Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och Àr inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmÄgan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket Àr viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

SammanfattningEtt affÀrssystem kan ses som ett standardiserat, verksamhetsöverskridande systemstöd. Införandet av affÀrssystem har stora inverkningar pÄ organisationen och Àr komplext, resurs- och tidskrÀvande. Det Àr mÄnga faktorer att ta hÀnsyn till, vilket resulterar i att flera systeminföranden misslyckas. Kontentan av ett misslyckande kan innebÀra stora förluster för organisationen och i vÀrsta fall leda till konkurs. Uppsatsens syfte har varit att rekonstruera framgÄngsfaktorer med processkartlÀggning vid ett systeminförande. Den har en kvalitativ ansats som Àr baserad pÄ intervjuer med personer i tre olika yrkesroller.

Den hÀr uppsatsen kommer undersöka huruvida det finns prioriteringar som inte överensstÀmmer med styrdokument, politiska stÀllningstaganden eller uttalade mÄl för verksamheten i statligt styrda Vattenfall. Detta kommer genomföras med hjÀlp av Foucaults diskursanalytiska ramverk som genom en kvalitativ analys ser nÀrmare pÄ hur det offentliga bolagets organisation kan pÄverkas av de överliggande politiska diskurserna gÀllande miljö och ekonomi. Detta för att se hur dessa övergripande mÄl utvecklar sig i organisationen och huruvida organisationens inriktning stÀmmer överens med aktuell politik.Analysen kommer i sin tur visa pÄ att otydligheter de övergripande diskurserna emellan kan bidra till motsÀgelsefulla och inkonsistenta prioriteringar inom organisationen, dÀr tolkningsfrihet leder till att ekonomiska faktorer prioriteras framför miljönytta..

PÄ senare tid har intresset för sjukfrÄnvaron och ohÀlsan i arbetslivet ökat. Anledningen till detta Àr en insikt om att sjukfrÄnvaron och ohÀlsan pÄ arbetsplatsen innebÀr stora pÄfrestningar för bÄde mÀnniskor, företag och samhÀlle. I ett försök att motverka den negativa hÀlsoutvecklingen i arbetslivet presenterade regeringen i budgetpropositionen för 2002 ett 11-punktsprogram för ökad hÀlsa i arbetslivet. En av dessa punkter var ett förslag om att införa ett obligatoriskt hÀlsobokslut i företag. I propositionen definieras hÀlsobokslut som en redovisning av de anstÀlldas hÀlsolÀge, och det kan sÀgas vara ett verktyg för att kartlÀgga, analysera och följa upp hÀlsolÀget i organisationen.

Syfte:Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur kulturstyrningen som resebolagen anvÀnder sig av under rekryteringsprocessen kan pÄverka reseledarens motivation till yrket, samt identifiering till organisationen.Metodik:I denna uppsats har en flerfallstudie anvÀnts som forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med respondenter som genomgÄtt en rekryteringsprocess för nÄgon av de bolag vi undersökt.Slutsats:Studiens resultat har visat hur kulturstyrning fungerar inom den branschs rekryteringsprocesser som studien undersökt. Kulturstyrning kan leda till stark organisationsidentitet vilket ocksÄ pÄverkar motivation till att prestera inom organisationen..

Införande av webbaserad sjÀlvbetjÀning i organisationer anses vara till nytta för bÄde organisationen och dess kunder. Genom att anvÀnda kanalen Internet Àr det möjligt att tillhandahÄlla den webbaserade sjÀlvbetjÀningen. Med denna undersökning har vi velat visa hur organisationer kan uppnÄ önskade effekter i anvÀndarnas arbetsuppgifter nÀr webbaserad sjÀlvbetjÀning införs och anvÀnds. Detta har vi gjort genom att ta reda pÄ vilka förvÀntningar organisationerna haft pÄ införandet samt att ta reda pÄ vilka förÀndringar som uppstÄtt efter införandet. För att ta reda pÄ förvÀntningar och förÀndringar som uppstÄtt vid införandet, har vi valt att undersöka organisationernas planering och pÄ vilket sÀtt tjÀnsten pÄverkat organisationens arbetssÀtt efter införandet.

Syftet med studien var att undersöka mentorskapets tre funktioner, karriÀrutveckling, social support och som förebild, pÄ en svensk revisionsbyrÄ, BDO AB. Detta gjordes genom en fallstudie dÀr BDO definierades som fall. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tvÄ mentorer och tre lÀrlingar frÄn organisationen. För djupare kunskap om BDO analyserades Àven interna och externa dokument frÄn organisationen. Tolkningen av empirin skedde genom en analysmodell som vÀxte fram med hjÀlp av tidigare forskning.Mentorskapets tre funktioner, karriÀrutveckling, social support och som förebild, pÄtrÀffades pÄ revisionsfirman.

