Studien syftar till att identifiera de kulturella skillnader, hinder och motsÀttningar som kan uppstÄ i ett Àktenskap mellan en muslimsk man och svensk kvinna. MÀnnen utgör studiens kÀrna eftersom de hÀrstammat frÄn ett annat land och har en muslimsk bakgrund. För övrigt avser studien Àven att belysa pÄ vilket sÀtt man lyckas bemÀstra dessa motsÀttningar.En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fyra muslimska mÀn frÄn Mellanöstern har intervjuats. Dessa analyser har genomförts för att belysa problematiken kring blandÀktenskapen, men Àven för att erhÄlla en djupare förstÄelse för de etniska skillnaderna mellan partnerna. Resultat visar pÄ att ett blandÀktenskap inte bara omfattas av kulturella skillnader mellan partnerna utan Àven leder till ett enormt motstÄnd frÄn omgivningen och samhÀllet.

Huvudsyftet med denna studie Àr att belysa utvalda lÀrares och förÀldrars perspektiv pÄ hur förÀldrasamverkan implementeras i deras aktuella grundskolor. Varierade aspekter till varför detta samarbete Àr vÀsentligt beskrivs i relation till den aktuella forskningsfronten. Grunden till examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex förÀldrar och fem verksamma lÀrare i en kommun i mellersta Sverige. LÀrarna Àr verksamma pÄ skilda skolor i kommunen med omnejd, med elever i olika grundsko-lestadier, varav en Àr högstadielÀrare. FörÀldrarna har ett till fyra barn, dÀr de som Àr i grundskoleÄlder Àr mellan sju och sexton Är, Àven hÀr pÄ varierande skolor.I den tidigare forskningen har det bland annat framkommit att förÀldrasamverkan eller ett samar-bete mellan hem och skola gynnar barns skolgÄng.

Den hÀr studien av en grupp ungdomar med utlÀndsk bakgrund försöker skapa förstÄelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. HuvudfrÄgorna Àr: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, tvÄ mÀn och fem kvinnor. Deras berÀttelser vÀxlade mellan de för dem vÀlkÀnda vanorna och de nya som de möter hÀr. Denna lÀrandeprocess upplevdes svÄr att hantera och acceptera, men de har inte nÄgra andra val dÄ de vill kÀnna sig inkluderade i den nya kontexten.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina vÀggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets grÀnser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa vÀggar i ett försök att fÄ en inblick i organisationskulturens prÀgel. Det var detta intresse som vÀckte idén till denna jÀmförande studie vars syfte Àr: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de tvÄ studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats Àr ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frÄgestÀllning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden Àr en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkÀtundersökning dÀr full anonymitet erbjudits de bÄda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren pÄ det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats Àr att det finns bÄde kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de tvÄ undersökta organisationerna.

Sammanfattning -  ?Mind the Gap?- En studie om samarbetet mellan byrÄ och kund.Seminarium: 31 maj 2012Institution: MÀlardalens högskola, Akademin för hÄllbar samhÀlls-och teknikutvecklingKurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, 15 ECTSFörfattare: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg21 April 1988   11 December 1987   23 September 1988Handledare: Dan LinderExaminator: Cecilia LindhNyckelord: Arbetsprocess, kundrelation, gapet, dödvikt, spill, reklambyrÄProblem: Studien behandlar relationen mellan reklambyrÄer och deras kunder, vilka problem som kan uppstÄ i samarbetsprocessen samt hur det Àr möjligt att undvika problem och dÀrigenom ge förslag pÄ eventuella förÀndringar i samarbetet. Problemformuleringen bygger pÄ att identifiera gapet i arbetsprocessenSyfte: Identifiera var gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer bestÄr av.FrÄgestÀllning: Vad bestÄr gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer av? NÀr uppstÄr gap? PÄ vilka sÀtt kan de berörda parterna minska gapet?Metod: I uppsatsen tillÀmpas en kvalitativ metod för att förstÄ vad gapet i arbetsprocessen bestÄr av. Studiens empiriska del utgörs av fyra personintervjuer, tre reklambyrÄer och en byrÄvalsrÄdgivare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka SFI-lÀrares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien anvÀnts tre frÄgestÀllningar:- Hur beskriver lÀrarna att miljön pÄ jobbet pÄverkas?- Hur beskriver lÀrarna att relationen mellan lÀrare och kommun pÄverkas?- Hur beskriver lÀrarna att privatlivet pÄverkas?För att besvara syftet har en kvantitativ metod dÀr 12 lÀrare har svarat pÄ en enkÀtstudie. Sedan har en kvalitativ metod anvÀnds för att intervjua fyra av dessa SFI-lÀrare rörande deras arbetssituation under pÄgÄende offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkÀtstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin.

