Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad förståelse i hur vårdgivare arbetar med människor i ett mellanrum mellan två kategorier samt att belysa den problematik som finns med att kategorisera människor som dubbeldiagnos. Dubbeldiagnos är en kategorisering som ibland skapar problem som gör att dessa klienter hamnar i ett mellanrum mellan kommunen och landstinget. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter från psykiatrin, boendeverksamhet, öppenvårdsverksamhet och socialtjänsten. Resultatet tyder bland annat på att det som är viktigast i arbetet med dubbeldiagnoser är samverkan mellan vårdgivarna.

Syftet med studien är att se om det finns någon skillnad mellan hur lärare och assistenter, uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse på tre olika särskolor. Deltagarna som ingick i studien bestod av 17 lärare och 17 assistenter inom särskolorna. De arbetar med elever som inte kan nå grundskolans mål på grund av utvecklingsstörning, autism eller begåvningsmässigt funktionshinder på grund av en hjärnskada. Urvalspersonerna är kvinnor och män i olika åldrar med skiftande anställningstid. Mätinstrumentet som användes i studien var enkäter som grundar sig på teorier om psykosociala arbetsmiljön och arbetstillfredsställelse.

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som är inkonsekventa också är mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhåller sig så har dock inte undersökts empiriskt i någon nämnvärd utsträckning. Tidigare studier har visat på en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens.

Konkurrens mellan växter uppstår när deras gemensamma behov av resurser är större än tillgången. Man talar om olika typer av konkurrens, exempelvis den intraspecifika som uppstår mellan individer av samma art och den interspecifika konkurrensen mellan indivi-der från olika arter. Denna studie syftade till att undersöka den interspecifika konkurrensen mellan kålrot (Brassica napus var. napobrassica (L.) Hanelt) (gröda) och vårkorn (Hor-deum vulgare L.) (modellogräs). Hypoteserna var att (i) konkurrensen från ett ogräs med-för en minskning i tillväxt hos grödan och (ii) att en ogräsresning ger en positiv effekt i form av ökad tillväxt hos grödan jämfört med orensat led.

I december 2011 publicerade Statens medieråd en översikt innefattande studier av sambandet mellan våldsamma datorspel och fysisk aggression, där slutsatsen var att ett sådant samband inte kan påvisas. Medierådets slutsats väckte debatt och det påtalades att vissa översikter från expertförbund visade på ett samband mellan våldsamma datorspel och fysisk aggression. I detta examensarbete undersöks genom en litteraturstudie orsakerna till att expertförbunden kom till olika slutsatser. Resultaten visar att skillnaderna mellan slutsatser kan bero på skillnader mellan syften och urvalskriterier samt skillnader i bedömningar..

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat.

I denna studie har läsvanor och ordkunskaper jämförts. Tillvägagångssättet i uppsatsen har varit att utgå ifrån hypotesen att omfattande läsvanor och goda ordkunskaper hör ihop. Syftet har varit att undersöka om detta samband finns och det har skett genom en enkätundersökning i två niondeklassare på en skola i Uppsala. Enkäten bestod av två delar: dels en läsvanedel där informanterna fick ange hur mycket och hur ofta de läser och dels en del där informanterna fick göra ett ordkunskapstest. Jämförelsen mellan de två delarna genomfördes genom att informanternas läsvanor poängsattes och sedan jämfördes med antalet rätt de hade på ordkunskapstestet.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida ett samband finns mellan institutionellt ägarskap och svenska företags utdelning. Om ett samband råder är avsikten att med statistisk signifikans säkerställa sambandet utifrån olika ägarkategoriseringar. Undersökningen baseras på 2007 års resultat av 261 företag på Stockholmsbörsen och NGM Equity Resultatet påvisar ett signifikant negativt samband mellan ägarkategorierna alla och övriga institutioner. Försäkringsbolag, pensionsrelaterade företag och fondförvaltare har ett negativt samband som inte går att statistiskt säkerställa. Resultatet kan tolkas utifrån två olika ägarstrategier, aktivt och passivt ägande, vilket medför att de har olika synsätt på utdelning..

