Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

I uppsatsen är kunskapsteoretiska spörsmål av betydelse. Filosofen Ludwig Wittgensteins tankar om språk och mening utgör den teoretiska utgångspunkten.Vid läsning av Enqists roman "Boken om Blanche och Marie" redovisas tolkningsförslag på kärlekstemat utifrån den teoretiska bakgrunden och en politisk och social medvetenhet med rötter i 60-talets experimentella prosa. Genom ett läsarorienterat betraktelsesätt visas ett samspel mellan text och läsare och mellan form och innehåll..

Detta är en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gällande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte är att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det så kallade samrådet. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillämpats är sociologiska teorier om professioner och gränsarbete. Resultatet visar att de olika professionerna hos deltagarna i samrådet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spänningar mellan dem.

Denna studie fokuserar på samverkan mellan äldreomsorgens sektioner hemtjänst och hemsjukvård i två västsvenska kommuner. Våra huvudfrågor är; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsättningar för samverkan ges det för medarbetarna? När ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och främjande faktorer för samverkan? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med chefer på två nivåer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvärprofessionella grupper och gruppteori är applicerad på materialet för att förstå fenomenet samverkan.Studien visar att det är många faktorer som spelar in för att åstadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras på ett medvetet och genomtänkt sätt och vi ser hur samverkan blir godtycklig när det inte finns en medveten strukturering.

Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie sker. Vi vill även undersöka om man kan se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket.Våra frågeställningar är följande:? Hur ser lärare på skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?? Samverkar lärare och skolbibliotekarier?? Kan man se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket?För att få svar på våra frågor har vi utfört en enkätundersökning med öppna frågor på två skolor med lärare som undervisar i år 2?6. Vi lämnade ut 50 enkäter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens på 72 %.Resultatet visar att lärarna i vår studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar även att de som undervisar i svenska använder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhällsorienterade och naturorienterade ämnen använder mest facklitteratur.

Syftet till föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors/sjuksköterskors reflektioner kring kommunikation och informationsöverföringsprocessen mellan hemsjukvården och annan vårdgivare. Författarna till föreliggande studie fick fram att brister i kommunikationen såväl muntliga som skriftliga mellan distriktssköterskorna/sjuksköterskorna i hemsjukvården och annan vårdgivare förekom. Det medförde till extra arbete för distriktssköterskorna/sjuksköterskorna samt dålig kontroll av arbetssituationen och svårigheter att utföra deras arbetsuppgifter. Distriktssköterskornas/sjuksköterskornas beskrev en påtaglig känsla av maktlöshet i sin arbetssituation. Kanters teori handlar om det grundläggande behovet av att få egenmakt i sin organisation för att kunna utföra optimal omvårdnad.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013.

Denna uppsats belyser empati ur ett troligen helt nytt perspektiv genom att likna empatiprocessen vid den suggestibla som ?den andres? förmedlande av stimu¬lus, vilket av målpersonen mottages, processas och därefter ofta resulterar i en, hos målpersonen, genuint upplevd känsla eller uppfattning. I uppsatsen förslås vidare att empati och suggestibilitet skiljer sig ifrån övrig form av var¬seblivning genom det radikala internaliserandet av stimulus som de ofta ska¬par hos målpersonen. Studiens syfte var att, baserat på detta förslag, utreda om det finns ett samband mellan empati och suggesti¬bilitet. En studie utförd med 42 per¬soner påvisade en tendens till samband mellan suggestibilitet och empati samt att kvinnor var signifikant mer suggestibla än män.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i träningsskolan, där eleverna använder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats där vi använt videoobservationer för att fånga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi även använt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmåga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet består av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och närmar sig varandra.

Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades.

Syftet med aktuell studie har varit att på svenska akademifotbollsspelare undersöka (1) självbestämmande motivations samt passions inverkan på upplevd hälsa och hur dessa variabler är relaterade till varandra, (2) samt skillnad i upplevd hälsa mellan högt harmoniskt passionerade spelare och spelare med hög tvångsmässig passion. I studien deltog 462 akademifotbollsspelare hemmahörande i Svenska fotbollsakademier. Deltagarnas ålder varierade mellan 12-16 år (M=14.38, Sd=1.06). I studien användes instrumenten Self-Determination Scale (SDS), The Passion Scale samt General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Korrelationstester i rådande studie visade på att självbestämmande motivation har ett positivt samband med både tvångsmässig och harmonisk passion, samt att tvångsmässig passion har ett negativt samband med hälsa.

År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

Vi vill med vår studie belysa föräldrars uppfattning om förskolans läroplan och visa på vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och läroplanens historia sett ur ett samhällsperspektiv. Likaså behandlas utvecklingsekologi med fokus på Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhållandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning bland föräldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med föräldrar, pedagoger och rektorer.