En hÄrdnande marknad och ökad konkurrens har lett till mÄnga omfattande organisationsförÀndringar. Privatisering av det statliga Àr en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anstÀllda, motiverade en studie angÄende sjukvÄrdsanstÀlldas utbrÀndhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jÀmfördes med landstingsstyrda SödertÀlje sjukhus. S:t Göran sÄgs som ett typexempel pÄ den förÀndrade "nya organisationen", frÀmst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med privatiseringen börjat anvÀndas.

Denna uppsats syftar till att undersöka lÀrares, elevers och förÀldrars uppfattningar om vilken betydelse förÀldrars engagemang har betrÀffande elevens skolsituation. Vi anser Àmnet högst relevant inför vÄr kommande profession dÄ lÀraren förvÀntas samverka med förÀldrarna. Vi har inledande i undersökningen anvÀnt oss av kvantitativa enkÀter med elever samt förÀldrar frÄn fyra olika klasser. Vidare har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jÀmnt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrÄn tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrares, elevers samt förÀldrars uppfattningar kring förÀldrars engagemang samt dess betydelse betrÀffande elevens skolsituation. VÄr undersökning visar att lÀrare, elever och förÀldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. LÀrarna i vÄr studie Àr övertygade om att förÀldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation.

Syftet med studien Àr att förstÄ hur den utvalda organisationen arbetar mÄngfaldsfrÀmjande vid rekrytering och tar tillvara pÄ de egenskaper mÄngfalden bidrar till. Studien baseras pÄ en empirisk undersökning dÀr en kvalitativ metod i form av informantintervjuer i kombination med en dokumentstudie ligger till grund. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien baseras kring tvÄ stora huvudomrÄden för studien: rekrytering och mÄngfald. DÀr författarna Lindelöw (2008) och FÀgerlinds (2012) tankar och teorier till största del har anvÀnts i bakgrunden och resonemangen. Studien visar att organisationen har verktyg och metoder för att frÀmja mÄngfald i organisationen vid rekrytering, men att cheferna har kommit olika lÄngt i sina verksamheter med mÄngfalden.

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren pÄverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behÄlla nyckelkompetens inom organisationen. Metod: Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget GÀvleborg. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts och stÀllts mot olika sekundÀra informationskÀllor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillÀmplig litteratur för att dÀrefter utmynna i vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Verksamheten Àr idag allt för fokuserad pÄ mÀtning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken pÄverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsÀtt och omhÀndertagande av kompetensförsörjningen i allmÀnhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tÀnkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lÀgger stort fokus och ansvar pÄ "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den.

Spelbaserat lÀrande vill dra nytta av de egenskaper som gör att miljoner mÀnniskor lÀgger tid, engagemang och pengar pÄ datorspel. Studier visar att spelbaserat lÀrande har förutsÀttningar att bÄde motivera studenter och förstÀrka lÀrandet, ÀndÄ rapporteras frÄn vissa kÀllor att anvÀndandet inte Àr sÄ utbrett i undervisning som datorspelande Àr i samhÀllet.En förutsÀttning för spelbaserat lÀrandes framgÄng anges vara utvÀrderingsmöjligheterna av dessa, vilket beskrivs som ett forskningsbehov.I denna litteraturstudie undersöks hur motivation och engagemang kan utvÀrderas i spelbaserat lÀrande med hjÀlp av loggbaserad data om anvÀndarens interaktioner i spelet. Resultatet visar att loggbaserade mÀtningar av motivation görs, men Àr svÄra att matcha mot de motivationsmodeller som förekommer. En antydan frÄn speciellt en studie Àr att mer sociala miljöer och interaktioner skulle kunna öppna upp för en bredare och mer anvÀndbar analys i en framtid..

MÀnniskors motivation till en högre prestation Àr ett problemomrÄde för mÄnga organisationer. Traditionellt har detta problem angripits genom att man sökt finna motiven och behoven hos de anstÀllda samt relatera dessa till de motiv och belöningar som organisationen erbjuder. Allteftersom undersökningarna har ökats har det för en del forskare blivit uppenbart att problemet Àr mer komplicerat och bÀttre kan förstÄs med begreppet ?psykologiskt kontrakt?, som godkÀnts av bÄde individen och organisationen. Begreppet psykologiskt kontrakt innebÀr att individen har en mÀngd förvÀntningar pÄ organisationen, och att organisationen har en mÀngd förvÀntningar pÄ individen.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man kan skapa engagemang i dagens religionsundervisning. Jag vill med denna studie undersöka hur lÀrare arbetar för att intressera elever och hur man engagera dem. Sedan vill jag Àven fÄ en inblick i hur elever uppfattar religionsundervisningen och hur de tycker att en intressevÀckande lektion eller upplÀgg för religionsundervisningen ser ut. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts med en högstadielÀrare och tvÄ högstadieelever samt en gymnasieelev. Resultatet visar att religionsÀmnet till viss del fortfarande i hög grad förknippas med tro utifrÄn informanterna, vilket försvÄrar arbetet för lÀrare, eftersom elever inte ser nÄgot syfte eller mening med religionskunskap.

