Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen anvÀnder sig av geografiska förutsÀttningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlÀgger objekt i sin omgivning för att sedan vÀlja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, pÄ olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsÀttningar fast upplever dem pÄ olika sÀtt. Avslutningsvis Äterges deras instÀllning till att först kartlÀgga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremÄl i sin omgivning pÄ olika sÀtt, beroende pÄ deras avsikter. Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlÀgga sin omgivning.

Den berÀknad mÀngd energi en byggnad gör av med pÄ ett Är visar huruvida den bidrar till ett hÄllbart samhÀlle eller inte. AB GavlegÄrdarna arbetar inte enbart med att projektera fram förslag till lösningar för framtidens bostÀder utan riktar Àven in sig pÄ sitt nuvarande bestÄnd nÀr det kommer till energianvÀndning i flerbostadshus. GÀvle Strand Etapp 1 stod klart 2008 med ett bestÄnd av tolv byggnader som Àr gestaltade pÄ fyra olika sÀtt. Alla med olika förutsÀttningar dÀr frÀmst brukarnas beteende sÄsom förbrukad mÀngd tappvarmvatten och hushÄllsel varierar kraftigt.Under projekteringsfasen anlitades en konsult för att berÀkna den köpta energin som dessa bostÀder skulle anvÀnda och kom fram till en energianvÀndning pÄ 92 kWh/m2,Är. GavlegÄrdarnas egna berÀkningar som utgick ifrÄn de verkliga vÀrden som uppmÀttes för varje lÀgenhet visade i september 2009 ett medelvÀrde för hela bestÄndet som lÄg pÄ 114 kWh/m2,Är.AB GavlegÄrdarna vill gÄ till botten med de problem och den extra kostnad som GÀvle Strand Etapp 1 har gett upphov till genom ökad energianvÀndning, vilket medför att de vill utföra exakta berÀkningar pÄ varje byggnads energianvÀndning.

Det finns idag en trend i viljan att investera i samhÀllsfastigheter, det vill sÀga fastigheter dÀr olika typer av samhÀllsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar Àr att Àgarna kan teckna lÄnga hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgÀst, vilket ger sÀkra kassaflöden i och med lÄg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhÀllsfastigheter Àr relativt ny för privata aktörer dÄ dessa fastigheter tidigare Àgdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sÀlja och istÀllet hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsÀgare. Studien syftar till att identifiera de osÀkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhÀllsfastigheter och frÀmst vÄrdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vÄrdfastigheter frÄn 2011 har en investeringskalkyl samt en kÀnslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Att investera i samhÀllsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och sÀker investering, dÄ de lÄnga kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan rÀknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga ovÀntade kostnader uppstÄr.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera hur ett smÄhus Älder kan pÄverka marknadsvÀrdet och taxeringsvÀrdet för en smÄhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hÀnsyn till hur ett smÄhus Älder pÄverkar vÀrdet. MÄlet Àr att ge förslag pÄ hur ett smÄhus Älder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige.Ett smÄhus definieras som en byggnad inrÀttad till bostad för en till tvÄ familjer och en smÄhusfastighet utgörs av ett smÄhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av smÄhusfastigheter i Sverige bestÀms ett byggnads- och ett tomtmarksvÀrde som sedan slÄs ihop till ett taxeringsvÀrde för smÄhusfastigheten, taxeringsvÀrdet ska motsvara 75 % av marknadsvÀrdet tvÄ Är före taxeringsÄret. ByggnadsvÀrdet respektive tomtmarksvÀrdet bestÀms utifrÄn olika vÀrdefaktorer, en av dem Àr vÀrdefaktorn Älder vilket anges som ett vÀrdeÄr Àmnat att uttrycka en byggnads ÄterstÄende ekonomiska livslÀngd.Metoder som har anvÀnts i studien Àr en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom Àmnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av smÄhus och köp i GÀvle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett smÄhus Älder pÄverkar smÄhusfastigheters taxeringsvÀrde samt en generell bild av nÀr taxeringsvÀrdet Àr svÄrbedömt pÄ grund av ett smÄhus Älder.

Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med vÀggar som dimensioneras för att uppta bÄde skjuv- och tryckkraft, sÄ kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande vÀggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. DÄ det rÄder brist pÄ praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande vÀggar anvÀnds i dagens lÀge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvÀgagÄngssÀtt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillÀmpas, dÀrför Àr det intressant att veta hur stor skillnaden i bÄde armering, men Àven styvhet blir om bÄda metoderna tillÀmpas pÄ ett vÀggelement.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus pÄ hÄllbarhet eller grönska utgör utgÄngspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hÄllbar ur alla aspekter; bÄde ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsÀtta förtÀta staden och samtidigt behÄlla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin Àr döpt till Stad-i-park och Àr en utopisk vision som syftar till att förÀndra vÄrt sÀtt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nÄ en hÄllbar utveckling. Detta uppnÄs i teorin genom att ersÀtta transporterna inom staden med framförallt spÄrbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtÀta staden dÄ byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte lÀngre behövs. FörÀndringar i infrastrukturen ska inte pÄverka rörligheten utan staden ska Àven i fortsÀttningen vara tillgÀnglighetsanpassad vilket bl.a.

År 2012 gick ca 30 % av den totala energianvĂ€ndningen till uppvĂ€rmning av bostĂ€der och lokaler. Av den utgör uppvĂ€rmning av flerbostadshus och lokaler 60 % (79,5 TWh). Det finns dĂ€rmed stor potential att minska energianvĂ€ndningen inom bostadssektorn. En del i effektiviseringsarbetet Ă€r att se över regleringen av utrustningen som styr uppvĂ€rmningssystemen i bostĂ€derna. Dagens reglering innefattar oftast en styrning som Ă€r direkt kopplad till utomhustemperaturen.

Fastighetsmarknaden har visat pÄ ett vÀxande behov av ett hjÀlpmedel för fastighetsvÀrderaresom underlÀttar implementeringen av byggnaders gröna egenskaper i vÀrderingsprocessen,samt för att investerare ska kunna se specifika gröna egenskapers effekt pÄ fastighetsvÀrdet.AnvÀndningen av ett flertal olika miljöklassningssystem pÄ marknaden skapar svÄrigheter vidjÀmförelse. RICS har tagit fram ett utkast pÄ en hÄllbarhetschecklista för att kompletteravÀrderingsutlÄtandet med en utökad beskrivning av fastigheterna med en systematiskredovisning av egenskaper relevanta ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Dess syfte Àr att tydliggöraskillnader och öka utbudet av tillgÀnglig transaktionsdata med en pÄföljande ökad transparenspÄ fastighetsmarknaden.Studien syftar till att undersöka hur en hÄllbarhetschecklista kan tas fram, se ut och fungera,samt om den kan implementeras i ett projekt för en samhÀllsfastighet. Genom att anvÀnda migav utkastet frÄn RICS och intervjua aktörer pÄ fastighetsmarknaden har en lista tagits framsom jÀmförts med miljöklassningssystemen och implementerats pÄ ett specifikt projekt.Utfallet har sedan analyserats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Resultatet av studien visar att den lista som utgÄr frÄn RICS ?Sustainability Checklist? medrelevanta hÄllbarhetsaspekter kan implementeras Àven pÄ samhÀllsfastigheter dÄ dessa inneharliknande egenskaper som de kommersiella fastigheterna, med vissa skillnader, somövergripande beror av: budgetrestriktioner, lokala förhÄllanden samt regleringar frÄnkommunen och övriga parter.

Sedan 1900-talets mitt har anvÀndandet av tegelkonstruktioner i bostadsbyggandet minskat kraftigt; materialet har under modernismen upplevts otidsenligt och byggnadssÀttet har ansetts ineffektivt. Trots att kanalmurstekniken, som Àr en byggteknik med bÀrande tegelkonstruktion och högt isoleringsvÀrde, togs fram pÄ 1930-talet för att följa hÄrdare energihushÄllningskrav, har ÀndÄ lÀtta trÀregelkonstruktioner dominerat det svenska smÄhusbyggandet.Kraven pÄ energihushÄllning har under Ären ökat successivt och livscykelanalysen (LCA) har utvecklats. LCA Àr en metodik som analyserar produkters eller tjÀnsters klimatbelastning ur livscykelperspektiv. SvÄrigheter har dock funnits i att omsÀtta metodiken pÄ större komponenter Àn enskilda material. DÀrför har europastandarder tagits fram som enkom tjÀnar till att systematisera livscykelanalyser av hela byggnader och de kommer att följas i denna studie.Syftet med examensarbetet Àr att jÀmföra hur ett typhus med tegel som stommaterial belastar miljön under produktion och drift i en livscykel satt till 100 Är, jÀmfört med ett motsvarande trÀtyphus.

