Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper är nödvändigt för att lära sig engelska. Studien baseras på intervjuer med 18 elever som alla läser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgångspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhållandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvändighet och deras motivation att lära sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik är nödvändigt för att lära sig engelska. Generellt visar resultatet även på en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lära sig engelska. Här har det visat sig att elever med en så kallad instrumentell motivation, det vill säga att man lär sig för ha nytta av det i framtiden, i större utsträckning har en negativ attityd.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns i bokstavsinlärningen mellan kommunala skolor, Montessoriskolor och Waldorfskolor. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att ta reda på hur verksamma pedagoger arbetar med bokstavsinlärningen på de olika skolorna. Vår studie visar att skolorna arbetar på olika sätt när det gäller bokstavsinlärningen. Waldorfpedagogerna och Montessoripedagogerna har en tydlig pedagogik som de följer medan de pedagoger som arbetar på kommunal skola har olika sätt att bedriva sin undervisning. Skillnaderna är framför allt materialet som används och tiden som läggs på bokstavsinlärningen.

Syftet med denna studie är att studera huruvida det vidgade textbegreppet kan skapa ett samarbete mellan bildämnet och svenskämnet. I studien har jag även undersökt om synen på det vidgade textbegreppet skiljer sig åt mellan bildlärare och svensklärare. Jag har även studerat om synen på det vidgade textbegreppet skiljer sig åt mellan den ämnesdidaktiska litteraturen för bildämnet respektive svenskämnet. När jag undersökt detta har jag intresserat mig för Pierre Bourdieus tankar om högt och lågt inom kulturen. Med begreppet högt och lågt menas att det finns en kulturell hierarkisering inom kulturen som bibehåller kulturella skillnader mellan olika konstarter och uttrycksformer och som en följd av detta mellan olika klasser i samhället.

Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor: -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare?-          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg? Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning. Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och påverkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Motoriska färdigheter, Anspänningsreglering, Motivation och Copingförmåga). (3) Dessutom undersöktes även korrelationer mellan idrottspsykologiska färdigheter och självskattad idrottsprestation (Tävlings- respektive träningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar.Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som är inkonsekventa också är mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhåller sig så har dock inte undersökts empiriskt i någon nämnvärd utsträckning. Tidigare studier har visat på en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hälsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer såsom individens utbildningsnivå, socioekonomiska status, hälsorelaterade beteende och sociala nätverk. Uppsatsen undersöker också om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivå. Metoden som används är en binär logistisk regressionsanalys av data från Levnadsnivåundersökning år 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hälsa. Resultaten visar även att övriga faktorer visar sig ha en direkt påverkan på hälsan.

Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad förståelse i hur vårdgivare arbetar med människor i ett mellanrum mellan två kategorier samt att belysa den problematik som finns med att kategorisera människor som dubbeldiagnos. Dubbeldiagnos är en kategorisering som ibland skapar problem som gör att dessa klienter hamnar i ett mellanrum mellan kommunen och landstinget. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter från psykiatrin, boendeverksamhet, öppenvårdsverksamhet och socialtjänsten. Resultatet tyder bland annat på att det som är viktigast i arbetet med dubbeldiagnoser är samverkan mellan vårdgivarna.

Syftet med studien är att se om det finns någon skillnad mellan hur lärare och assistenter, uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse på tre olika särskolor. Deltagarna som ingick i studien bestod av 17 lärare och 17 assistenter inom särskolorna. De arbetar med elever som inte kan nå grundskolans mål på grund av utvecklingsstörning, autism eller begåvningsmässigt funktionshinder på grund av en hjärnskada. Urvalspersonerna är kvinnor och män i olika åldrar med skiftande anställningstid. Mätinstrumentet som användes i studien var enkäter som grundar sig på teorier om psykosociala arbetsmiljön och arbetstillfredsställelse.

Konkurrens mellan växter uppstår när deras gemensamma behov av resurser är större än tillgången. Man talar om olika typer av konkurrens, exempelvis den intraspecifika som uppstår mellan individer av samma art och den interspecifika konkurrensen mellan indivi-der från olika arter. Denna studie syftade till att undersöka den interspecifika konkurrensen mellan kålrot (Brassica napus var. napobrassica (L.) Hanelt) (gröda) och vårkorn (Hor-deum vulgare L.) (modellogräs). Hypoteserna var att (i) konkurrensen från ett ogräs med-för en minskning i tillväxt hos grödan och (ii) att en ogräsresning ger en positiv effekt i form av ökad tillväxt hos grödan jämfört med orensat led.

I denna studie har läsvanor och ordkunskaper jämförts. Tillvägagångssättet i uppsatsen har varit att utgå ifrån hypotesen att omfattande läsvanor och goda ordkunskaper hör ihop. Syftet har varit att undersöka om detta samband finns och det har skett genom en enkätundersökning i två niondeklassare på en skola i Uppsala. Enkäten bestod av två delar: dels en läsvanedel där informanterna fick ange hur mycket och hur ofta de läser och dels en del där informanterna fick göra ett ordkunskapstest. Jämförelsen mellan de två delarna genomfördes genom att informanternas läsvanor poängsattes och sedan jämfördes med antalet rätt de hade på ordkunskapstestet.