I dagens samhÀlle projekteras alltmer komplicerade byggnader, samtidigt som projekteringen av den enskilda byggnaden skall ske i en allt snabbare takt. Detta har onekligen bidragit till att det blivit allt vanligare med datoriserade hÄllfasthetsberÀkningar, som ofta baseras pÄ finita elementmetoden istÀllet för de klassiska handberÀkningmetoderna. FrÄgan som mÄnga dÄ stÀller sig Àr huruvida resultaten skiljer sig Ät mellan de olika berÀkningsmetoderna, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att kunna besvara denna frÄga har detta arbete inletts med en genomgÄng av de klassiska handberÀkningsmetoderna, vilka bygger pÄ grÀnslastteori. De viktigaste egenskaperna för varje metod har redovisats och förklaras.

Idén om att kunna utnyttja ett vÀxthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad Àr inte ny, redan 1976 byggdes en sÄdan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. DÀr byggdes ett hus inuti ett vÀxthus, och det finns Àven andra exempel frÄn Sverige och utlandet. Det Àr dÀremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det Àr endast ett fÄtal byggnader som Àr byggda enligt den principen. Tanken Àr att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och dÀrmed minska byggnadens vÀrmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och Àr inte baserad pÄ en existerande byggnad.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska fĂ„ ett kvitto pĂ„ vad som blev bra och vad som blev mindre bra frĂ„n projektering, sĂ„ jĂ€mförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lĂ„genergihus samt ur en miljömĂ€ssig, energimĂ€ssig och ur ett ekonomiskt perspektiv jĂ€mfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR stĂ€ller.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvĂ€ndning och som jĂ€mfördes med det projekterade resultatet. VĂ€rden för energiberĂ€kningarna har avlĂ€sts pĂ„ el- och vattenmĂ€tare, hĂ€mtats frĂ„n elbolaget, i tekniska datablad, schablonvĂ€rden samt antagna vĂ€rden. Som hjĂ€lp vid energiberĂ€kningarna anvĂ€ndes ett Excel-dokument dĂ€r energiprestandan berĂ€knades.

Deformationsövervakning har en betydande roll i samhÀllet idag. Genom att studera och förutse deformationer har problemen kring konstruktion av dammar, broar och tunnlar kunnat hÄllas nere. Utan en fungerande deformationsövervakning kan sÄvÀl industrier som mÀnniskor pÄverkas negativt. Deformationer i gruvor kan leda till stopp i produktionen medan deformationer i byggnader utgör en risk för mÀnniskans sÀkerhet. För att förhindra dessa följder Àr det viktigt att analysera och övervaka deformationer med lÀmpligast mÀtningsmetod.

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus pÄ hÄllbarhet eller grönska utgör utgÄngspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hÄllbar ur alla aspekter; bÄde ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsÀtta förtÀta staden och samtidigt behÄlla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin Àr döpt till Stad-i-park och Àr en utopisk vision som syftar till att förÀndra vÄrt sÀtt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nÄ en hÄllbar utveckling. Detta uppnÄs i teorin genom att ersÀtta transporterna inom staden med framförallt spÄrbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtÀta staden dÄ byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte lÀngre behövs. FörÀndringar i infrastrukturen ska inte pÄverka rörligheten utan staden ska Àven i fortsÀttningen vara tillgÀnglighetsanpassad vilket bl.a.

Detta examensarbete pÄ 15 hp. har haft mÄlet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingÄr berÀkning av solvÀrmelasten, vilket ger en siffra pÄ hur mycket solvÀrme som strÄlar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvÄret. I processen berÀknas Àven dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra pÄ hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. DÄ dessa tvÄ aspekter pÄverkar negativt pÄ varandra har olika tester gjorts med hjÀlp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lÀmplig för att fÄ ett bra betyg i Miljöbyggnad.