Studiens övergripande syfte var att undersöka nÄgra chefers attityder till en personalsatsning Àmnad för att uppnÄ bÀttre arbetsklimat och hÀlsa i en organisation, vidare var syftet att med utgÄngspunkt ur dessa chefers attityder till personalsatsningen undersöka möjligheter till hur personalsatsningen och dess verksamhet skulle kunna fÄ ett starkare genomslag i den aktuella organisationen. Studien presenterar inledningsvis en forskningsöversikt över de delar som verksamheten skulle kunna beskrivas utifrÄn, dÀr behandlas begreppen fritid, gemenskap, hÀlsofrÀmjande, engagemang, ledarens roll som förebild och normbildare i företaget liksom det för studien centrala begreppet attityder. Studien Àr en fallstudie i ett av Nordens ledande företag inom bygg och anlÀggning dÀr kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta chefer inom det aktuella företaget för att samla in det empiriska materialet. Resultatet visade att de intervjuade chefernas syn pÄ personalsatsningen och dess verksamhet Àr positiv, dock skiljer sig deras syn pÄ och deras faktiska engagemang i verksamheten och dess aktiviteter Ät. Resultatet presenteras i form av fyra övergripande omrÄden: perspektiv pÄ personalsatsningen, engagemang och delaktighet, framtidsmöjligheter och attityder till verksamheten.

I denna studie har det studerats hur mellanchefer socialiserats in i organisationen. I studien har 11 mellanchefer blivit intervjuade för att se om det fanns nÄgon skillnad beroende pÄ organisation som denne befann sig i. Det vi har kunnat se Àr att socialisering in i organisationen i flera fall har varit bristfÀllig. Vilket Àr nÄgot som vi har reflekterat över. Eftersom att innan vi gick ut och samlade in empirin hade lÀst in oss pÄ teorin som poÀngterade vikten av en bra socialiseringsprocess för de nyanstÀllda.NÀr man kommer till en organisation som mellanchef Àr det vÀldigt viktigt att man blir bra bemött och bra omhÀndertagen.

AnstÀllda med starkt organisationsengagemang presterar bÀttre och stannar lÀngre inom sin organisation. Syftet med föreliggande studie var att studera organisationsengagemang och dess samband med relation till nÀrmaste chef (LMX), innehavande av chefskap samt kontakt med nÀrmaste chef. En webbenkÀt besvarades av 224 medarbetare pÄ ett svenskt telecomföretag. Resultatet visade ett positivt samband mellan organisationsengagemang och LMX. Villighet att bidra utöver kraven för sin chefs skull predicerade nivÄn av organisationsengagemang till störst del.

Fysisk aktivitet Àr nÄgot som skulle kunna motverka det vÀxande problemet med övervikt och kroniska sjukdomar. Tidigare forskning har visat att sjÀlvförtroende, planering, och tidigare aktivitetshistoria kan predicera trÀningsbeteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka om faktorerna engagemang och framsteg pÄverkar frekvensen av regelbundet trÀningsbeteende och om Älder och kön pÄverkar en eventuell effekt. Dessa begrepp har tidigare aldrig applicerats pÄ trÀningsbeteende liksom stickprovet hade stor Äldersvarians till skillnad frÄn tidigare studier inom Àmnet. En enkÀtundersökning gjordes pÄ tvÄ gym i Stockholm med 80 deltagare.

 Trender i samhÀllet har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet dÀr engagemang, delaktighet och medarbetarnas pÄverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fÄtt ett mindre fokus. Studiens syfte har dÀrmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrÄn ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, dÀr Ätta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr resultatet visade pÄ tre huvudteman: Synen pÄ medarbetarskap, organisationens pÄverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap Àr svÄrdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Bakgrund: MÄnga organisationer stÄr idag inför en allt hÄrdare konkurrens, vilket stÀller ökade krav pÄ stÀndig utveckling och förnyelse. För att uppnÄ detta krÀvs en ökad kundorientering samt att bÀttre kunna ta tillvara pÄ medarbetarnas potential. Ett sÀtt att möta dessa ökade krav har varit att börja fundera pÄ att förÀndra arbetsorganisationen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera Vildmarkshotellets konferensprocess samt ge förslag pÄ hur denna kan förbÀttras. Genomförande: Studien började med en diskussion kring uppdraget. DÀrefter pÄbörjade vi en litteraturstudie som lÄg till grund för det empiriska material som samlats in via intervjuer med hotellets ledningsgrupp, avdelningschefer samt vissa medarbetare.Rekommendationer: De brister som i dagslÀget finns inom Vildmarkshotellets konferensprocess kan frÀmst hÀrledas frÄn dagens funktionella organisationsstruktur och det Àr tre övergripande aspekter som Vildmarkshotellet skall fokusera pÄ.

Bakgrund: AnstÀllda och dess kompetens genererar betydande vÀrden Ät företag. I strÀvan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anstÀlldas vilja att sjÀlva lÀra sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som Àr benÀgna att anstrÀnga sig"lite extra"i sitt arbete underlÀttar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ÀmnesomrÄdet engagemang. Syfte: Att identifiera vad som pÄverkar kollektivanstÀlldas engagemang samt att ge företagsledningen vÀgledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande ÄtgÀrder. Genomförande: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie bland kollektivanstÀllda pÄ vÄrt fallföretag, vilket Àr verksamt inom metallvaruindustrin.

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. UtifrÄn en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom Àmnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter frÄn tre konsultföretag med uppdrag inom nÀringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som vÀxte fram genom analys och tolkning. De framgÄngsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang Àr förstÄelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.