Infraljudsotning på Ryaverket Funktionsutvärdering av ljudsotningen på Ryaverkets avfallspannor
Detta examensarbete presenterar en uppföljning av driftresultat från infraljudsotnings-anläggningen på Borås Energi och Miljös två avfallspannor på kraftvärmeverket Ryaverket. Perioden som studeras är begränsad till sommaren 2013. Dessutom genomförs en ekonomisk uppföljning av infraljudsotningsaffären.Förbränningen av hushålls- och industriavfall i Ryaverkets två avfallspannor resulterar i mycket aska och askbeläggningar på värmeöverförande delar, vilket medför sämre värmeöverföring mellan matarvatten och rökgaser. För att rengöra värmeöverförande delar används olika sotningsmetoder. Tidigare (fram till hösten 2011) användes uteslutande ångsotning och sprängsotning på Ryaverket. Dessa sotningsmetoder har en del nackdelar i form av bl.a. materialslitage och höga kostnader. Hösten 2011 installerades fyra infraljudsotare på avfallspannornas ekonomisrar. Målet med installationen var att ge en ångsotningsreducering med 90 % för båda pannorna (PVA1 och PVA2) och att sprängsotning inte längre skulle vara nödvändig. Ångsotningsreduceringen beräknades genom ta antal ångsotningar över ekonomisern/antal ångsotningsdagar, för att därefter beräkna skillnaden då infraljudsotarna var i drift och när de var avstängda. Den här studien indikerar en ångsotningreducering för PVA1 på 40 % och för PVA2 på 54 % under den studerade perioden. Dessutom är det fortfarande nödvändigt med sprängsotningar. Leverantören av infraljudsotningsanläggningen har i en egen utredning studerat en längre tidsperiod (oktober 2010-oktober 2012). Ångsotningsreduceringen för denna period uppskattades till ca 75 %.I det här examensarbetet analyserades och jämfördes mätdata från referensveckor då infraljudsotarna var i drift med veckor då infraljudsotarna var avställda. Den ekonomiska lönsamheten med investeringen uppskattades med annuitetsmetoden. Investeringen i infraljudsotarna visades sig lönsam då besparingen som infaller varje år är större än annuiteten. PVA1 har ett årligt annuitetsöverskott på 133 734 SEK/år och PVA2 har ett högre annuitetsöverskott på 221 934 SEK/år. Avbetalningstiden är på 5,4 år för PVA1 och 3,9 år för PVA2. Vid en ångsotningsreducering på 90 % hade avbetalningstiden varit ca 2,5 år.Orsaker till varför infraljudsotarna inte sotar mer effektivt kan vara kopplade till att avfallsbränslet innehåller bly, zink och alkali vilket ger askan vidhäftande egenskaper. I rökgasstråket sitter ekonomisern efter en cyklon som medför till att större askpartiklar fångas upp av cyklonen medan mindre askpartiklar flyger förbi cyklonen och fäster sig på tubpaketen och ekonomiserväggar. Genom tester av ljudtryck och omverifiering av beräkningsmodeller har det konstaterats att infraljudsotarna fungerar som de ska och att de jobbar med optimal frekvens. Borås Energi och Miljö har därför dragit slutsatsen att ljudsotningsfrekvensen är optimal och därför skulle ytterligare åtgärder förmodligen inte förbättra infraljudsotarnas effektivitet.