Studier har visat att det finns ett samband mellan syskonplacering och locus of control, medan andra studier inte funnit något samband. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan syskonplacering, kön och locus of control ur ett hälsoperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 3. I undersökningen deltog 147 gymnasielever ifrån fem skolor i Kronobergs län. Resultatet visade att kön och syskonplacering samvarierade med intern health locus of control (F= 3,01;p< 0,03; ES= 6,2) och att syskonplacering och kön tillsammans inte visade någon signifikant inverkan på extern health locus of control (F= 2,20;p=<0,09; ES= 4,6). Fyndet kan indikera att manliga mellanbarn i större utsträckning strävar efter en intern health locus of control än kvinnliga mellanbarn.Nyckelord: Syskonplacering, health locus of control, intern- och extern locus of control, kön..

Studiens syfte är att undersöka målsättning och undervisningsmetoder ur ett mångkulturellt perspektiv hos biologilärare och RFSU:s Vägvisare. RFSU:s Vägvisare är ett metodmaterial för lärare som undervisar i sex- och samlevnad. Begreppet mångkultur avgränsas i studien till etnicitet, genus/kön och sexualitet. För att samla in empiriskt material gjordes fem stycken kvalitativa intervjuer med biologilärare på skolor för grundskolans senare år i Västra Sverige. Utifrån en textanalytisk metod analyserades det empiriska materialet.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur 60-talister samt 90-talister använder sig av Instagram samt hur de ser på online-identitet. De frågeställningar som vi utgått från är: ?Hur liknar samt skiljer sig användandet av Instagram mellan människor födda på 1960-talet mot de födda på 1990-talet??, ?Om och i så fall hur skiljer användarna mellan sin online-identitet och de personer de är i det verkliga livet??, och ?Hur liknar samt skiljer sig skapandet av en online-identitet mellan 1960-talister respektive 1990-talister?? Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Till teorin valde vi att utgå ifrån ?Youth, identity, and digital media? av David Buckingham, ?Modernitet och självidentitet? av Anthony Giddens, ?Jaget och maskerna? av Erving Goffman, ?Mediekultur, mediesamhälle? av Jostein Gripsrud, ?A networked self? av Zizi Papacharissi samt ?Life on the screen? av Sherry Turkle. Resultatet pekar på att det inte är så stor skillnad i identitetsskapande mellan generationerna, vi såg snarare fler likheter.

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det så kallade en-till-enprojektet, vilket innebär att varje lärare och elev ska få tillgång till varsin dator. Denna studie bygger på teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar på en förstärkning av klyftor både mellan hög- och lågpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor.När det inte finns någon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lämnas till de enskilda skolorna och lärarna själva att räkna ut, tar uppsatsen sin utgångspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstärka klyftorna både i och mellan skolor även i Sverige.Genom en undersökning med syftet att klarlägga hur projektet fungerar på en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkäter och observationer indikationer fås fram om vilka faktorer som kan komma att påverka projektets framgång. Undersökningen visar att skolans kontext, lärarnas tid och egenintresse, samt elevsammansättningen är några av de faktorer som påverkar projektets framgång. Slutsatsen blir således att beroende på den enskilda skolans möjligheter att påverka och hantera nämnda faktorer kommer projektet få olika utdelning på olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstärka befintliga klyftor både i och mellan skolor.Uppsatsens syfte är att bidra till en insikt om en förstärkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förståelse för att både lärare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bäst använder datorn i undervisningen.Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi ständigt matas med ny kunskap och olika valmöjligheter. Ett område som har fått ökad plats på massmedias agenda på senare tid är hälsa och livsstil och dagligen exponeras vi människor av budskap över hur vi kan förbättra vår hälsa och ändra våra levnadsvanor.Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om en utvald grupp kvinnor mellan 17-65 år blir påverkade av massmedias hälsorapportering och de hälsobudskap de möter. Vi syftade även till att undersöka hur denna eventuella påverkan yttrar sig samt klargöra vilka eventuella skillnader det finns i påverkan mellan olika åldrar.Metod: För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ studie med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 6 kvinnor i åldern 17-65 för att ta reda på deras upplevelser och tankar kring problemområdet.Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att vår utvalda grupp kvinnor blir påverkade av massmedias hälsorapportering. Resultatet visade även att åldern har betydelse när det gäller hur och i vilken grad respondenterna blir påverkade av hälsobudskapen.