EU har som mÄl att Är 2020 ha en 20 % lÀgre energiförbrukning jÀmfört med den prognostiserade anvÀndningen Är 2020 (EU-upplysningen 2014). Ett företag som strÀvar efter att reducera sin energiförbrukning Àr Barilla i Filipstad som bedriver en bageriindustri dÀr Wasa knÀckebröd tillverkas. Vid bakningssteget förbrukas vanligtvis den största energin för bageriindustrier och kan stÄ för 66 % av den totala energiförbrukningen (Therkelsen et. al 2014). För att sÀnka denna energiförbrukning har Barilla vÀrmeÄtervinningssystem som tar tillvara pÄ en del av energin i den kvalmgas[1] som sugs ut ur ugnen i bakningssteget.

PÄ uppdrag av Hifab AB har detta examensarbete utförts under vÄrterminen 2015. En ny livsmedelsbutik ska etableras i UmeÄ, dÀr Hifab AB har anlitats som generalkonsult av Coop Nord. I dagslÀget finns endast ett utkast pÄ hur byggnaden ska se ut eftersom byggnationen av butiken berÀknas starta vÄren 2016. Detta innebÀr att det finns stora möjligheter att undersöka smarta energilösningar som kan appliceras pÄ den framtida butiken. För att erhÄlla energistatistik att utgÄ frÄn anvÀndes en Coop-butik i Kramfors som invigdes vÄren 2012 som referensbutik i detta projekt.Syftet med detta arbete var att undersöka olika energialternativ och energieffektiviserande byggtekniska lösningar för den planerade butiken.

Dagsljus i byggnader Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. DagsljusinslÀpp i byggnader sker genom fönster, men fönster Àr Àven den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. DÀrför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsstÀllande dagsljus ska tillÀmpas i byggnader dÀr mÀnniskor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsstÀllande dagsljus, för att uppnÄ kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, dÀr Àven intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. MÄlet var att upprÀtta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan anvÀndas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen nÀr en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsÀttningar, dÀr dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

I dagslÀget har vÀrlden en stadigt vÀxande befolkning och dÀr igenom en stadigt vÀxande energiförbrukning. Med en vÀxande energiförbrukning har det under de senaste Ären uppenbarats diskussioner rörande samhÀllets hÄllbarhet och miljöpÄverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och mÀnniskan Àr mer beroende av konstant elförsörjning Àn nÄgonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att strÀva mot ett mer hÄllbart samhÀlle med hög elleveranssÀkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnÀt.Till följd av att elnÀtet involverar en stor bransch rÄder det delad mening över vad som utgör ett smart elnÀt. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanstÀlla de huvudsakliga omrÄden som utgör det smarta elnÀtet.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

 Byggandet av vÀgar Àr en del av samhÀllsbyggandet, dÀr vÀgarna utgör en grundlÀggande del i skapandet av förutsÀttningarna för transporter. Huvuddelen av vÄra transporter sker pÄ vÀgar, varför vÀgtrafiken av förklarliga skÀl stÄr för en betydande klimatpÄverkan. Det Àr sÄledes en förutsÀttning för ett hÄllbart samhÀlle att de negativa effekterna som vÀgtrafiken ger upphov till inte förbises. Dagens mÀnniskor och kommande generationer stÄr dÀrför inför en enorm utmaning, dÀr klimatproblematiken som vÀgtrafiken orsakar mÄste bemÀstras för att vi ska kunna skapa ett hÄllbart samhÀlle. Styrning mot mer miljövÀnliga fordon och andra liknande initiativ för begrÀnsad klimatpÄverkan Àr verkningsfulla ÄtgÀrder för att fÄ bukt med klimatpÄverkan frÄn vÀgtrafiken, men positionerna mÄste flyttas fram ytterligare för att erhÄlla en mer livskraftig lösning. Det bör tas hÀnsyn till den ackumulerade energianvÀndningen för vÀgtrafiken samt den totala byggnationsenergin under vÀgens livslÀngd redan i de tidiga skedena av vÀgbyggnadsprocessen.

