Sökresultat:
1642 Uppsatser om Energi och lönsamhet - Sida 8 av 110
TrÀ- och stÄlreglars pÄverkan av vÀrmeflödet i utfackningsvÀggar
Inom dagens byggande i Sverige stÀlls allt högre krav pÄ den vÀrmeisolerande förmÄgan hos klimatskÀrmen i de hus som byggs. Detta stÀller i sin tur högre krav pÄ konstruktionerna och medför Àven ny problematik. Standardlösningar som tidigare fungerat bra byts ut mot nya, ibland obeprövade, lösningar. De hÄrdare kraven pÄ energi- och fuktdimensionering innebÀr alltsÄ att vikten av val av stommaterial ökar vid en projektering.Vi har hÀr försökt ge en realistisk bild av hur valet av reglar kan pÄverka energi och fukttillstÄndet hos en byggnad med utfackningsvÀggar, med fokus pÄ reglar i fÀlt. Till undersökningen anvÀndes referensobjekt i form av ritningar som tillhandahölls av handledaren pÄ Clarus arkitekter.
Hur butikschefen pÄverkar butikens lönsamhet
Under det senaste decenniet har den svenska elektronikhandeln prÀglats av en allt hÄrdare konkurrenssituation och lÀgre lönsamhet. Det har lett till att stora butikskedjor gÄtt i konkurs. För att vÀnda trenden mÄste företagen hanterar sina butiksverksamheter effektivt. Det blir dÀrmed avgörande hur butikschefen sköter butiken. Av den anledningen Àr det intressant att underso?ka butikschefers arbetssÀtt för att se vad som leder till hög lönsamhet.
ErsÀttning av fossilt brÀnsle i vÀrmeproduktion: PulverbrÀnnare till befintliga oljepannor
Vi stÄr inför en förÀndring, att minska vÄrt beroende av fossil energi till förmÄn för en ökad anvÀndning av förnybar energi. Incitament i form av ökade punktskatter pÄ fossilt brÀnsle pÄskyndar omstÀllningen för företag till förnybar energi och- eller energieffektivisering av sin produktion. Konsekvensen blir en successivt fördyrad kostnad för produktion av fjÀrrvÀrme med eldningsolja till tillverkningsindustrin. Punktskatt pÄ eldningsolja stiger med 41 procent, frÄn 2010 till 2015 för företagen. Att konvertera befintliga oljepannor med trÀpulverbrÀnnare Àr en lösning för att hÄlla produktionskostnaden nere och behÄlla sin konkurrenskraft.
KORTSIKTIG PRODUKTIONSPLANERING I MINDRE FJĂRRVĂRMESYSTEM : En studie vid StrĂ€ngnĂ€s Energi AB
District heating covers around 80 % of the heating demand in apartment buildings and 10 % in single-family homes in Sweden. In the year 2010 the total input of energy to the Swedish district heating grids was about 70 TWh, which corresponds to 11 % of the total energy input to the whole energy system in the country. Through the combined production of heat and power the CHP-plants often reaches an efficiency of 90 % from energy in the fuel to produced heat and power. In order to keep the efficiency high it is important for the owners of the plant to have good knowledge about the plants performance at different operation points. StrÀngnÀs Energi AB initiated this diploma work together with FVB Sverige ab in order to come up with a program for short term planning of the production of heat and power at the companyŽs CHP-plant.The work consists of three main parts.
Zakrisdals vÄrdboende : Termisk komfort och dess pÄverkan pÄ energianvÀndningen
Lidköpings vÀrmeverk har i uppgift att producera vÀrme till Lidköpings invÄnare och företag. Distributionen sker via kommunens fjÀrrvÀrmenÀt. VÀrmeverket har förutom ren vÀrmeproduktion Àven möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagslÀget har vÀrmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av vÀrmen ska hanteras vilket Àr av betydande del för vÀrmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara pÄ förfogad energi har efterfrÄgats och Àr en del i att hjÀlpa Sverige som land att uppnÄ uppsatta miljö- och energimÄl.Med linjÀrprogrammering har en berÀkningsmodell tagits fram för att utifrÄn givna förutsÀttningar optimera driften av vÀrmeverket. Mot historiska lastdata har modellen anvÀnts för att:Utreda hur vÀl vÀrmeverket har tagit tillvara pÄ förfogad energi.
