I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

In today?s society a large focus is put on energy systems and how our energy systems are built up. In order to make sure that we in the future still can enjoy the living standards that we are used to today, Sweden and EU have made a number of decisions on making our energy system more energy efficient and consequently reduce the usage of energy resources. By 2020 the European Union should have reduced its energy consumption by 20 % compared to 1990?s level, and by 2050, 50%.

I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförĂ€ndring Ă€r i full gĂ„ng har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsĂ€gare Ă€r det en möjlighet att bevisa för sina hyresgĂ€ster och köpare att byggnaden Ă€r hĂ„llbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivĂ„ av hĂ„llbarhet som bestĂ€ms utifrĂ„n standardiserade kriterier. FastighetsĂ€garen kan alltsĂ„ anvĂ€nda certifikatet i marknadsföringssyfte.Den hĂ€r studien undersökte om en byggnad som Ă€r byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. MĂ„let var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag.

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Examensarbetet som presenteras i denna rapport Àr utfört som ett samarbetsprojekt mellan SSAB Special Steels i Oxelösund, Swerea Mefos och LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet Àr den avslutande delen pÄ Civilingenjörsprogrammet HÄllbar Energiteknik med inriktning mot energieffektivisering och bioenergi.Arbetets mÄl var att bygga, demonstrera och testa en operatörsstyrningsmodell för koksverket i Oxelösund. Syftet med modellen var att kunna simulera olika driftsituationer och ta fram förslag pÄ driftparametrar som operatörer kan anvÀnda för att hantera den dagliga driften. Som stöd för operatörer utarbetades Àven en operatörsmanual till modellen.I inledningen av arbetet identifierades fyra huvudomrÄden som ansÄgs allra viktigast för SSAB och mest fokus lades pÄ dessa i byggandet av modellen. Dessa var koksningsprocessen, vÀrmeledning i ugnar, flödet av koksgas och masugnsgas till verket samt tillförsel av luft till förbrÀnningsprocessen.

Sweden is a country that has made some progress in developing energy efficient solutions. The problem in Sweden is that many houses and apartment buildings are old and have inefficient ventilation- and heating systems. This energy is lost when systems are inefficient, which then results in huge economic costs. Luckily, more and more people are becoming aware of this, which means that Sweden is on track to become even better within energy efficiency.Energy use for the housing- and service sector amounts to 166 TWh of total use at 616 TWh. Without distribution and conversion losses, these figures show that the housing- and service sector accounts for almost 40 % of the country's total energy consumption.

The heating of companies premises is today functional with electrical heating and heating offossil fuel. The energy cost for these kinds of heating in buildings has heavily increased duringthe last years and the influence on the environment has become more visual. This leads to thatenterprises today become more anxious to render energy more effective and find alternativesolutions to their ancient heating systems. This is something that Skandinaviska kraftprodukterAB in Halmstad has become aware of.The purpose with this examination is to find the most cost-efficient and environmental measuresfor the office and workshop premises of SKP AB. Where one of the bigger things is to find agood alternative for their current oil furnace, which was heating the workshop.

Vetlanda Energi och Teknik AB (Vetab) Àr ett aktiebolag som ligger i Vetlanda. Vetab har konstaterat förluster i sitt fjÀrrvÀrmesystem som bestÄr av 18 pannor varav 6 bioeldade med en rökgaskondensor pÄ 2 av de bioeldade. Enligt mass- och energibalanser för Är 2009 sÄ uppger Vetab en skillnad pÄ 5000ton mer brÀnsle för utrÀknad massa med energibalans (som grundar sig pÄ en ansatt verkningsgrad för pannorna pÄ 85%) Àn den uppvÀgda levererade massan.BrÀnslet vÀgs upp pÄ en krönt fordonsvÄg pÄ Stickan samt volymuppskattas vid leverans och fördelas sedan ut till de olika vÀrmeverken. En del av inköpt brÀnsle vÀgs Àven upp enbart med hjullastare och volymbestÀms i skopan. Volymen som uppskattas anvÀnds sedan till att bestÀmma vÀrmevÀrdet per kubikmeter samt till att berÀkna en bulkdensitet för det levererade brÀnslet.

Detta examensarbete presenterar en uppföljning av driftresultat frÄn infraljudsotnings-anlÀggningen pÄ BorÄs Energi och Miljös tvÄ avfallspannor pÄ kraftvÀrmeverket Ryaverket. Perioden som studeras Àr begrÀnsad till sommaren 2013. Dessutom genomförs en ekonomisk uppföljning av infraljudsotningsaffÀren.FörbrÀnningen av hushÄlls- och industriavfall i Ryaverkets tvÄ avfallspannor resulterar i mycket aska och askbelÀggningar pÄ vÀrmeöverförande delar, vilket medför sÀmre vÀrmeöverföring mellan matarvatten och rökgaser. För att rengöra vÀrmeöverförande delar anvÀnds olika sotningsmetoder. Tidigare (fram till hösten 2011) anvÀndes uteslutande Ängsotning och sprÀngsotning pÄ Ryaverket.

MiljöfrÄgor Àr i dagslÀget ett Àmne som intresserar och engagerar mÄngamÀnniskor pÄ olika plan och inom olika ÀmnesomrÄden. Kraven frÄn vÄr regeringoch frÄn EU blir allt stramare och inom omrÄdet byggteknik finns idag krav pÄ enbyggnads specifika energianvÀndning vid nybyggnation. Problemet Àr att det intefinns nÄgot specifikt krav pÄ det befintliga bestÄndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav pÄ det befintliga bestÄndet, likt det som finns för nybyggnation, Àr inteorimligt. Det Àr dÀrför viktigt att redan nu se pÄ vilka ÄtgÀrder det finns att vidtaför att sÀnka energiförbrukningen hos Àldre byggnader och som riktlinje strÀvaefter att nÄ det krav som stÀlls pÄ nybyggnation.Det finns mÄnga möjligheter och tillvÀgagÄngssÀtt till att energieffektivisera detÀldre bestÄndet av bostÀder.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den differentierade elenergibeskattningen i Sverige pÄverkar konsumtionen av elkraft. Uppsatsen redogör i en bakgrund för nuvarande lagstiftning angÄende beskattning av elkraft. Speciellt belyser den de regler som skiljer de olika grupper med avseende pÄ hur mycket de betalar i energiskatt för elektrisk kraft. HÀr redogörs ocksÄ för varför lagen utformades som den gjordes och hur den har utvecklats sedan lagen stiftades. Det visar ocksÄ att elenergiskatten har höjts vÀsentligt mer Àn konsumentprisindex, vilket den ursprungligen kopplades till.

VÀrldens energiförbrukning ökar stÀndigt. Detta ger upphov till stora miljöproblem dÀr klimatförÀndringen Àr ett av de största problemen. HushÄllens energiförbrukning stÄr idag för en betydande del av den totala energianvÀndningen. Det Àr dÀrför viktigt att effektivisera hushÄllens energianvÀndning för att reducera deras pÄverkan pÄ miljön. Vitvaror, som stÄr för en stor del av hushÄllens energianvÀndning, har en stor potential att energieffektiviseras.

BerÀkningar visar att det med nuvarande befolkning och en vÀsterlÀndsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vÄr försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera dÀrtill redan Àr överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagslÀget 120 % mer av jordens resurser Àn vad som Àr hÄllbart. Med den vÀsterlÀndska mÀnniskans nuvarande genomsnittliga livsstil förmÄr jorden bara försörja en miljard innevÄnare pÄ ett hÄllbart sÀtt.Ofta Àr energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslÄs för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis Àr det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.

Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.