Det pÄgÄr idag arbete pÄ mÄnga hÄll för att göra vÄra bostÀder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbÀttringar av till exempel klimatskÀrm och vÀrmesystem. En post i energianvÀndningen som inte alltid fÄr lika mycket fokus Àr varmvattenanvÀndningen. VarmvattenanvÀndningen mÀts sÀllan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den Àr relativt lÄg. PÄ senare Är har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvÀndningen och en metod som har blivit allt vanligare Àr individuell mÀtning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter pÄ vattenanvÀndning i flerbostadshus. VattenanvÀndningen i ett bostadsbolag som övervÀger att införa individuell mÀtning och debitering undersöktes och jÀmfördes med statistik frÄn ca 2000 lÀgenheter i tvÄ bostadsbolag som redan infört individuell mÀtning.

De senaste Ären har intresset för vindkraftsetableringar ökat i VÀsterbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det Àr glest befolkat. PÄ uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordvÀst om Nordmaling. För att försÀkra sig om vindförhÄllanden pÄ platsen har vindmÀtningar gjorts under ca. ett och ett halvt Ärs tid.

Historiskt sett har den Svenska vÀrmemarknaden dominerats av fjÀrrvÀrmen som i princip varit det enda kostnadseffektiva alternativet dÀr det funnits tillgÀngligt. PÄ senare tid har dock spelreglerna börjat pÄ att förÀndras, bland annat pÄ grund av vÀrmepumparnas intÄg, en förÀndrad energipolitik och ökade kundkrav ? vilket har lett till en mer konkurrensutsatt marknad. Denna studie syftar till att bÄde kvantitativt och kvalitativt analysera fjÀrrvÀrmens konkurrenskraft jÀmfört med alternativa uppvÀrmningstekniker, med fokus pÄ segmenten flerbostadshus, övriga- samt offentliga lokaler.Efter en inledande marknadsundersökning bedömdes vÀrmepumpar i kombination med el eller fjÀrrvÀrme, samt pellets i kombination med RME, kunna vara konkurrenskraftiga med fjÀrrvÀrme. DÀrefter berÀknades livscykelkostnaden för dessa vÀrmesystem för en generell fastighet som en funktion av dess energibehov och utnyttjningstid, samt för ett antal typanvÀndare.

Numera lÀggs alltmer resurser frÄn bÄde privata och offentliga aktörer pÄ byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav pÄ att alla Àgda hus som byggs efter2020 ska vara nÀra nollenergihus, men ocksÄ med Boverkets krav vilka gÀller specifikt för Sverige. EnligtBoverket fÄr inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer Àn 55 kWh/m2Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp pÄ annatsÀtt. UtifrÄn dessa hÄrdare krav har energiberÀkningarnas betydelse ökat avsevÀrt dÄ det oftast krÀvsuppvisande av en preliminÀr sÄdan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestÄende av tvÄ huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts dÄ deras energianvÀndningligger över den berÀknade. MÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vad som orsakat differensen mellanuppmÀtt normalÄrskorrigerad energianvÀndning och berÀknad energianvÀndning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.

Allt sedan oljekriserna pÄ 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande vÀxt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mÄl inom EU om att energieffektivisera och frÄn och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara NÀra Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som Àr ett NNE-hus fÄr medlemslÀnderna göra sjÀlva. För att snart kunna bygga lÄgenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser frÄn demonstrationsprojekt. Kvaliteten pÄ energiberÀkningar behöver ocksÄ höjas nu nÀr efterfrÄgan av energieffektiva byggnader Àr större som krÀver uppföljningsunderlag frÄn olika fastigheter.Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskaperna om erfarenheter frÄn demonstrationsprojekt inom lÄgenergibyggnader med fokus pÄ flerbostadshus med solfÄngare.

Syftet med detta examensarbete Àr att ge en rekommendation för hur isfrihÄllningen pÄ Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom omrÄdet. Mycket energi gÄr Ät till isfrihÄllningen av utskovsluckor varje Är och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram pÄ hur isfrihÄllningen skulle kunna förbÀttras metodmÀssigt och energioptimeras. Rapporten behandlar Àven de olika isfrihÄllningsmetoderna som finns samt isens pÄverkan pÄ en utskovslucka. Vatten skall av sÀkerhetsskÀl alltid kunna avbördas frÄn ett magasin vilket stÀller stora krav pÄ utskovsluckornas manövrerbarhet, Àven vintertid.