Alternativa energilösningar för Stall BÀckseda
Syftet med detta arbete har varit att se över möjligheterna för alternativa energikÀllor för Stall BÀckseda. Vidare Àr det tÀnkt att avsÀtta 200.000 kr för att realisera planerna under vÄren och sommaren 2005, detta har emellertid blivit uppskjutet. Vid arbetsgÄngen har aktuella alternativ som Àr realiserbara i dagslÀget bÄde ekonomiskt och tekniskt tittats pÄ. Stor vikt har lagts vid smÄskalig vindkraft och solvÀrme. Medelvindshastigheten i BÀckseda Àr enligt SMHI mellan 3 och 4 m/s pÄ 10 meters höjd.
LĂNSAMHETSKALKYL AV FUKTSĂKERHETSANSVARIG VID RENOVERING : En fallstudie av ett projekt dĂ€r ByggaF-metoden har anvĂ€nts
The so called ?ByggaF-method? is a relatively new Swedish method to stop moisture from being built into a building. The method should prevent damages on buildings as a result of mould growth and moisture. The purpose of the method is to include moisture control in the entire constructionprocess, from the projecting phase and all the way to the management phase. Up until now, there is no proof if the method is profitable or not and no studies have been made on the topic.
En projektgrupps upplevda innovationsklimat : En studie som behandlar det upplevda innovationsklimatet i en projektgrupp vid Eskilstuna Energi och Miljö
Denna studie behandlar det upplevda innovativa arbetsklimatet hos en projektgrupp vid Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). För att studera detta har undersökningsledarna anvÀnt sig av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Det i form av en enkÀtundersökning med fem deltagande personer ur projektgruppen och intervjuer med samma fem personer. Det övergripande syftet Àr att undersöka hur arbetsklimatet upplevts i en projektgrupp vid EEM. Fokus inom studien ligger pÄ in-novation och gruppklimat.
UtvĂ€rdering av vĂ€rmepumpanlĂ€ggning pĂ„ Ădlan 2 : Utredning och felsökning av vĂ€rmepump för vĂ€rmeĂ„tervinning med fjĂ€rrvĂ€rme som spets
Detta examensarbete har utförts vid Riksbyggen i UmeÄ och Àr det avslutande arbetet som uppfyller kraven för en magisterexamen i energiteknik vid UmeÄ Universitet. Riksbyggen övertog 2010 Àgandet av flera fastigheter pÄ korpralsvÀgen i UmeÄ. En upprustning av fastigheterna hade vid övertagandet pÄbörjats av den tidigare Àgaren under 2009. Förutom att rusta upp och bygga till fler lÀgenheter i de befintliga huskropparna installerades ventilationsÄtervinning med vÀrmepump i nÄgra av husen. Sedan idrifttagning av den nya ventilationsÄtervinningen i husen har vÀrmepumparna levererat dÄligt med vÀrme, vilket medfört en högre fjÀrrvÀrmeanvÀndning och driftkostnad för husen Àn vad som ursprungligen var berÀknat.Enligt rÄdande prismodell för fjÀrrvÀrme frÄn UmeÄ Energi, ska en fjÀrrvÀrmekund som installerat vÀrmepump belÀggas med en korrektionsfaktor som kraftigt ökar den fasta kostnaden i fjÀrrvÀrmepriset. Detta trotts att vÀrmepumpen sÀnker toppeffektbehovet vilken Àven Àr dyr att producera för UmeÄ Energi.Riksbyggen vill frÀmst veta vad som Àr fel i de nuvarande vÀrmepumpanlÀggningarna och om UmeÄ Energi verkligen förlorar pÄ att toppeffektbehovet sÀnks för fastigheterna.Genom samtal med underentreprenörer, berÀkningar med befintliga data samt utförda mÀtningar av ventilationsflöde och temperatur har energiprofiler berÀknats för vÀrmepumparna och husen. Det visade sig att den tÀnkta styrningen av vÀrmepumparnas produktion medför Äterkopplingsproblem orsakade av fjÀrrvÀrmen.
