En av samhÀllets viktigaste frÄgor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrÄgor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila brÀnslen och bygg- och fastighetssektorn stÄr idag för 40% av vÀrldens energianvÀndning. De CO2-emissioner som förbrÀnning av fossila brÀnslen genererar pÄverkar jordens vÀxthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvÀndningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt pÄ jorden. Sverige har satt som mÄl att minska energianvÀndningen med 20% till Är 2020 och 50% till Är 2050 i jÀmförelse med vÀrden frÄn Är 1995.

With a larger awareness of the climate changes and increasing electricity prices, energy efficiency measures in the industry have become more common. By rationalize the activity and by the same time decrease the emission of greenhouse gases the company can both save money and reduce negative environmental impact. For the Swedish industries the electricity price have traditional been relative low, which has resulted in a considerable larger usage than other European countries. By a deregulation of the European electricity market the electricity price will level off between the countries, which will cause a higher electricity price in Sweden than we are use to. To prevent that the Swedish industry don?t lose competitiveness against the other European countries, it will require energy efficiency activities in all different forms.ABB Sweden has decided to decrease their total energy usage with five percent in two years.

Energy supply in Sweden year 2011 amounted to 577 TWh. The final energy consumption for industrial, residential and service was 379 TWh. Sweden has energy policy goals to reduce energy use in buildings. One of these goals is to reduce the energy use by 20 % in 2020 compared to the year 1995. An important step to achieve this goal is to target energy efficiency measures in existing buildings.

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

Enligt ett beslut frÄn EU-kommissionen ska ÄtgÀrder genomföras för att energianvÀndningen inom EU ska minska. Minskningarna ska motsvara ungefÀr 20 % av dagens energianvÀndning och ska uppnÄs till Är 2020 (Europeiska Kommissionen, 2011). En sektor som anvÀnder stora mÀngder energi Àr byggbranschen som stÄr för nÀstan en tredjedel av energianvÀndningen i samhÀllet (Brogren, 2012). Den största delen av energin anvÀnds inte under uppförandetiden utan under byggnadernas efterföljande livstid. Det finns dÀrför stora besparingar att göra om energin som krÀvs för att upprÀtthÄlla ett tillfredsstÀllande inomhusklimat minimeras.

Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte Àr att frÀmja en förbÀttring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.En energideklaration innehÄller uppgifter om en byggnads Ärliga energi-förbrukning för uppvÀrmning, ventilation och övriga tekniska installationer. StÀllt i förhÄllande till byggnadens uppvÀrmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt gÄr att förbÀttra skall energideklarationen Àven innehÄlla förslag pÄ sÄdana förbÀttringar.  Samtidigt sÀger regelverket att ÄtgÀrdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvÀrden inte fÄr lÀmnas. Inom kulturmiljövÄrdssektorn har röster höjts för att uppmÀrksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med Àldre byggnader.

EU har som mÄl att Är 2020 ha en 20 % lÀgre energiförbrukning jÀmfört med den prognostiserade anvÀndningen Är 2020 (EU-upplysningen 2014). Ett företag som strÀvar efter att reducera sin energiförbrukning Àr Barilla i Filipstad som bedriver en bageriindustri dÀr Wasa knÀckebröd tillverkas. Vid bakningssteget förbrukas vanligtvis den största energin för bageriindustrier och kan stÄ för 66 % av den totala energiförbrukningen (Therkelsen et. al 2014). För att sÀnka denna energiförbrukning har Barilla vÀrmeÄtervinningssystem som tar tillvara pÄ en del av energin i den kvalmgas[1] som sugs ut ur ugnen i bakningssteget.

PÄ uppdrag av Hifab AB har detta examensarbete utförts under vÄrterminen 2015. En ny livsmedelsbutik ska etableras i UmeÄ, dÀr Hifab AB har anlitats som generalkonsult av Coop Nord. I dagslÀget finns endast ett utkast pÄ hur byggnaden ska se ut eftersom byggnationen av butiken berÀknas starta vÄren 2016. Detta innebÀr att det finns stora möjligheter att undersöka smarta energilösningar som kan appliceras pÄ den framtida butiken. För att erhÄlla energistatistik att utgÄ frÄn anvÀndes en Coop-butik i Kramfors som invigdes vÄren 2012 som referensbutik i detta projekt.Syftet med detta arbete var att undersöka olika energialternativ och energieffektiviserande byggtekniska lösningar för den planerade butiken.

Dagsljus i byggnader Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. DagsljusinslÀpp i byggnader sker genom fönster, men fönster Àr Àven den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. DÀrför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsstÀllande dagsljus ska tillÀmpas i byggnader dÀr mÀnniskor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsstÀllande dagsljus, för att uppnÄ kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, dÀr Àven intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. MÄlet var att upprÀtta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan anvÀndas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen nÀr en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsÀttningar, dÀr dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

I dagslÀget har vÀrlden en stadigt vÀxande befolkning och dÀr igenom en stadigt vÀxande energiförbrukning. Med en vÀxande energiförbrukning har det under de senaste Ären uppenbarats diskussioner rörande samhÀllets hÄllbarhet och miljöpÄverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och mÀnniskan Àr mer beroende av konstant elförsörjning Àn nÄgonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att strÀva mot ett mer hÄllbart samhÀlle med hög elleveranssÀkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnÀt.Till följd av att elnÀtet involverar en stor bransch rÄder det delad mening över vad som utgör ett smart elnÀt. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanstÀlla de huvudsakliga omrÄden som utgör det smarta elnÀtet.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

 Byggandet av vÀgar Àr en del av samhÀllsbyggandet, dÀr vÀgarna utgör en grundlÀggande del i skapandet av förutsÀttningarna för transporter. Huvuddelen av vÄra transporter sker pÄ vÀgar, varför vÀgtrafiken av förklarliga skÀl stÄr för en betydande klimatpÄverkan. Det Àr sÄledes en förutsÀttning för ett hÄllbart samhÀlle att de negativa effekterna som vÀgtrafiken ger upphov till inte förbises. Dagens mÀnniskor och kommande generationer stÄr dÀrför inför en enorm utmaning, dÀr klimatproblematiken som vÀgtrafiken orsakar mÄste bemÀstras för att vi ska kunna skapa ett hÄllbart samhÀlle. Styrning mot mer miljövÀnliga fordon och andra liknande initiativ för begrÀnsad klimatpÄverkan Àr verkningsfulla ÄtgÀrder för att fÄ bukt med klimatpÄverkan frÄn vÀgtrafiken, men positionerna mÄste flyttas fram ytterligare för att erhÄlla en mer livskraftig lösning. Det bör tas hÀnsyn till den ackumulerade energianvÀndningen för vÀgtrafiken samt den totala byggnationsenergin under vÀgens livslÀngd redan i de tidiga skedena av vÀgbyggnadsprocessen.

Det pÄgÄr idag arbete pÄ mÄnga hÄll för att göra vÄra bostÀder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbÀttringar av till exempel klimatskÀrm och vÀrmesystem. En post i energianvÀndningen som inte alltid fÄr lika mycket fokus Àr varmvattenanvÀndningen. VarmvattenanvÀndningen mÀts sÀllan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den Àr relativt lÄg. PÄ senare Är har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvÀndningen och en metod som har blivit allt vanligare Àr individuell mÀtning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter pÄ vattenanvÀndning i flerbostadshus. VattenanvÀndningen i ett bostadsbolag som övervÀger att införa individuell mÀtning och debitering undersöktes och jÀmfördes med statistik frÄn ca 2000 lÀgenheter i tvÄ bostadsbolag som redan infört individuell mÀtning.