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet. Bilen skapade möjligheten att röra sig över lÀngre strÀckor vilket ocksÄ resulterade i att utbyggnaden av Vellinge bredde ut sig över större ytor. Utbredningen nÄdde sin topp under 70-talet dÄ Vellinge fördubblades i storlek. I centrum genomfördes under samma tid en modernisering dÀr nya centrumbyggnader och stora parkeringsytor anlades.

Stockholms nya opera Àr placerad pÄ Frihamnspiren, den mest spektakulÀra platsen i hela VÀrtahamnen. I det hÀr lÀget sÄ ser man operan, nÀstan helt omgiven av vatten i vyn frÄn Lidingöbron. Norra DjurgÄrdsstaden och VÀrtahamnen kommer att behöva ett landmÀrke för att verkligen bli ett resmÄl för alla medborgare. OmrÄdet kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt omrÄde med bÄde bostÀder och kontor, samtidigt som man kommer att behÄlla delar av fÀrgetrafiken.PÄ piren har jag behÄllt de inledande tegelmagasinen pÄ vardera sida om vÀgen, och sedan fyllt pÄ med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, sÄ som hotell, relaterade skolor m.m. LÀngre fram kommer man till en besöksparkering (Àven parkering under huset) och en smÄbÄtshamn.

Att bygga hus med timmerstomme har en lÄng tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om Äret. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lÀtt sÀtt att fÄ ett hus som klarade den tidens krav och som inte krÀvde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskÀl. MÄnga vill dÀrför att det ska synas att det Àr ett timmerhus, gÀrna bÄde pÄ ut- och insidan.

Bostadsbristen i de tÀtbebyggda omrÄdena blir idag allt pÄtagligare och studenter Àr oftast de som drabbas hÄrdast. Byggandet av nya bostÀder pÄgÄr runt om i landet men med alldeles för lÄngsam tillvÀxt. I stÀderna minskar de centralt belÀgna markreserverna och ny bebyggelse förlÀggs allt lÀngre frÄn stadskÀrnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att efterstrÀva en förtÀtning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga rÄvindar som ofta finns i Àldre byggnader med brantare tak. NÀr Àr det lönsamt att bygga om en rÄvind till en vindsvÄning? Vilka regler och krav mÄste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 pÄ Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

VÀstfastigheter Àr en av VÀstsveriges största fastighetsförvaltare och förser VÀstra Götalandsregionen med lokaler samt fastighetsförvaltning. VÀstra Götalandsregionen har som lÄngsiktigt miljömÄl att halvera sin energianvÀndning i egna lokaler till Är 2030 jÀmfört med Är 1995. Ett led i att nÄ detta mÄl har varit att genomföra energikartlÀggningar pÄ sjukhusbyggnader för att lokalisera energieffektiviserande ÄtgÀrder som kan genomföras för att reducera energianvÀndningen. Beskrivning av de energieffektiviserande ÄtgÀrder som föreslagits samt berÀknad kostnad och energibesparing för dessa har dokumenterats i en databas. Energibesparingen för de energieffektiviserande ÄtgÀrderna i databasen har bland annat berÀknats med simuleringsprogrammet IDA ICE.Syftet med detta examensarbete var dels att studera, strukturera och analysera det material som finns i databasen.

Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning avbyggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter pÄ markkostnaden dÄtomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnadenvid nyproduktionen av ett enbostadshus Àr tomtpriset. Framtidens enbostadshusbör utformas med ett begrÀnsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav. Examensarbetet har utförts i samarbete med smÄhustillverkaren Eksjöhus, vilkatill följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrÄgan förnyproduktion av smÄhus. Likt övriga hustillverkare stÄr Eksjöhus ocksÄ införuppfyllandet av framtida energikrav. Syftet med examensarbetet Àr att utforma framtidens enbostadshus, genom atteffektivisera tomtutnyttjandet och förbÀttra energiprestandan.