Askutmatning Moskogen : Underlag för askhantering vid konvektionsstrÄk pÄ Moskogen
Kalmar Energis kraftvÀrmeverk har sedan det togs i drift 2009 blandat bottenaskan med askan ifrÄn konvektionsstrÄken. Eftersom Kalmar Energi söker nya anvÀndningsomrÄden för askorna var för sig har en separering av dessa blivit aktuell att undersöka.Syftet med rapporten var att ta fram en teknisk lösning Ät Kalmar Energi för att transportera aska frÄn konvektionsstrÄk 2 och 3 till flygasksilon pÄ Moskogen kraftvÀrmeverk.Rapporten har skrivits i nÀra samarbete med Moskogens driftpersonal samt med tillgÄng till deras arkiv och DCS. Rapporten har gjorts som en kvalitativ undersökning med intervjuer och en litteraturstudie.Den tekniska lösningen resulterade i att aska frÄn konvektionsstrÄk 2 och 3 transporteras via cellmatare, skruvar och fallrör till en ny gemensam stoftsÀndare. StoftsÀndaren kommer sedan pneumatiskt transportera askan via en ny transportledning direkt till flygasksilon..
Den naturvetenskapliga begreppstolkningens kontextberoende
Inför detta arbete sattes ett primÀrt och ett eventuellt sekundÀrt mÄl upp. Det primÀra var att genom undersöka hur ungdomar pÄ gymnasiet vÀljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i Àmneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundÀra mÄlet var att utifall ett sÄdant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring nÄgra valda fenomen som Àr samt inte Àr kontextberoende. Vidare förs Àven en diskussion om hur de olika Àmneskontextema korrelerar med hur eleverna vÀljer att reflektera kring fenomenen.För att nÄ syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion.
Hur fungerar logistiken i produktionen pÄ ett byggföretag?
The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB.District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks.Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis.The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected.
Förnyelsebar energi istÀllet för animaliskt protein : systemanalys av en möjlig livsstilsförÀndring
Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, Àr en energikrÀvande verksamhet som tar stora markarealer i ansprÄk. I vÀstvÀrlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmÀngder Àn vad kroppen behöver ur nÀringssynpunkt. Syftet med studien Àr att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhÄllanden kvantifiera den anvÀndbara energi frÄn förnyelsebara resurser som kan ersÀtta anvÀndningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och flÀskkött motsvarande 5 kg protein per person och Är. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och Är, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och Är. Det rekommenderade intaget av protein Àr 20 kgper person och Är.
RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik
RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.
Faktorer som inverkar pÄ foderintaget hos hÀstar
HÀstens foderintag Àr en viktig biologisk process och behövs för att förse hÀsten med energi och nÀring sÄ att de kemiska processerna i kroppen kan upprÀtthÄllas. Foderintaget pÄverkar Àven mÀngden nÀringsÀmnen och energi som hÀsten har tillgÀngligt för utveckl-ing av beteendemÀssiga och psykologiska processer. Foderintaget pÄverkas av mÄnga olika faktorer och dÀrför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, bÄde interna och externa faktorer, som pÄverkar foderintaget hos hÀsten, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansÀttning i fodret kan pÄverka foderintaget hos hÀstar. Kort- och lÄngtidsregleringen av foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka pÄverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.