Syftet med min studie Ă€r att ur ett genusperspektiv jĂ€mföra tvĂ„ Ă„rskurs femmor frĂ„n en skola i Örnsköldsvik, med tvĂ„ Ă„rskurs femmor frĂ„n en skola i UmeĂ„, för att se eventuella skillnader och likheter nĂ€r det gĂ€ller kost- och trĂ€ningsvanor, samt hur kostvana pĂ„verkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie Ă€r kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjĂ€lp av enkĂ€ter som elever frĂ„n vardera kommun har fĂ„tt besvara. EnkĂ€tens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och Ă„sikter om kost- och trĂ€ningsvanor. DĂ€rför utformades enkĂ€ten med fasta pĂ„stĂ„enden som eleverna har tagit stĂ€llning till. Resultatet i denna studie grundar sig pĂ„ 88 besvarade enkĂ€ter, dĂ€r deltagarna var 46 elever frĂ„n UmeĂ„ och 42 elever frĂ„n Örnsköldsvik.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och lÀkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och lÀkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen pÄverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna pÄverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. EnkÀter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 lÀkare.Resultat: LÀkare tenderar i högre grad Àn sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. BÄda yrkesgrupperna ansÄg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, Àr att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvÄrden som pÄverkades mest av ett gott samarbete, medan lÀkarna ansÄg trivseln i arbetsgruppen pÄverkades mest.Slutsats: Fler lÀkare Àn sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar vÀl.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare och ungdomar anser vara det viktigaste respektive det mest anvÀndbara inom svenskÀmnet, samt om och i sÄ fall hur dessa uppfattningar skiljer sig frÄn varandra.Metoden Àr kvalitativ, och undersökningen har genomförts via intervjuer. Informantgruppen bestÄr av fem ungdomar mellan 19-22 Är samt fem svensklÀrare.Resultaten av vÄr studie visar att lÀrarnas uppfattning av vad svenskÀmnet innebÀr varierar mellan olika lÀrare. Det som anses vara viktigast inom Àmnet för sÄvÀl lÀrarna som ungdomarna Àr skriftsprÄklig och muntlig kompetens. Det Àr Àven dessa kompetenser som de bÄda informantgrupperna anser vara de mest anvÀndbara.Den största skillnaden mellan lÀrarnas och ungdomarnas uppfattningar Àr att lÀrarnas utsagor Àr av mer generell art medan ungdomarnas Àr mer specifika, dÄ ungdomarna utgÄr frÄn sina egna upplevelser.Undersökningen visar Àven att samtliga ungdomar har upplevt brister i de kompetenser som svenskÀmnet förvÀntas ge, men att detta inte skett i nÄgon större omfattning. De upplevda bristerna Àr situationsspecifika, vilket gör det svÄrt för skolan att ÄtgÀrda dessa..

Denna studie utgör en del av projektet ?Mera mjölk i tankarna? vilket drivs av VÀxa Sverige i samarbete med, LRF VÀsterbotten, Norrmejerier och LRF konsult för att utveckla och stÀrka mjölkföretagen i Norrbotten och VÀsterbotten. Syftet med denna delstudie var att undersöka vilka produktionsfaktorer som har stor betydelse för att uppnÄ en god ekonomi och lönsamhet i ett mjölkföretag. DÀrför studerades samband mellan biologiska produktionsnyckeltal och ekonomisk data frÄn 18 mjölkföretag, belÀgna i VÀsterbotten och Norrbottens lÀn. Arbetet innefattar dels en litteraturstudie och dels en sammanstÀllning samt analys av resultat frÄn data som erhÄllits av en produktionsrÄdgivare och en ekonomirÄdgivare i samband med gÄrdsbesök.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie Àr att förklara hur relationen mellan lÀrare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen pÄ skolan praktiseras och dÀrigenom förstÄ och förklara hur relationen mellan lÀrare och elev formas, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet pÄ lÀrande kommer min studie grunda sig i den rÄdande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmÀrksamheten, varför, och vad fÄr det för konsekvenser?Vad har tÀvling som moment för inverkan pÄ idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie dÀr jag anvÀnde mig av intervjuer och observationer.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

GrĂ€nserna mellan arbete och fritid har tunnats ut. Alkohol i relation till arbete har blivit vanligare, beroende pĂ„ förĂ€ndringar i alkoholattityden. Även organisationer har anammat alkoholen som ett sĂ€tt att umgĂ„s framförallt genom ?afterwork?. Arbetsplatser Ă€r dĂ„liga pĂ„ att informera ut sin alkoholpolicy.

Tidigare forskning har visat pÄ ett samband mellan att bli förÀlder och en förÀndring i attityderna till jÀmstÀlldhet. Tidigare forskning har Àven pÄvisat ett samband mellan övergÄngen till förÀldraskap och en förÀndring till mer traditionella attityder gentemot jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förÀlder och förÀndringar i individens jÀmstÀlldhetsattityder dÀr tid i förÀldraledighet kan vara en pÄverkande faktor och att en eventuell attitydförÀndring kan förvÀntas skilja sig mÀrkbart Ät mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjÀra regressionsanalyser. Det har Àven utförts tvÄ logistiska analyser för att verifiera resultaten i de tvÄ mer centrala linjÀra analyserna.