÄrt att förstÄ eller Àr helt omedvetna om företagets vision.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagÄngsvÀljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhÀllsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Den metod som anvÀnds Àr en kvantitativ och kvalitativ text- och lÀroboksanalys med ett lÀroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestÀmmandelagen, MBL, i lÀroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel. Det resultat som framkom Àr att MBL behandlas mycket olika. Olika synsÀtt pÄ undervisnings syfte (konceptioner) framtrÀder. TvÄ lÀromedel (bÄda utgivna 1993) problematiserar frÄgan och redovisar motsÀttningar gÀllande MBL, en med ett samhÀllsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen i tjÀnsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kÀrnvÀrden, vision och företagskultur med hela organisationen.Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas dÀrför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter pÄ fyra olika fastighetsmÀklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration frÄn A well grounded theory.Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det frÀmst handlar om att fÄ alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det anvÀnder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, sÄ som förelÀsningar och tÀvlingar. Viktigt Àr ocksÄ att ledningen upptrÀder föredömligt och att budskapen i varumÀrket genomsyras i alla företagets aktiviteter.Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslÄr att framtida studier kan riktas mot tjÀnsteföretags uppföljning av dess interna varumÀrkesarbete.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur möbelföretaget Norrgavel arbetar för att utveckla och integrera sitt mÀrkes budskap i organisationen. Vi vill fÄ insikt i vilka processer som föregÄr en trovÀrdig löftesintegrering samt se hur dessa pÄverkar medarbetaren i interaktionen med mÀrket. DÄ vi uppfattar att det Àr mÀnniskan och dennes inneboende tolkningar som Àr viktiga i sammanhanget har vi ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. VÄr studie Àr induktiv dÄ vi studerar ett fenomen som inte finns tydligt beskrivet i den vetenskapliga litteraturen. Studien har fallstudiedesign dÀr momenten dokumentanalys, direktobservation samt intervjuer ingÄr.

FrÄgestÀllning: Vilken uppfattning har bankanstÀllda om begreppet whistleblowing och begreppets anvÀndning som metod för internrapportering?Hur tror bankanstÀllda att deras arbetssituation kommer att pÄverkas av anvÀndandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelsen för anstÀlldas uppfattning om begreppet whistleblowing och anvÀndandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anstÀllda pÄ tre olika banker. Resultatet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska anvÀnda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte nÄgot om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De sÀger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera sjÀlva om det var möjligt.

I dagens hÄrda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig pÄ sina kÀrnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant Àr att relativt lite uppmÀrksamhet har Àgnats Ät relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar frÀmst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har dÀrför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever nÀr de styr sina outsourcade funktioner.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. KÀnnetecknande för alla Àr att de har ett annat mÄl Àn att tjÀna in vinst till Àgare. Vinstmotiv mÄste ÀndÄ finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hÄrda? och ?mjuka? styrsystem.

MÄlet med uppsatsen Àr att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning harpÄverkats av övergÄngen frÄn en funktionsorienterad organisation till ett processinriktatarbetssÀtt. Har den omorganisation som genomförts av Högkvarteret och de förÀndringar somskett i ledningsstrukturen bidragit till att organisationen pÄ ett bÀttre sÀtt Àn tidigare hanterarpersonalförsörjningsproblematiken?Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion runt begreppet organisationsutveckling och deutmaningar som följer nÀr detta skall genomföras. Teorin byggs sedan pÄ med den utvecklingsom Ron Ashkenas bok Den grÀnslösa organisationen föresprÄkar dÄ organisationer skalllÀmna sitt hierarkiska tillstÄnd och övergÄ till det mer processbaserade arbetssÀttet.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare som pÄ olika sÀtt Àrinvolverade i personalförsörjningsprocessen. Det Àr deras erfarenheter som utgör primÀrdataför analysen.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: LÀrarnas kompetens, engagemang, förvÀntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. PÄ samma sÀtt spelar rektorn en viktig roll för hur framgÄngsrikt lÀrarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). AlltsÄ den som leder spelar en viktig roll för hur vÀl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmÄga att kritiskt och sjÀlvstÀndigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svÄrigheter i olika lÀrmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmÄga att analysera svÄrigheter pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfÀllig kunskap om kommunal mÄlstyrning bland lÀrare (Henningsson-Yousif, 2003), varpÄ det finns ett allmÀnintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gÄ till. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna fallbeskrivning Àr att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.