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska fĂ„ ett kvitto pĂ„ vad som blev bra och vad som blev mindre bra frĂ„n projektering, sĂ„ jĂ€mförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lĂ„genergihus samt ur en miljömĂ€ssig, energimĂ€ssig och ur ett ekonomiskt perspektiv jĂ€mfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR stĂ€ller.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvĂ€ndning och som jĂ€mfördes med det projekterade resultatet. VĂ€rden för energiberĂ€kningarna har avlĂ€sts pĂ„ el- och vattenmĂ€tare, hĂ€mtats frĂ„n elbolaget, i tekniska datablad, schablonvĂ€rden samt antagna vĂ€rden. Som hjĂ€lp vid energiberĂ€kningarna anvĂ€ndes ett Excel-dokument dĂ€r energiprestandan berĂ€knades.

Hur upplever mÀnniskor olika fÀrger? PÄverkas mÀnniskan avomgivningens fÀrgsÀttning? Kan fÀrgteorier vara till hjÀlp vidfÀrgsÀttning av ett stadsrum?UtifrÄn frÀmst litteraturstudier beskriver den hÀrkandidatuppsatsen hur vi under 1900-talet har fÀrgsatt fasader istÀderna i Sverige, och hur mÀnniskor utifrÄn teorier ochundersökningar tros uppleva och pÄverkas av fÀrgsÀttningen istadsrummet. Sven Hesselgren har fÄtt ta upp stor del av arbetet dÄhan forskat mycket om fÀrgperception och gjort en fÀrgatlas utifrÄnmÀnniskors upplevelse av fÀrg.FÀrgsÀttning i staden mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olikafaktorer. Genom att titta pÄ hur staden har förÀndrats det senasteÄrhundradet kan vi medvetet vÀlja om vi vill ta hÀnsyn till och skapaen fÀrgsÀttning som samarbetar med, eller motarbetar omgivningensstiltypiska byggnader och dess fÀrgsÀttning. Vissa fÀrger kan ge enbehaglig helhetsbild och trivsamhet i stadsrummet medan andrafÀrger utmÀrker sig och skapar en stor komplexitet.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillÀmpa frÄn januari i Är. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebÀr att företagens tillgÄngar ska delas in i olika komponenter som Àr av betydelse och som har en nyttjandeperiod som vÀsentligt skiljer sig frÄn hela tillgÄngen i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader Àr komplexa tillgÄngar och menar att metoden innebÀr att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgÄngspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmÀnnyttiga bostadsföretag tillÀmpar och upplever det strikta kravet pÄ komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka det föregÄende.Metod: Studien utgÄr frÄn en tolkande forskningstradition som Àmnar att skapa en bÀttre förstÄelse kring hur ledande befattningshavare i allmÀnnyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillÀmpningen av metoden kommer att ske.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillÀmpa frÄn januari i Är. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebÀr att företagens tillgÄngar ska delas in i olika komponenter som Àr av betydelse och som har en nyttjandeperiod som vÀsentligt skiljer sig frÄn hela tillgÄngen i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader Àr komplexa tillgÄngar och menar att metoden innebÀr att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgÄngspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmÀnnyttiga bostadsföretag tillÀmpar och upplever det strikta kravet pÄ komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka det föregÄende.Metod: Studien utgÄr frÄn en tolkande forskningstradition som Àmnar att skapa en bÀttre förstÄelse kring hur ledande befattningshavare i allmÀnnyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillÀmpningen av metoden kommer att ske.

I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillÀmpa frÄn januari i Är. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebÀr att företagens tillgÄngar ska delas in i olika komponenter som Àr av betydelse och som har en nyttjandeperiod som vÀsentligt skiljer sig frÄn hela tillgÄngen i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader Àr komplexa tillgÄngar och menar att metoden innebÀr att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgÄngspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmÀnnyttiga bostadsföretag tillÀmpar och upplever det strikta kravet pÄ komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka det föregÄende.Metod: Studien utgÄr frÄn en tolkande forskningstradition som Àmnar att skapa en bÀttre förstÄelse kring hur ledande befattningshavare i allmÀnnyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillÀmpningen av metoden kommer att ske.