En vÀl fungerande internrevision Àr ett mÄste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, Àr att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker Àr ytterst viktig för deras verksamhet och Àn mer intressant i samband med den rÄdande finanskrisen. Internrevisionens syfte Àr att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslÄ förÀndringar som kan förbÀttra organisationen.

Rapporten syftar till att ge svar pÄ hur trÀdgÄrdsparker i södra Sverige kan anvÀnda sig av upplevelsemarknadsföring för att kunden ska fÄ en positiv upplevelse av besöket. Resultatet utgÄr frÄn bÄde litteraturstudie och empirisk data frÄn intervjuer. För att ett företag ska kunna iscensÀtta upplevelser som vÀcker engagemang mÄste erbjudandet anpassas vÀl till mÄlgruppen. Deltagandet kan ske aktivt eller passivt och bör inkludera alla de fyra aspekterna underhÄllning, utbildning, estetik och eskapism för en positiv upplevelse samt att hÀndelsen har ett klimax.I dagens samhÀlle konsumerar vi inte bara för att tillfredsstÀlla vÄra grundlÀggande behov utan ocksÄ för att visa vÄr identitet. Vilka hÀndelser som vi vÀljer att engagera oss i illustrerar de vÀrden vi vill bli förknippade med.

Den svenska hÀlso- och sjukvÄrden har förÀndrats i takt med att vÀlfÀrdssamhÀllet har byggts ut sedan andra vÀrldskriget. Trender och modeller har pÄverkat styrning och organisering vilket har fÄtt konsekvenser för arbetets utformning för dem som Àr verksamma inom omrÄdet. Denna studie har, med hÀlso- och sjukvÄrdens förÀndring som bakgrund, undersökt hur personalfunktionens uppdrag förÀndrats i organisationen Landstinget i Uppsala lÀn under drygt trettio Är. Metoden har varit empirisk studie i form av intervjuer av individer som varit verksamma inom personalfunktionen i organisationen under en lÄng tid. Studien har lett fram till följande slutsatser:Personalfunktionen inom Landstinget i Uppsala lÀn har under drygt trettio Är gÄtt frÄn att vara administrativ till att vara en typ av expertfunktion.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur organisationen och kompetensutvecklingen samt handledningen har betydelse för yrkesrollen som bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen. För att besvara syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med fyra stycken bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i en mindre Norrlands kommun. Genom denna studie vill jag lyfta fram att bistÄndshandlÀggarnas kompetens och kompetensutveckling Àr viktiga förutsÀttningar för en god kvalitet i det sociala arbetet samt handledningens betydelse för bistÄndshandlÀggarna. Kvaliteten i handlÀggningarna ökar vid en specialicering.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Det blir alltmer vanligt fo?r fo?retag att erbjuda sina kunder support och hja?lp via en chatt. Chatt a?r en relativt ny kanal fo?r att hantera och erbjuda support till kunder. Ma?nga fo?retag va?ljer att anva?nda sig av en chatt, dock utan att ta?nka pa? de konsekvenser det medfo?r fo?r organisationen och de ansta?llda.

Bakgrund: MÄnga politiskt styrda organisationer stÄr inför stora och avgörande förÀndringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsÀttningar för att genomföra strategiska förÀndringar Àn privata. Vad innebÀr den politiska kontextens sÀregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrÄn FUM undersöka hur strategiskt förÀndringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.

Studien belyser handledning som ett verktyg för att skapa ett lÀrande bÄde för den individuella ledaren och organisationen som helhet. Ledarrollen i gymnasieskolan gavs ett speciellt fokus. Genom reflekterande samtal med sex personer verksamma som handledare, var syftet att fÄ en fördjupad förstÄelse av vad det Àr för ett lÀrande som Àger rum i handledningssituationen och vilka förutsÀttningar som gynnar lÀrandet. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen handlade om hur intervjupersonerna ser pÄ kopplingen mellan det individuella lÀrandet hos ledarna i handledning och ett lÀrande som pÄverkar hela organisationen. Teorier frÄn olika Àmnesdiscipliner anvÀndes för att nÀrma sig handledning som fenomen och handledning diskuterades Àven i förhÄllande till coaching.